Syftet med denna studie är att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan användas inom utbildning för hållbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strävan efter att bidra med ny forskning för området utbildning för hållbar utveckling inom förskolan, då det är ett tunt utforskat område. Resultatet av studien är att den antropocentriska natursynen dominerat i båda filmerna, men att de samtidigt ifrågasätts mellan raderna. Slutsatsen av studien är att innehållet i filmerna går att använda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner.

Vi lever i en komplicerad värld och ett mångfalt samhälle. Vi utsätts för mängder av fakta och informationslödde som eleverna måste förhålla sig till och ta ställning till. För att våra elever ska kunna klara denna utmaning måste de utrustas med förmågor och förståelse, att kunna lösa de problem vi står inför. Syftet med studien är att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling i relation till läroplanen för de frivilliga skolformernas mål. Förutom vetenskapliga fakta måste eleverna förvärva sig värderingar och förståelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare.   Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hållbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hållbar utveckling, eleverna tycker också att det behövs förbättringar i undervisningen. Resultatet visar att elever i olika gymnasieutbildningsprogram har skilda uppfattningar av begreppet hållbar utveckling och undervisning i hållbar utveckling och att elever som går studieförberedande program har mer positiv attityd till hållbar utveckling än elever som går yrkesförberedande program.   Studiens utgångspunkt hämtades från läroplanen för de frivilliga skolformerna, Haga deklarationen för utbildning för hållbar utveckling, tidigare forskning, vetenskapliga artiklar och översikter.  Studien använde sig av kvantitativ ansats och skälet till att jag valde kvantitativ ansats är att jag har intention att nå ett antal elever och genom en enkät samla information och beskriva om elevers uppfattningar om hållbar utveckling.   Studien visar att styrdokumenten bör implementeras och förtydligas i undervisningen och att undervisningen bör bedrivas i form av ämnesövergripande förhållningssätt. Lärarna måste ha tillräckliga kunskaper om ämnet hållbar utveckling. Elevernabör vara aktiva deltagare i undervisningen och praktisera demokrati i skolan och de lokala samhällsfrågorna. / Sustainable development, education for sustainable development, critical thinking, democratic skills, holistic thinking, ethical stance, cross-curricular teaching.

Syftet med den här studien var att ta reda på vad verksamma lågstadielärare läser in i begreppet hållbar utveckling och hur de tänker sig kunna tillämpa detta i verksamheten, och slutligen vilja skillnader och likheter som går att finna mellan deras uttalanden. Tre verksamma lärare intervjuades och detta sattes sedan i relation till litteratur om hållbar utveckling i skolan. Ett av studiens resultat var att lärarna talade om den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling först och främst för att sedan lite längre in i samtalet, också föra in den ekonomiska och sociala dimensionen. Detta resultat bekräftas av övrig forskning på området. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling var den dimension som lärarna pratade minst om under intervjuerna, trots att den enligt forskare kan anses vara målet för arbetet med hållbar utveckling. De tre intervjuade lärarna i den här studien talade alla tre mer eller mindre om alla tre dimensionerna som brukar läggas in i begreppet hållbar utveckling, vilket kan ses som att även om de kommer upp olika fort under intervjuens gång, så finns de ändå med när lärarna pratar om undervisningen alla tre. / <p>SO</p>

I denna studie har vi valt att fördjupa oss i förskolans konkreta arbete med utbildning för hållbar utveckling och hur den kan kopplas till teoretiska aspekter. Studien fokuserar på odlingsaktiviteter i förskolan. Syftet är att analysera och diskutera hur olika synsätt på hållbar utveckling kan komma till uttryck i odlingsaktiviteter med förskolebarn. I denna studie användes kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer och informella intervjuer med barn. Vi har intervjuat fem pedagoger och ungefär femton barn på två olika förskolor. I resultatet framkommer att pedagogerna uttrycker att deras avsikt med odlingsaktiviteter är att barnen får möjlighet att lära sig var maten kommer ifrån, att utveckla en lustfylld naturrelation, att ta hand om naturen, att förstå ekologiska sammanhang och att utveckla odlingskompetens. Det visade sig i samtalen med barnen, att de har tillägnat sig kunskaper om växters namn och utseende samt hur man gör när man odlar.

Sustainable development and environmental questions are currentsocial issues. Public libraries are supposed to ensure globalchanges and according to Agenda 21 every organisation aresupposed to work towards a sustainable climate. The purpose of this bachelor thesis is to discuss how the conceptsustainable development is mentioned in public library plans, andanalyze the role libraries take in terms of environmentalquestions and sustainable development. The following questionswere discussed: ”Does the concept sustainable developmentoccur in the public library plans and in that case to whatextent?” ”Which similarities and differences can be found in how the concepts of environmental issues and sustainabledevelopment are addressed in the library plans?” A combined quantative and qualitative content analysis was made based on public library policies, using Kathryn Millersconcepts envionmental leader and environmental educator. The result shows that most of the libraries mention sustainable development as a general concept, often as a part of a municipal vision rather than that of a goal of the library. The results also shows that the public libraries that mention ecological sustainable development takes an environmental leadership role rather than aenvironmental educator role. The expressions related to the library as an environmental educator tends to be more substantial than the expressions related to the environmentalleader role. However, it is possible that these expressions of sustainable development is written in a rhetorical sense in away to try to market the library as an organization that contributes to sustainable development.

To achieve a sustainable development in accordance with the UN report “Our common future” the Swedish government has instituted 16 national environmental goals. The municipalities in Sweden have different means of reaching those goals. The purpose of this study was to see if there are any differences in that work regarding the size and location of the municipality. The purpose was also to find out what obstacles the municipalities face and come up with suggestions to overcome those obstacles. The results showed that smaller municipalities generally lack resources for the environmental work and that the issues hindering the bigger municipalities in their work is that other issues such as health care are prioritized over environmental matters. The issues that will be prioritized in the Swedish municipalities are decided by the ruling politicians. One problem with this is that the politicians tend to prioritize issues that are more popular with the inhabitants and that environmental issues thus get overlooked. To improve the environmental work in the Swedish municipalities this have to change. If the environmental work gets more visibility the attitudes of the people might change and that might affect the politicians to make different priorities. If the municipalities have a lack of funds there are special grants that can be applied for from the EU. Those funds can then be used to hire more personnel to work with environmental issues. The municipalities will play an important role if the national environmental goals are to be reached in time.

Avsikten med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på begreppet hållbar utveckling, vad det innebär för dem och hur de undervisar i ämnet i förskolan. De frågeställningar studien utgått från är följande: - Hur definierar förskollärare begreppet hållbar utveckling?- Hur arbetar förskollärare med undervisning av hållbar utveckling? Det teoretiska perspektiv som studien utgått från är det sociokulturella perspektivet som menar att barns lärande sker i socialt samspel med andra barn och vuxna i en kulturell kontext. Metoden som använts för att samla in data är kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor och intervjuerna har skett ansikte mot ansikte antingen i möten eller via webbkamera. Fem förskollärare från olika förskolor har deltagit i studien och de har alla arbetat i förskolan i mellan sju och 15 år. Resultatet visar att barnens lärande i ämnet hållbar utveckling till stor del sker i samspel med andra och förskollärarna beskriver hur barnens lärande skett både genom samtal, lek och i pedagogiska aktiviteter. Förskollärarna ser på undervisningen som ett långsiktigt arbete där barnen görs delaktiga i arbetet med hållbar utveckling och de strävar efter att barnen ska förstå hur deras egna handlingar kan påverka. Slutsatsen som kan dras är att förskollärare ser en koppling mellan sitt eget engagemang och hur barnens intresse väcks, men att det krävs att all personal i förskolan utbildas i vad hållbar utveckling innebär.

Hållbar utveckling är ett viktigt begrepp i ämnet Naturkunskap. Eleverna ska utveckla”Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbarutveckling” och de tre perspektiven inom hållbar utveckling ska lyftas fram (ekologiskt,ekonomiskt och socialt), (Gy11, s. 126; Skolverket, u.å., s. 2).För att målen för lärande för hållbar utveckling ska kunna uppfyllas kan läraren inaturkunskap behöva stöd i form av läromedel, som läroböcker och lärarhandledning.Läraren kan behöva kombinera och komplettera olika stödmaterial och kunna skilja mellanläromedel i de tre miljöundervisningstraditionerna (den faktabaserade och den normerandemiljöundervisningen samt utbildning och lärande för hållbar utveckling, LHU).Syftet med denna studie är att undersöka vilka undervisningstraditioner som framträder inågra lärarhandledningar inom hållbar utveckling som kan användas i undervisningen inaturkunskap. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöktes vilka innehåll,undervisningsmetoder och syften som framträdde i lärarhandledningarna samt hur vällärarhandledningarna var anpassade för ämnesplanen i naturkunskap.Resultatet visade att innehåll, arbetsformer och syfte framställdes LHU i samtligalärarhandledningar och i några lärarhandledningarnas tillades ytterligare traditioner.Resultaten ligger i linje med forskning inom miljöundervisningstraditioner. En slutsats avstudien är att de lärarhandledningar som är anpassade till naturkunskap karakteriseras av:övningar riktade till eleverna, med instruktioner och diskussionsfrågor samt kombineradeLHU och en faktabaserad undervisningstradition. Ytterligare forskning behövs för att ilärarhandledningar utveckla ett avsnitt om bedömning av elevers prestationer.Sambedömning utfört av olika ämneslärare skulle dessutom vara intressant och lärorikt attutveckla i lärarhandledningar, då arbetet rörande lärande för hållbar utveckling ärämnesövergripande.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hållbar utveckling och vilka möten för lärande för hållbar utveckling odling i förskolan kan skapa. Vi undrar därmed vilket görande förskollärare beskriver att barn ägnar sig åt. Som teoretisk utgångspunkt används Deweys teori om lärande. I studien medverkar fem förskollärare som kontinuerligt arbetar med odling på sin förskola. Kvalitativ metod och intervju har använts i form av enskilda intervjuer. I resultatet framkommer det att odling kan bli en mötesplats för lärande för hållbar utveckling. Genom olika odlingsaktiviteter som exempelvis att vattna, räkna humlor och kompostera mat fann vi att odling kan kopplas till de tre dimensionerna av lärande för hållbar utveckling; social, ekonomisk och ekologisk.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter om hållbar utveckling i förskolan. För att få svar på studiens syfte och frågeställning har den kvalitativa metoden med intervju som insamlingsteknik använts. Intervjuerna gjordes med fem verksamma förskollärare från olika förskolor. Studien har det fenomenologiska perspektivet som teoretisk utgångspunkt, där uppfattningar och erfarenheter är viktiga aspekter. Resultatet visar förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter samt hur de arbetade med hållbar utveckling i förskolan. Majoriteten av förskollärarna uppfattade att den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling var den mest naturliga att arbeta med i förskolan, där skräpplockning och återvinning tog störst plats. En slutsats utifrån resultatet är att förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter av hållbar utveckling i förskolan hade en viss variation.