The aim of this study was to examine how UMEVA, a company responsible for taking care of the waste in Umeå municipalty, are communicating with their costumers and what their main message with their communication is. I wanted to analyse how UMEVA ́s goals regarding sustainable development and other environmental issues are reflected in their communication towards their costumers and how they are trying to create an environment awarness with their costumers. The theories used in this essay are substantially based or developed from strucuralism. To find discourses in the material I used the theories of Saussure and Barthes regarding semiotics to discribe words, signs and pictures. To further discover discourses in the communication I have applied Foucaults, Mouffe and Laclau ́s theories to see how words collaborate to create a meaning. To investigate how UMEVA are directing their communication I have used Stuart Halls theories regarding encoding and decoding. To find discourses I analysed the language and pictures that are used in the material using rethoric and discourse analysis, together with semiotic analysis. The material analysed are folders and a calender regarding recycling and re-using that are ment for UMEVA ́s costumers. I also analysed the information on UMEVA ́s website conserning their goals and policy ́s concerning the environment. The results from the analyses show that the presence of the environment discourse is constant through the material. UMEVA are not clear regarding how to achieve their environmental goals, they are however constant throughout the material that their intent is to make the costumers recycle and be more aware of the environment. To convince the costumers UMEVA are directing the information towards the costumers using different kinds of techniques, first of all by using the word ”you” constantly. Another persuation technique is that they are aiming for the costumers conscience, the ability to make a difference for the future, and last but not least, the economic aspect with the opportunity to save money. The question that remains is if this kind of communication is effective on those not already aware of their impact on the environment.  Keywords: communication, sustainable development, information, message

År 1992 genomfördes Äldrereformen i Sverige. Det innebar att mer avancerad vård ges i patientens hem. Slutenvårdens vårdplatser minskar, medicintekniska utvecklingen går snabbt framåt och på grund av en åldrande befolkning vårdas allt fler patienter i hemmet. Hemsjukvårdens organisation i vårt land ser olika ut. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans upplevelse av sin specifika kompetens samt kompetensbehov i arbetet i kommunens avancerade hemsjukvård. Författarna valde kvalitativ intervjustudie, induktiv ansats för att belysa studiens syfte. Åtta distriktssköterskor intervjuades, i en mellanstor svensk stad.  Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. I resultatet identifierades tre kategorier som beskriver upplevelsen av distriktssköterskans kompetensbehov. Formell kompetens, reell kompetens och ansvar för kompetens. Distriktssköterskorna ansåg att distriktssköterskeutbildningen är bra. Den erhållna hälsofrämjande kunskapen används även i den avancerade hemsjukvården. Distriktssköterskorna framförde önskemål om mer riktad utbildning då distriktssköterskan arbetar med olika områden. Det ansågs att annan specialistutbildning berikar kompetensen i hemsjukvården då de möter många olika patienter med olika behov. Distriktssköterskorna beskrev att yrkeserfarenhet och samarbete med team ökar kunskap kollegor emellan och det skapar möjlighet för patienten att få bästa möjliga vård. De menade att både den enskilda distriktssköterskan och organisationen tillsammans måste ta sitt ansvar för kompetensutveckling. Både genom att söka egen evidensbaserad kunskap men att organisationen ska ge tid till handledning, reflektion för att ge patienterna god vård. Det resultat som författarna ansåg mest intressant var att distriktssköterskorna beskrev att en vårdsituation som de behärskar, känner trygghet i utförandet av, upplevs inte av den enskilda distriktssköterskan som avancerad längre.

Genom att skapa minnen kopplade till ting får vi människor en känslomässig anknytning till dem. Många har i sina hem arvegods som använts genom flera generationer och som fortfarande fyller en funktion i vardagen. Målet med mitt projekt är att skapa en filt som ägaren kan använda genom hela livet och sedan kunna lämna vidare till nästa generation. Genom materialval ska filten tillåta användning samtidigt som den är tålig nog att användas genom flera generationer. / By creating memories connected to things, we create an emotional bond to them. Many people have heirlooms in their homes used by several generations that still plays a role in their everyday life. The goal of my project is to create a blanket that the owner can use throughout their entire lifes and then be able to pass on to the next generation. The material should allow the blanket to be used while being durable enough to be used by several generations to come.

InledningArbetets undersökningsområde är utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena.Utomhuspedagogik är ett pedagogiskt förhållningsätt som syftar till att sammanföra teori ochpraktik i autentiska miljöer genom upplevelse och reflektion. I arbetet har den pragmatiskalärandeteorin använts som utgångspunkt. Kvalitativ metod användes för att få en djupareförståelse över hur elever har resonerat.SyfteArbetets syfte är att undersöka hur elever i grundskolans tidigare år upplever sitt eget lärandesamt hur deras lärande tar sig i uttryck i undervisning utomhus inom de naturorienterandeämnena.MetodStudien omfattar en kvalitativ forskningsmetod där redskapen intervju och observationanvänts för att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna. Urvalet vid observationenbestod av två klasser med cirka tjugo elever vardera i grundskolans tidigare år. Urvalet vidintervjuerna bestod av tio elever från de båda klasserna. Studien bedrevs i enlighet med deforskningsetiska principerna.ResultatI studiens resultat framkommer det att alla intervjuade elever har en positiv inställning till attundervisas utomhus. De orsaker eleverna främst uppgav till att de upplever sitt lärandeutomhus som positivt är att det är lustfyllt och skapar en variation till undervisningen sombedrivs inomhus. Eleverna redogjorde även för att de framförallt tycker det är bra att varautomhus om de ska lära sig någonting om naturen. Under den utomhuslektion somobserverades togs elevernas lärande i uttryck på det sätt att de fick möjlighet att använda sigav flera sinnen samtidigt, uppvisade en hög motivationsgrad och ett engagemang för dentilldelade uppgiften. I resultatet framkommer vidare att utomhusmiljön ökade möjligheternatill fysisk aktivitet och rörelse, vilket tillvaratogs av samtliga elever under den utomhuslektionsom observerades. Möjligheten till ökad rörelse uppgav många av eleverna också som enpositiv aspekt vid utevistelsen. Därutöver uppgav flera elever att de upplever ett ökatvälbefinnande utomhus.

Många företag och industrier arbetar idag ständigt med att utveckla mindre miljöbelastande sätt att arbeta på, det beror på hårdare lagar och regler än tidigare angående utsläpp till miljön. Företag inventerar mycket resurser på ny forskning och ta fram nya metoder, allt för att bidra till en hållbar utveckling. St1 är ett av de företagen som vill vara med i arbetet för en hållbar utveckling och främst av förnybara bränslen. St1 har utvecklat en ny metod för framställning av etanol utav restråvaror från livsmedelsindustrin. Det bildas även drank som är en biprodukt som man kör ut till lantbruk för att använda som djurfoder eller vid produktion av biogas. Metoden benämns som Etanolix och den nya anläggningen på St1 Refinery AB är den senaste som fått namnet Etanolix 2.0. Syftet med rapporten är att visa hur integrering kan göras med en ny anläggning tillsammas med en redan befintlig och hur man kan ta till vara på outnyttjade resurser. I rapporten beskrivs de olika hjälpsystem som är integrerade med Etanolix 2.0 som processvatten, kvävgas samt ånga och kondensat. Det beskrivs också hur första året med Etanolix 2.0 i drift har gått och vad som varit utmaningarna vid uppstarten. Slutsatsen vi kom fram till är att Etanolix metoden bidrar till en hållbar utveckling och steget närmare att skapa framtida förnybara bränslen. Projekt Etanolix 2.0 är fortfarande i uppstartningsfasen och behöver ytterligare utveckling innan optimal produktion av etanol kan ske.

InledningStudien handlar om hur förskollärare arbetar med återvinningsmaterial i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen. Undersökningen belyser även återanvändningscentret Skatan som är en del av Sinkadusen och dess betydelse för förskolans verksamhet.SyfteVårt syfte är att undersöka hur några förskollärare resonerar om begreppet återvinningsmaterial, samt hur och varför förskollärarna använder återvinningsmaterial i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen. Vi har även valt att undersöka hur ett återanvändningscenter arbetar och samarbetar med förskolor.MetodI studien har vi använt oss av den kvalitativa metoden med intervju som redskap. Öppna intervjufrågor användes då syftet var att undersöka förskollärares resonemang kring återvinningsmaterial. Åtta förskollärare intervjuades i tre olika kommuner, samt en intervju utfördes med två pedagoger från återanvändningscentret Skatan i Mölndals stad.ResultatResultat av studien visar att förskollärarna är medvetna om att de ska arbeta med hållbar utveckling utefter läroplanen. Däremot visar studien att de deltagande förskollärarna arbetar olika mycket med återvinningsmaterial. I resultatet framgår det att återvinningsmaterial ofta används och finns tillgängligt i den skapande verksamheten, i bygg- och konstruktionslekar samt ute på gården.

Uppsatsen behandlar de intressekonflikter som uppstår vid planläggning av bostadsändamål intill järnvägsspår. Dagens planering är präglad av ett förtätningsideal inte bara i Sveriges större städer utan även på mindre orter. Hand i hand med förtätning eftersträvas ett minskat bilanvändande och järnvägstrafik lyfts fram som ett lämpligare transportsätt utifrån ett miljöperspektiv. Järnvägstrafik påverkar sin omgivning i form av buller, vibrationer och elektromagnetiska fält, samt skapar risker för urspårning av tåg. När järnvägstrafik passerar genom täta urbana miljöer skapas intressekonflikter mellan järnvägens effekter och rådande förtätningsideal, eftersom bebyggelsen påverkas av dessa. Uppsatsen studerar vilka dessa intressekonflikter mellan järnvägen och bostäder är, samt hur de kan ges uttryck med hjälp av en fallstudie. Fallstudien tittar närmare på två fallorter, Växjö och Kungsbacka för att närmare studera vars en detaljplan gällande ny bostadsbebyggelse vid järnvägsspår. Avvägningar mellan intressekonflikterna kommer till uttryck i fysisk planering som blir en medlare mellan intressena. Förhoppningen är att studien kan ge nya insikter och perspektiv på förtätning av bostäder vid järnvägsspår.

Energieffektiviseringar är ett verktyg för att minska energianvändningen och de miljöbelastningar den ger upphov till, men de miljömässiga vinsterna av effektiviseringar äts i många fall upp av s.k. rekyleffekter (RE). Den här studien handlar om hur dessa rekyleffekter kan förebyggas vilket skapar möjligheter för mer miljömässigt hållbara energieffektiviseringar. Arbetet första frågeställning syftade till att ge svar på om direkta RE uppstått i samband med energieffektiviseringar som gällde belysning inom företag. Om inga direkta RE av betydelse uppstått innebär det att de besparingar som gjorts blivit tillgängliga för investeringar i andra typer av konsumtion av varor och tjänster. Dessa varor och tjänster är i sin tur miljöbelastande, vilket ger upphov till s.k. indirekta RE. Arbetets andra frågeställning syftade därför till att ge svar på vad som skulle motivera företag att satsa dessa resurser på miljöförbättrande åtgärder för att dämpa dessa indirekta RE. Beräkningen av direkt RE gjordes med en "före- och efteranalys" av energianvändningen i samband med energieffektiviseringen. För att isolera vad som var direkt RE samlades också data in kring faktorer som påverkar energianvändningen som förändringar av upplyst golvyta och ljusstyrka samt installation av belysningsstyrning. För att besvara arbetets andra frågeställning gjordes en web-enkät. Studien kom att omfatta sex företag inom tillverkningsindustrin och detaljhandeln. Resultatet av beräkningen av direkt RE visar på resultat mellan 4,7 % till -72,2 % vilket innebär att ekonomiska besparingar gjorts. Resultatet visade att besparingarna i första hand användes till att förbättra företagens resultat och produktion. Företagen såg inga hinder i att investera dessa resurser i miljöförbättrande åtgärder, men dessa investeringar gjordes sällan. Faktorer med starka drivkrafter för att motivera sådana investeringar identifierades som lösningar med potential att stärkta företagens varumärke, med en tydlig koppling till företagens verksamhetsområde och miljöpolicy. Möjligheten till att få råd och utbildning för att förbättra företagens miljöprestanda var också en stark drivkraft. / Improving energy efficiency is a way to reduce energy use and the environmental strain the latter can cause, but the environmental gains of such measures are in many cases diminished by rebound effects (RE). This study is an examination of how these RE can be prevented, thereby creating opportunities for more environmentally sustainable energy efficiency improvements. The first part of this study was aimed at determining if direct RE have emerged in parallel with increased energy efficiency efforts of indoor lighting within corporations. If no direct RE of significance could be measured, the cost savings that have occurred would then be available for investment in other types of goods and services. These goods and services, in turn represent a strain on the environment, giving rise to so-called indirect RE. The second part of this study was therefore aimed at determining what would motivate corporations to invest these cost savings in environmental improvement measures to lower those indirect RE. The calculation of direct RE was done with a “before-after” analysis of energy use in connection with energy efficiency improvement. In order to isolate the direct RE, data was also gathered about factors that effect energy use, such as changes in illuminated floor area and luminosity as well as installations of automated lighting control systems. A web survey was used for the second part of this analysis. Six companies within the manufacturing and retail industries participated in this study. The calculation of direct RE yielded a result between 4.7% to -72.2%, which showed that cost savings had been made. The results also indicated that the savings were primarily used to increase the companies’ profit margins and production. The companies did not see any obstacles to invest these resources in environmental improvement measures, but these investments were rarely made. The factors identified as strong motivators for such investments were solutions with the potential to improve the companies’ brand, with a clear connection to their trade and environmental policy. The possibility to get guidance and education on how to improve environmental performance was also a strong motivator.

Syftet med uppsatsen är att jämföra miljö- och utvecklingsmål i kommunala projekt. Samt hur dessa ställs mot varandra. Fokus ligger på att se hur hållbar utvecklings tre pelare; ekonomisk-, ekologisk- och social utveckling vägs mot varandra. För att besvara detta görs en fallstudie på Forshagakanalen. Det finns tre olika alternativ för vad som kan göras med kanalen; den kan restaureras för båttrafik vilket är kommunens förslag, Länsstyrelsen föreslår att den byggs om till en fisktrappa eller så kan den fyllas igen för att bygga en fiskodling på platsen, vilket är Fortums förslag. De tre alternativen analyseras med tematisk analys där möjligheter och begränsningar för hållbar utvecklings tre pelare presenteras. Empirin diskuteras sedan utifrån tre teorier; hållbar utveckling i kommunala projekt, miljörättvisa och de tre principerna polluter pays principle, the principle of public participation och the precautionary principle – försiktighetsprincipen, samt utvecklingsteori och Salafskys tre modeller för utvecklingsmål och bevarande. Hållbar utveckling återfinns i nästan alla svenska kommuners program. Kommuner värderar social- och ekologisk utveckling över ekonomisk utveckling. Utveckling har högre prioritering än miljöfrågor men kommunerna framhäver att miljön måste inkorporeras för att nå en hållbar framtid. För ekologisk utveckling är alternativet att bygga om till fisktrappa det bästa valet. För ekonomisk utveckling är det att fylla igen kanalen och för social utveckling är restaurering det bästa alternativet. Under arbetet framkom ett fjärde alternativ, en kombination mellan att restaurera slussen och skapa en faunapassage. Detta alternativ gynnar både social- och ekologisk utveckling. Det bidrar till landsbygdsutveckling på orten samtidigt som kraven för miljömålen och vattendirektivet uppfylls.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad elever har för kunskaper om hållbar utveckling, då främst inom ämnet återvinning.</p><p>Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, där fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.</p><p>I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hållet vad återvinning betyder. Ytterligare två hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad återvinning är.</p><p>Undersökningen visar att eleverna behöver få grundläggande kunskap inom området för att klara de kunskapsmål som läroplanerna inom de naturorienterade ämnena för årskurs fem omfattar.</p><p>Nyckelord: elever i årskurs två, hållbar utveckling, undersökning, återvinning</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this survey has been to find out what the pupils know about sustainable development, foremost recycling.</p><p>The survey has been done in a second grade class where I conducted interviews with twelve pupils, seven boys and five girls. The method of the interviews was done according to Kvale.</p><p>The results of the interviews revealed that only one pupil knew the purpose with recycling. Two more had guesses but didn’t know for sure and the remaining nine pupils didn’t have any ideas of what recycling meant.</p><p>To conclude this means that the pupils need basic knowledge about recycling and sustainable development to accomplish the course plans that pupils have to achieve in the end of the fifth school year.</p><p>Keywords: recycling, second grade pupils, survey, sustainable development</p>