Syftet med arbetet är att finna forskning som belyser hållbar utveckling som en del av undervisningen i de samhällsorienterande ämnena. Det vill vi göra genom att besvara frågeställningen “Vad säger forskningen om hållbar utveckling som en del av SO- undervisningen”?  Denna kunskapsöversikt är ämnad för lärare och lärarstudenter. Kunskapsöversikten vill lyfta fram komplexiteten och olika aspekter av undervisningen om hållbar utveckling där vi synliggör vikten av begreppet relaterat till vår lärarprofession som berör undervisning i grundskolan med inriktning F-3. Vi har påträffat betydelsefull forskning med användandet av olika databaser samt ämnesrelaterade sökord.  Forskningen visar att undervisning om hållbar utveckling är komplext och handlar inte endast om att lära sig ämnesinnehållet som uttryck i det centrala innehållet i den givna läroplanen som läraren förhåller sig till. Eleverna ska dessutom utveckla väsentliga kompetenser som till exempel etiska ställningstaganden och ett kritiskt tänkande för att handla hållbart i samhället. Det finns skilda tolkningar av begreppet hållbar utveckling, vilket i sin tur påverkar lärarens val av undervisningstradition, som medför en varierad undervisningspraktik. Detta beror på att undervisningen har gått från att innefatta endast ett miljöperspektiv till att även behandla ekonomiska och sociala perspektiv. Således belyser forskningen att undervisningen ska bedrivas utifrån ett ämnesintegrerat förhållningssätt eftersom det kan öka förståelsen och bilda ett sammanhang av begreppet hållbar utveckling. Det betonas att lärarens val av undervisning är beroende av kompetens och värdeladdade frågor hos läraren. Att undervisa om hållbar utveckling innebär att läraren ska inta ett kritiskt förhållningssätt till sin undervisningspraktik genom att problematisera, analysera samt medvetandegöra sina ställningstaganden relaterat till undervisningen.

Forskning visar positiva samband mellan naturmöten, djupare ekologiska kunskaper och miljöattityder. Elever tycker om utomhusundervisning, eftersom de får förstahandserfarenheter och relationen de bygger upp till naturen ändrar deras beteende gentemot den naturliga världen. Denna systematiska litteraturstudiens syfte är att undersöka om naturupplevelser är en god undervisningsmiljö för att främja positiva miljöattityder och en vilja att agera för ekologisk hållbar utveckling. Empirin består av vetenskapliga avhandlingar och artiklar. Studiens resultat visar att naturmöten som plattform är en fungerande ingång till att upplysa elever om ekologi och miljö, samt uppmuntra dem till att verka för ekologisk hållbarhet. Återkommande naturmöten i yngre åldrar kan ge upphov till varaktiga samhörighetskänslor till naturen. Naturmöten garanterar inte positiva miljöattityder, men är en lärandemiljö som kan exemplifiera och åskådliggöra miljöproblem och ekologiska kunskaper. Många interna och externa faktorer påverkar barns attityder och beteenden.

Studien är en kvalitativ studie som undersöker teknikprogrammets gymnasieelevers uppfattningar kring hur teknik kan påverka hållbar utveckling. Denna undersökning har tagit hänsyn till tidigare forskning kring teknik och hållbar utveckling, för att kunna få en bild om hur forskningen definierar teknik och hållbar utveckling. Denna undersökningen har elevernas uppfattningar kring teknik och hållbar utveckling i fokus, därför används fenomenografi som analysmetod och teoretiskperspektiv. Intervjuer bidrog med att fånga deltagarnas uppfattningar. I analys följas fenomenografis sju steg för att kunna besvara frågeställningar och uppfylla syftet. Resultatet av undersökningen hade en vis variation då några ansåg att teknik kan ha en positiv påverka medan andra ansåg att teknik kan ha negativ påverka på hållbar utveckling. Undersökning fick en bild kring deltagarnas förhoppningar på teknik och hur den kan hjälpa oss människor att uppnå hållbar utveckling.

Lärande och utbildning har genom internationella målbestämmelser fått en central roll i arbetet mot att stärka förutsättningarna för en hållbar framtid (SOU 2004: 36ff). I ljuset av detta har Sverige som ambition att vara ett föregångsland för att uppnå de globala målsättningar som satts upp (Regeringskansliet 2018: 3). I läroplanen för gymnasieskolan går det utläsa att det är skolans uppdrag att genom undervisning “belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling” (Skolverket 2011: 3). Detta blir således aktuellt för såväl skolledare som lärare i hela Sverige att realisera. Den tidigare forskning som omnämns i denna uppsats visar däremot att det såväl nationellt som internationellt finns ämnesdisciplinära skillnader gällande hur utbildning för hållbar utveckling bedrivs. Det framgår också att diverse ramfaktorer anses hämmande. Syftet med denna uppsats är att undersöka uppfattningar om hållbar utveckling hos gymnasielärare som undervisar i ämnet hållbart samhälle och/eller samhällskunskap. Datainsamlingen har genomförts via sju kvalitativa intervjuer. Dessa har sedan transkriberats och analyserats i enlighet med den fenomenografiska arbetsmodellen förhandlad samstämmighet. Där framkom tre övergripande beskrivningskategorier som också ligger till grund för uppsatsens resultat: Hållbar utveckling och personliga uppfattningar, Tillvägagångssätt och Ramfaktorer. Denna uppsats visar att lärare har differentierade prioriteringar gällande förhållandet mellan hållbarhetsaspekterna och att det bland annat är deras personliga intresse som styr innehållet i undervisningen. Uppsatsen visar också en skiljelinje mellan lärares uppfattningar om styrdokumentens öppna formuleringar i förhållande till utbildning för hållbar utveckling, vissa anser detta som fördelaktigt medan andra upplever det som stävjande. Vidare belyser denna uppsats att lärare uppfattar svårigheter gällande att främja elevers agerande för hållbar utveckling, något som ansetts både önskvärt och väsentligt.

Denna studie syftar till att undersöka svenska grundskoleelevers uppfattningar kring begreppen hållbar utveckling och återvinning samt hur eleverna upplever att de bidrar till återvinningen i samhället. För att undersöka detta genomfördes gruppintervjuer där sammanlagt 32 elever i årskurserna 4-6 på två skolor i olika kommuner deltog. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån en fenomenografisk analyssats. Resultatet visar på att eleverna i åldrarna 10-13 är osäkra på vad hållbar utveckling är och de har svårt att sätta ord på begreppen, samtidigt har de kunskaper kring ämnet men problemet består i att de inte kan koppla ihop sina kunskaper med begreppet. När det kommer till återvinning visar resultatet på att eleverna har någorlunda koll på vad detta ord betyder och innebär. De ser begreppet hållbar utveckling och återvinning som synonyma. Studien visade stor skillnad på vad eleverna anser att de gör för att bidra till återvinningen, beroende på om de är i skolan eller hemma. De kopplar inte återvinning till skolan utan detta är något som sker utanför skolan. Slutsatsen vi drar av denna studie är att skolan behöver tydliggöra för eleverna vad skolan gör för att bidra till ett hållbarare samhälle och inkludera detta mer synligt i undervisningen, och då med ett större fokus på det sociala och det ekonomiska perspektivet eftersom eleverna har bra kunskaper kring det ekologiska. På så sätt blir eleverna mer inkluderade och får en bredare kunskap i ämnet.

The aim of this study is to show how the social pillar of sustainable development is depicted in fiction literature written for children between the ages 3-6 years. The aim is also to show what fiction literature contributes to education for social sustainable development. To answer the aim of the study content analysis was used and six fiction books was selected for analysis.  The result show that social questions that are related to social sustainable development are depicted in the chosen books. However, the books lack a future focus to fully relate to social sustainable development. Despite that, that does not make the books unusable to teach children about social sustainability. The books show children a broad picture of people's different social conditions and form the basis for discussions where you yourself can add the future focus that most of the books are missing.  The study provides knowledge about how fiction literature can be useful to broaden children’s perspective on social questions. Also, how teachers can use fiction literature as a source of knowledge about social sustainability and pass on experiences that might be hard to convey in other ways.

In a time where environmental consciousness has become a more pressing matter the public libraries have the opportunity to influence and inspire their communities to take a stand towards more environmentally sustainable communities. The purpose of this bachelor thesis is to contribute to the discussion about the role of the public library in environmental issues and ecological sustainable development in relation to municipal government documents. Three municipalities with pronounced environmental focus were chosen, these are the municipality of Gävle, Helsingborg and Lund. The following questions were discussed: “What’s the role of three public libraries interms of ecological sustainability in relation to their respective municipalities' governing documents?” “What does the work involving ecological sustainability in the three municipalities' governing documents look like?” ”What does the three public libraries activities look like from an ecological sustainability perspective?”. The findings in this study were based on semi-structured interviews with informants from the public libraries in the chosen municipalities along with the municipal government documents. The material were analyzed through qualitative content analysis using Kathryn Millers concepts envionmental leader and environmental educator and Ali AlQahtany, Yacine Rezgui och Haijiang Li’s SUPD Model for a sustainable urban planning. The results show that the selected libraries to a large extent show signs that they work on the basis of municipal government documents. The study also shows that the libraries primarily take the role of environmental leaders, rather than educators. The SUPD Model was used to a large extent and correlated with the municipal documents.

Den svenska läroplanen är tydlig med skolans uppdrag - ge eleverna möjlighet att förståhur miljö, ekonomi, hälsa och rättvisa hänger ihop. Det betyder att utbildning måstevara en nyckel till hållbar utveckling samt lärande - en förutsättning för att hantera deutmaningar världen står inför. Men hur ska det gå till i praktiken? Hur ska begreppetförstås, tolkas och främjas i skolans värld? Dessa frågor inspirerade mig att studera hurNO-lärare i grundskolan inkluderar den hållbara utvecklingens principer i sinundervisning samt hur arbetet med lärande för hållbar utveckling främjas och utvecklas.I min studie har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod, där jag intervjuadefem NO-lärare från kommunala och privata grundskolor i Malmö. Tidigare forskningsom styrker vikten av undervisning för hållbar utveckling samt svårigheter i tolkningenav detta begrepp har granskats och använts som bakgrund. Den forskningen har visatbland annat att bara lärande som präglas av demokrati, deltagande och kritiskt tänkandekan främja hållbara principer i undervisningen och det hjälpte mig att skapa förståelseför problemet som mitt arbete lyfter fram. Studien visar att de intervjuade lärarnas synpunkter att det är viktigt att främja denhållbara utvecklingens principer i undervisningen och att de använder olika former avdidaktiska metoder, men att de saknar aktivitetsstöd samt mångfald av didaktiskametoder för hur undervisningen ska bedrivas på ett praktiskt och produktivt sätt. / The Swedish “curriculum” is clear about the school’s task - give students theopportunity to understand how environment, economics, health and rights areconnected. That means that education should be crucial to sustainable development aswell as learning - a prerequisite for handling the global challenges we are facing. Whatdoes that mean in practice? How should the concept be understood, interpreted andencouraged in the educational domain? These questions inspired me to focus myresearch on explaining how teachers in natural sciences in secondary school include theprinciples of sustainable development in their teaching. To bring a clear image of howteaching for sustainable development is included in education, I have chosen to use aqualitative research method. I interviewed five teachers in natural sciences from publicand private secondary schools in Malmö. Earlier research that supports the importanceof education for sustainable development, which also highlights the difficulties with theinterpretation of the concept, have been reviewed and used as background material. Theresearch has shown amongst others that only education characterized by democracy,participation and critical thinking can encourage sustainable development in education. The study shows that the interviewed teachers’ points of view are important in theencouragement of the principles of sustainable development in education. It also revealsthey use different forms of didactical methods, but that they lack support, collaborationand diversity in the didactical methods to conduct the teaching in a practical andproductive way.

Syftet med denna studie är att bidra till förståelse om hur förskollärare beskriver sitt arbete inom hållbar utveckling med särskilt fokus på förskollärares beskrivningar av lokalt respektive globalt perspektiv och ansvar inom hållbar utveckling i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten har varit fenomenologi för att kunna sätta förskollärarnas beskrivningar av hållbar utveckling i förskolan i centrum. Fyra förskollärare har intervjuats för studien och intervjuerna har transkriberats i sin helhet och sedan har transkriberingarna analyserats med tematisk analys. Resultatet visar på många beskrivningar av det sociala perspektivet och att förskollärarna tänkte mycket kring vilka sociala färdigheter barnen behöver för framtiden. Resultatet visar också på att förskollärarna beskriver att barnen har ansvar för sina handlingar gentemot varandra, något som kan kopplas till det sociala perspektivet i hållbar utveckling.

Diskussionen och arbetet för hållbar utveckling är ett högaktuellt och omdebatterat ämne. Skolmyndigheterna anser emellertid att hållbar utveckling bör vara ett centralt begrepp i skolverksamheten och därför menar vi att det är viktigt att undersöka hur man i skolan använder sig av och förhåller sig till hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att fånga upp lärares och elevers syn på begreppet hållbar utveckling samt belysa hur väl förankrat undervisning för hållbar utveckling är i samhällskunskapsämnet, men även att lyfta fram vilka miljöundervisningstraditioner som dominerar i praktiken. Resultaten bygger på undersökningsmetoden triangulering och studien är även knuten till en teoretisk utgångspunkt i form av Habermas samhällsteori om det kommunikativa handlandets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling, något som överensstämmer med den syn på lärande för hållbar utveckling som skolmyndigheterna framhåller i sina skrifter. För att urskilja hur väl förankrat ett lärande för hållbar utveckling är i samhällskunskapsundervisningen har vi använt oss av ett analysredskap bestående av tre olika miljöundervisningstraditioner. Studien visar tendenser på att varken begreppet, perspektivet eller ett lärande för hållbar utveckling i dess fulla bemärkelse är förankrat i skolverksamheten. Förhållningssättet till begreppet och ett lärande för hållbar utveckling kan kännetecknas som tveksamt och präglas av en omedvetenhet om skolmyndigheternas intentioner. I undersökningen framkommer även en rad uppenbara hinder i skolverksamheten som påverkar möjligheten att etablera en undervisning för hållbar utveckling. En slutledning som kan dras utifrån undersökningens resultat är att en undervisning för hållbar utveckling framförallt kräver en mer aktiv rörelse från båda riktningarna, det vill säga dels tydligare information från skolmyndigheterna ner till skolverksamheten och dels ett intresse från lärare och elever att utveckla skolverksamheten i enighet med en hållbar och demokratisk framtidsutveckling.