Demand for intercity transportation has increased significantly in the past decades and is expected to continue to follow this trend in the future. In the meantime, concern about the environmental impact and potential climate change associated with this demand has grown, resulting in an increasing importance of climate impact considerations in the overarching issue of sustainability. This results in discussions on new regulations, policies and technologies to reduce transportation's climate impact. Policies may affect the demand for the different transportation modes through increased travel costs, increased market share of more fuel efficient vehicles, or even the introduction of new modes of transportation. However, the effect of policies and technologies on mobility, demand, fleet composition and the resulting climate impact remains highly uncertain due to the many interdependencies. This motivates the creation of a parametric modeling and simulation environment to explore a wide variety of policy and technology scenarios and assess the sustainability of transportation. In order to capture total transportation demand and the potential mode shifts, a multimodal approach is necessary. The complexity of the intercity transportation System-of-Systems calls for a hybrid Agent-Based Modeling and System Dynamics paradigm to better represent both micro-level and macro-level behaviors. Various techniques for combining these paradigms are explored and classified to serve as a hybrid modeling guide. A System Dynamics approach is developed, that integrates socio-economic factors, mode performance, aggregated demand and climate impact. It is used to explore different policy and technology scenarios, and better understand the dynamic behavior of the intercity transportation System-of-Systems. In order to generate the necessary data to create and validate the System Dynamics model, an Agent-Based model is used due to its capability to better capture the behavior of a collection of sentient entities. Equivalency of both models is ensured through a rigorous cross-calibration process. Through the use of fleet models, the fuel burn and life cycle emissions from different modes of transportation are quantified. The radiative forcing from the main gaseous and aerosol species is then obtained through radiative transfer calculations and regional variations are discussed. This new simulation environment called the environmental Ground and Air Mode Explorer (eGAME) is then used to explore different policy and technology scenarios and assess their effect on transportation demand, fleet efficiencies and the resulting climate impact. The results obtained with this integrated assessment tool aim to support a scenario-based decision making approach and provide insight into the future of the U.S. transportation system in a climate constrained environment.

Rapporten redovisar resultatet från energikartläggningen samt utredningen om kylsystemet som genomförts på glassgrossisten i Umeå. En övergripande studie av hela verksamheten med samtliga tekniska system har utförts. Grossisten ämnar minska sin klimatpåverkan som orsakas av energianvändning i fastigheten samt läckage av köldmedium från kylanläggning och fordonskylaggregat. Grossisten förbrukar frånsett bränsle till lastbilarna endast elenergi. Följande energiaspekter har framkommit som betydande för verksamheten:   Total energianvändning                            394 MWh Kylanläggning                                          258 MWh      (65% av total energianvändning) Kylaggregat lastbilar                                75   MWh      (19% av total energianvändning) Kylanläggningen utgör en stor del av grossistens totala energianvändning och måste efter beslut från EU:s f-gasförordning åtgärdas innan år 2020 då ett service- och underhållsförbud träder i kraft för det befintliga köldmediet.   Utredningen avser besvara hur man bäst tillmötesgår detta förbud, konvertera och ersätta köldmediet för fortsatt drift av den befintliga anläggningen eller investera i en ny klimatneutral kylanläggningstyp. Efter inspektion av kylsystemet samt genomförd studie om kylanläggningar och köldmedier rekommenderas att investera i en ny klimatneutral transkritisk koldioxidkylanläggning. En prisuppskattning är gjord och har uppskattats kosta mellan 1,3 – 1,5 mkr.   Transmission (värmeförluster genom klimatskal) och infiltration (ofrivillig ventilation) står för 50 % av den totalt avgivna energin. Avgiven värmeenergi via kylanläggningens kondensorfläktar på taket står för 18 % och lastbilarnas kylaggregat 19 %. Förslag på effektiviseringsåtgärder som framtagits efter energikartläggningen är följande: Installera en luftridå för att minska infiltrationsflöden i portöppning mellan frys- och varmlager. Installera timerstyrda motorvärmare på gårdsplanen. Tillsätta ett nytt ventilationsaggregat med roterande värmeväxlare Täta kring nödutgången på fryslagret Utförs alla effektiviseringsåtgärder beräknas en minskning av energianvändningen med 42 MWh, detta utgör 11% av grossistens totala energitillförsel.   I samband med en installation av en transkritisk koldioxidkylanläggning finns stora möjligheter att installera systemet så att den högtempererade kondensorvärmen kan tillvaratas för värmeåtervinning. Den heta gasvärmen kan förvärma tilluften i ventilationsaggregaten samt värma tappvarmvatten. Detta skulle bidra till att sänka det totala energibehovet ytterligare. / The report presents the results of the energy mapping and the investigation of the cooling system performed at the ice cream wholesaler GB Glass in Umeå. An overall study of the entire operation with all technical systems has been performed. GB glass aims to reduce its climate impact caused by energy consumption in the property as well as leakage of refrigerant from the cooling system and vehicle refrigeration equipment. Except fuel for trucks the wholesaler only consumes electricity. The following energy aspects have been identified as significant for the business:   Total energy use                                       394 MWh Cooling system plant                                258 MWh      (65% of total total energy use) Refrigeration trucks                                 75   MWh      (19% of total total energy use) The cooling system plant constitutes a major part of the wholesaler's total energy use and must be rectified due to a decision by the EU's F-Gas Regulation by 2020 when a service and maintenance prohibition carries out for the existing refrigerant. The investigation concerns how to best accommodate this prohibition, convert and replace the refrigerant for continued operation of the existing plant or invest in a new climate-neutral type. After inspection of the cooling system and completed study of cooling systems and refrigerants, it is recommended to invest in a new climate-neutral transcritical carbon dioxide plant. A price estimate has been made and has been estimated to cost between 1.3 - 1.5 million.  Transmission (thermal loss through climate scale) and infiltration (involuntary ventilation) accounts for 50% of the total energy delivered. Ceded heat energy by the cooling plants condenser fans on the roof accounts for 18% and the truck's cooling units 19%. Proposals for efficiency enhancements developed after the energy survey are as follows:  Install an air curtain to reduce infiltration flows in the doorway between freezing and storage Install timer-controlled engine heaters on the yard Add a new ventilation unit with rotary heat exchanger Seal around the emergency exit on the freezer Performing all efficiency measures is estimated to reduce energy consumption by 42 MWh, which represents 11% of the wholesaler's total energy supply. In connection with the installation of a transcritical carbon dioxide cooling system, there is a great opportunity to install the system so that the high temperature condenser heat can be used for heat recovery. The hot gas heater can preheat the supply air in the ventilation units as well as heating the tap water. This would help to further reduce the overall energy demand.

Air traffic has an increasing influence on climate; therefore identifying mitigation options to reduce the climate impact of aviation becomes more and more important. Aviation influences climate through several climate agents, which show different dependencies on the magnitude and location of emission and the spatial and temporal impacts. Even counteracting effects can occur. Therefore, it is important to analyse all effects with high accuracy to identify mitigation potentials. However, the uncertainties in calculating the climate impact of aviation are partly large (up to a factor of about 2). In this study, we present a methodology, based on a Monte Carlo simulation of an updated non-linear climate-chemistry response model AirClim, to integrate above mentioned uncertainties in the climate assessment of mitigation options. Since mitigation options often represent small changes in emissions, we concentrate on a more generalised approach and use exemplarily different normalised global air traffic inventories to test the methodology. These inventories are identical in total emissions but differ in the spatial emission distribution. We show that using the Monte Carlo simulation and analysing relative differences between scenarios lead to a reliable assessment of mitigation potentials. In a use case we show that the presented methodology can be used to analyse even small differences between scenarios with mean flight altitude variations.

Aviation contributes significantly to anthropogenic climate change, and one promising possibility for mitigation is eco-efficient flight planning by avoiding climate sensitive regions with only small changes in the aircraft trajectories. Climate sensitive regions result from strong spatial variation of the global climate impact of local non-CO2 emissions, which are expressed by so-called climate change functions. Previous research established high-fidelity climate change functions (CCFs) for aviation water vapour and NOx emissions, and contrail formation with a climate model as inputs for air traffic optimisation. The mitigation potential in this case study is promising but the climate change function simulations are too computationally intensive for real-time calculation and thus cannot be applied operationally. In this study we show for the first time that this problem can be overcome by formulating algorithmic approximations of the global climate impact. Here we approximate water vapour concentration changes from local aviation water vapour emissions, ozone changes from local NOx emissions and methane changes from local NOx emissions (i.e. algorithmic climate change functions; aCCFs) from instantaneous model weather data using regression analysis. Four candidate algorithms are formulated per chemical species and traded off. The final adjusted regression coefficients, indicating how well the aCCFs represent the CCFs, are 0.59, 0.42, and 0.17 for water vapour, ozone and methane. The results show that the meteorology at the time of emission largely controls the fate of the emitted species, where the quality of the aCCF degrades with increasing lifetime of the respective species.

Tidigare forskning visar att klimatpåverkan som har skett under decennier, leder till negativa konsekvenser för samhället. Om samhället ska vara robust för denna påverkan behöver samhället anpassas. Klimatanpassningsarbetet är fortfarande en relativ ny fråga och ses som mer utmanande för mindre kommuner. Syftet med studien är därför att undersöka hur mellanstora- och mindre kommuner arbetar med klimatanpassningsfrågan med fokus på fyra kommuner i Östergötland. Syftet grundar sig i frågeställningarna som behandlar vilka utmaningar som kommunerna ser i arbetet samt vad som skiljer kommunerna åt.   Studiens besvaras genom kvalitativ metod där material från intervjuer med tjänstepersoner inom respektive kommun samlades in samt dokumentanalys av kommunernas översiktsplaner samt handlingsplaner. Materialet analyseras utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar på att kommunerna arbetar med klimatanpassning men att implementeringen skiljer sig åt. Som beror på olika utmaningar som kommunerna står inför där resursbrist samt politiskt intresse styr utvecklingen. / Previous research shows that climate impact, which has taken place for decades, leads to consequences for society. If society is to be robust to this impact, society needs to adapt. Climate adaptation is still a relatively new issue and is seen as more challenging for smaller municipalities. The purpose of the study is therefore to investigate how medium-sized and small municipalities work with the climate adaptation issue with a focus on four municipalities in Östergötland. Also to see what challenges the municipalities highlight. The study is based on a qualitative method. Material from interviews with representatives from each municipality was collected and document analysis of the municipalities documents. The material was analyzed with thematic analysis. The results of the study shows that the municipalities work with climate adaptation, but that the implementation differs due to various challenges that the municipalities face.

In 2017, the Swedish Parliament voted for a climate aim which says Sweden should achieve zero net emissions of greenhouse gases in 2045. The building and construction sector is one of the sectors that needs to reduce it’s climate impact. As of 2016, 12.8 million tons of CO2-equivalents was estimated emitted from the sector, which represented about 21 percent oftotal amounts of GHG-gases emitted from Sweden in that year. Several studies has shown that the operational energy use in the life cycle of buildings is source to the majority of the emissions. This thesis was written in collaboration with Skanska Sweden, a Swedish construction company. Currently, there is no available value for the CO2-emissions emitted per m2 from the operational energy use in facilities and households at Skanska Sweden. The aim of this report is therefore to estimate the CO2-emissions emitted per m2 from various building types.This has been achieved through data investigations of what data is available and missing. Furthermore, methodologies have been investigated as well as energy sources for various buildings. Then the emissions were calculated as CO2-eq/m2 per building type. A sensitivity scenario was additionally performed by calcuating climate impact from different electric grids (Swedish, Nordic and European). Finally, a future energy scenario was investigated for2050 to estimate future climate impact from the operational energy use in various building types. The energy data was based on two different databases, Base and Follow Up, whereas Base presented estimated energy interval values. Follow Up presented estimated and verified values. In the data collection, a categorisation was made depending on the various building types Skanska Sweden produces. The 7 categories was Houses, Multi-dwelling buildings,Offices, Care centers, Schools, Pre-schools and Other. The findings were that in all categories but two (schools and offices), the operational energy use is higher when the values are verified, rather than estimated. Recommendations are therefore to increase the amount of available verified values, however, at the same time the amount of estimated values need to increase as well as many categories had a deficient amount of available data, this to increase the reliability of the results. The difference in calculated climate impact is relatively large between categories, depending on energy sources for heating and hot tap water. For instance is the climate impact lowest for Houses when the majority of the energy comes from electricity. At the same time, the climate impact from the category Other is highest, which is because the energy use is high, but additionally because the majority of the energy comes from district heating. Overall, this energy source has higher climate impact than when the electricity is used. Nevertheless, it should be observed that the difference in categories is overall huge, depending on the chosen electricity grid. Future emissions (2050) will be significantly lower than today, especially when the European grid and the EU reference scenario is chosen, but will be dependent on electricity prices additionally. However, if the Swedish climate aim of climate neutrality will be achieved, the climate impact from the operational energy will be minimal in 2050. An important aspect in environmental evaluations of energy is methodological choice. In this project, the attributional perspective has been chosen, however, many studies imply the importance of margin energy, which the attributional perspective does not include.Furthermore, the attributional may present a lower climate impact than when other methodologies are chosen. It is therefore important to be aware of the methodology used and recommendations for future studies would be to investigate the methods more thouroughly. / Under 2017 röstade svenska riksdagen igenom en klimatlag som begränsar klimatpåverkan till netto noll år 2045 från samtliga sektorer. Bygg- och fastighetssektorn är en sektor medstor klimatpåverkan och utgjorde år 2016 21 procent (12.8 miljoner ton) av totala utsläpp i Sverige. Historiskt sett har energianvändningen i drift av byggnader utgjort majoriteten av utsläppen från bygg- och fastighetssektorn och är därför en viktig del att utforska. Skanska Sverige är ett svenskt byggföretag och detta arbete har gjorts i samarbete med företaget. För tillfället finns inget värde på CO2-utsläppen kopplade till energin i drift av byggnader (hushåll och lokaler) som byggts av Skanska Sverige och målet med denna rapport är därför att estimera CO2-utsläpp/m2 från olika byggnadstyper. Detta har upnåtts genom att bland annat utforska vilken data som finns tillgänglig och vad som saknats, samt att utforska metodval och energikällor för olika byggnader för att sedan omvandla energidatan til lgenererade CO2-utsläpp/m2. Vidare utfördes en känslighetsanalys genom att beräkna CO2/m2 för olika elnät (svenskt, nordiskt och europeiskt). Slutligen har även ett framtida energiscenario beräknat för år 2050 använts för att beräkna klimatutsläpp från driftenergin iframtiden. Datan är baserad på två olika databaser, Base och Follow Up, där Base har endast redovisat estimerade energivärden som anges som intervall av nio kWh, samtidigt har Follow Up redovisat både estimerade och verifierade värden. På grund av större datatillgänglighet i Base valdes denna att huvudsakligen basera beräkningar på, men Follow Up och dess verifierade värden har använts till jämförelse. En kategorisering gjordes beroende av vilka byggnadstyper Skanska producerar mest av. De 7 kategorierna var småhus (villor och radhus), flerfamiljshus (lägenheter), kontor, sjukhem, förskolor, skolor och övrigt som inkluderade bland annat sjukhus och hotell. Resultaten har visat att i alla kategorier utom två (skolor och kontor) är energianvändning högre när energin är verifierad än när den är estimerad. Rekommendationer är därför att öka antalet verifierade värden som samlas in, samtidigt som de estimerade även behöver öka för att öka pålitligheten av resultaten då många kategorier har begränsad mängd indata. Skillnaden i beräknad klimatpåverkan är relativt stor mellan olika kategorier, beroende av energikällor för värme och varmvatten. Exempelvis är klimatpåverkan lägst för småhus då största andelen energitillförsel för småhus utgörs av elektricitet. Samtidigt är klimatpåverkan hög från kategori Other, vilket till stor del beror på att energianvändningen (kWh/m2) är hög, men även på grund av att majoriteten av energitillförseln kommer från fjärrvärme. Generellt sett har denna energikälla högre klimatpåverkan. Dock skall det observeras att skillnaden inom kategorier även den är stor, beroende av vilket elnät som valts. Exempelvis är skillnaden stor mellan småhus där elnätet som använts är svenskt, och när elnätet varit europeiskt. Framtida utsläpp kommer vara betydligt lägre än idag, speciellt när det europeiska nätet väljs och EUs referensscenario är utforskat, men är även beroende av framtida elpriser och satsningar på förnybart. Ska det svenska målet om klimatneutralitet 2045 dock uppfyllas kommer klimatpåverkan vara minimal år 2050. En viktig aspekt vid miljövärdering av energi är metodval. I detta projekt har bokföringsperspektivet använts, men flertalet studier har påpekat vikten av att inkludera marginalenergi, samt visat att perspektivet ofta redovisar lägre klimatpåverkan än till exempel konsekvensperspektivet. Det är därför viktigt att vara medveten om vilken metodik som väljs och framtida rekommendationer för studier är förslagsvis att utforska flera metoder,gärna parallellt för att se skillnader.

Uppsala Kommun is developing a new city district called Sydöstra staden (SÖS) as an innovative and transformative city district. A technical supply system that aligns with the district’s goals is pyrolysis. Pyrolysis is a process where biomass is heated without the supply of oxygen. This leads to carbonization where the energy is converted to biochar and heated gas that can be used for district heating. The biochar, which is considered as a carbon sink, could be the path for the municipality to achieve their climate goals for 2050. The aim of this project is to investigate the viability of providing district heating to SÖS through pyrolysis. Three scenarios based on biomass assets of garden waste, manure, and wooden chips will be evaluated from four perspectives: climate impact, economic feasibility, district heating coverage, and placement considerations. The method is a model constructed in python that simulates how much heat and biochar that can be produced including an income statement and how the price of biochar relates to the return of investment. The biochar price and biomass flow are two parameters that are examined in the sensitivity analysis. The model enables comparisons between the outcomes of the pyrolysis process and the heat energy demands in SÖS, the biochar usage in Uppsala and the municipality’s CO2 emissions. The results show profitable reactor alternatives in all three scenarios even without selling CORCs. However, the profitability is heavily reliant on maximizing the utilization of burned biomass. Furthermore, the first two scenarios had a negligible climate impact while the most profitable reactor in scenario 3 had a large impact on the municipality’s climate goals. Also, the coverage of district heating has been evaluated due to the asset of biomass as well as placement requirements have been stated.

Aircraft produce condensation trails, which are thought to increase high-level cloudiness under certain conditions. However the magnitude of such an effect and whether this contributes substantially to the radiative forcing due to the aviation sector remain uncertain. The very substantial, near-global reduction in air traffic in response to the COVID-19 outbreak offers an unprecedented opportunity to identify the anthropogenic contribution to the observed cirrus coverage and thickness. Here we show, using an analysis of satellite observations for the period March–May 2020, that in the 20% of the Northern Hemisphere mid-latitudes with the largest air traffic reduction, cirrus fraction was reduced by ∼9 ± 1.5% on average, and cirrus emissivity was reduced by ∼2 ± 5% relative to what they should have been with normal air traffic. The changes are corroborated by a consistent estimate based on linear trends over the period 2011–2019. The change in cirrus translates to a global radiative forcing of 61 ± 39 mW m−2 . This estimate is somewhat smaller than previous assessments.

Awareness of anthropogenic climate change has increased drastically in the last decade. With the help of the United Nations and the 17 sustainable development goals, there is now an international consensus that measures must be taken urgently. Actions towards reducing our climate impact have started to take place in various industries and one important sector is the food sector. This thesis is addressed to companies that help consumers make smarter and more climate friendly food decisions with the help of climate data. More specifically the scope of this thesis was to develop and evaluate a climate impact visualization application with consumers as the intended target group. The foundation of the intervention included theories in behaviour change and information visualization design principles. The application was evaluated with 11 participants looking to reduce their climate impact. A user study was conducted where the participants used the developed intervention by completing different tasks and then evaluated the experience and the different components of the application. The purpose of the evaluation was to gain qualitative insights of which components should be considered in the development process of a final product. The results indicate that visualizations of the products carbon dioxide emissions, receipt list and personal progress tracking were the most important components for the application. The result also gave positive indications that a similar application could help change the user’s behaviour when purchasing food to a more climate friendly pattern. / Medvetenheten om antropogena klimatförändringar har ökat drastiskt under det senaste decenniet. Med hjälp av FN och de 17 målen för hållbar utveckling finns det nu en internationell enighet om att åtgärder måste vidtas snarast. Åtgärder för att minska vår klimatpåverkan har börjat äga rum i olika branscher och en viktig sektor är livsmedelssektorn. Denna avhandling riktar sig till företag som hjälper konsumenter att fatta smartare och mer klimatvänliga livsmedelsbeslut med hjälp av klimatdata. Mer specifikt omfattar denna avhandling att utveckla och utvärdera en visualiseringsapplikation för klimatpåverkan med konsumenter som den avsedda målgruppen. Grunden för interventionen inkluderar teorier inom beteendeförändring och design-principer för informationsvisualisering. Applikationen utvärderades med 11 deltagare som ville minska sin klimatpåverkan. En användarstudie genomfördes där deltagarna använde den utvecklade applikationen genom att utföra olika uppgifter för att sedan utvärdera upplevelsen och de olika komponenterna i applikationen. Syftet med utvärderingen var att få kvalitativa insikter om vilka komponenter som bör beaktas i utvecklingsprocessen för en slutprodukt. Resultaten indikerar att visualiseringar av produkternas koldioxidutsläpp, kvittolista och personlig framstegsspårning var de viktigaste komponenterna för applikationen. Resultatet gav också positiva indikationer på att en liknande applikation skulle kunna hjälpa till att ändra användarens beteende när man handlar mat till ett mer klimatvänligt mönster.

The building and construction sector accounts for a significant proportion of carbon dioxide emissions in Sweden, a total of 12.2 million tons of carbon dioxide equivalents, which corresponds to approximately 19 % of the total emissions of greenhouse gas in Sweden. As a response to the fact that construction has a major impact, different environmental certification systems have emerged for buildings. One certification system is the Swedish certification system “Miljöbyggnad”, which includes sustainability issues through the whole construction process. The building can achieve three grades in Miljöbyggnad: bronze; which corresponds to the level in legislations, silver; which is the most common certification grade, and gold; that corresponds to the highest grade, thus requiring the most effort. The grade is given according to how the building performs in different assessment areas, called indicators. For new construction, the system consists of 15 different indicators within three areas: energy, indoor environment and materials. The indicators are connected to both ecological and social sustainability. The indicators connected to ecological sustainability are considered to either minimize hazardous substances, increase the amount of renewable energy or decrease the use of energy, thus a reduction in climate impact. Social sustainability is connected to how the tenant’s wellbeing is impacted by the building. The meaning of wellbeing is, in this case, health and comfort. In this master thesis the theoretical possibility of raising the Miljöbyggnad grade from silver to gold has been studied for the construction of new student housing. Stockholms studentbostäder´s new construction of four houses at Lappkärrsberget has been the study case. Stockholm’s student housing, “Stockholms studentbostäder”, is the largest actor of student housing in Sweden, with approximately 8000 housings. Stockholms studentbostäder is currently in the middle of the process that within the next ten years build 2000 new student housings. A major expansion with 800 housings will be built in their largest housing area, Lappkärrsberget. In the first building phase, the new construction of four houses is carried out, with the buildings having 10 to 13 floors which include 297 housings, mainly one room apartments and some two room apartments. The houses are built for the Miljöbyggnad grade silver according to the manual in version 2.2. After version 2.2, later versions, as version 3.0 have been launched. The main focus has been to identify what theoretical actions are required to raise the grade to gold, and to what cost. Four main questions have been studied:Is it possible to reach the grade gold for the four new buildings in Lappkärrsberget?What would it mean for the buildings, in terms of costs and actions, to raise the grade from silver to gold in version 2.2?How high grade is possible to reach for the indicator energy types, if the tenants have their own electricity agreements in the current version of Miljöbyggnad 2.2, and the later version 3.0? What general differences would it make to build in a later version 3.0, instead of 2.2? The method used has been to study the current status and then together with the manual for Miljöbyggnad make a comparison to achieve the grade gold in a specific gold scenario formulated together with Stockholms studentbostäder. In the next step, actors from the building industry both internal from Stockholms studentbostäder, external at other companies together with suppliers, were asked about what actions were needed to achieve gold and to what cost.For the first question, if it is theoretically possible to build with Miljöbyggnad gold for the new housing in Lappkärrsberget, it was concluded that it would not be possible to achieve gold due to the limited opportunities to optimize the properties of the windows with the current building performance. Therefore, it is recommended to decide what grades off the indicators to aim for and in an early stage develop the construction design and make the construction planning after the indicator grades. To achieve high grades, it is especially important to optimize the windows, in line with the requirements for the indicators. Another uncertain factor concerns how the students would respond in a survey which requires an approved result to reach a gold grade. Although it is not possible to reach gold as a building grade, it was noted that several of the indicators were close to gold and it would not be hard to raise these grades to gold to improve the overall performance of the buildings. In the second question, the cost was calculated when raising the grade from silver to gold. For this it was assumed that the windows and surveys did reach the desirable grade, and in that case the cost would increase between 0,4 % and 1,3 % of the contract budget of the project. The probable value would be somewhere in between, estimated to 0,6 %, which is a low increase in cost. In the third question, it was investigated what grade would be possible to achieve for the indicator energy types if the tenants are required to manage their own electricity agreement, in both version 2.2 and version 3.0. It was concluded that the district heating was required to change, to make an impact on the grade. Stockholm Exergi is the supplier of the district heating for the houses in Lappkärrsberget. Thus, Stockholm Exergi´s three alternatives have been studied, which differs in district heating composition and impact on the environment. The alternatives were studied for different years, due to the fact that district heating changes composition for each year. The preliminary certification of the grade in Lappkärrsberget was made with district heating data from 2016 and no matter what district heating alternative was used from 2016, the highest reachable grade is bronze in version 2.2. In version 3.0, the household electricity, meaning the tenant´s apartment electricity, is optional to use for the calculation of the grade. When calculating the grade without household electricity, with the same data as the preliminary certification, from 2016, the grade was raised to silver. With the alternatives of the district heating that were available year 2020 from Stockholm Exergi it would be possible to reach grade gold with the most environmentally friendly alternative, in version 2.2 and silver would be the highest grade in version 3.0. In the last question, version 2.2 and 3.0 were compared and some differences were noted. For example, the indicator nitrogen dioxide was removed in version 3.0 and the indicator climate impact of the foundation of the building and the building frame was added. The requirements have been updated in version 3.0. For example, the indicator percentage of energy types has a requirement that at least 5 % of the energy needs to be locally produced and renewable to reach gold level, for example with solar panels. The requirements for surveys have also been reduced in version 3.0, to fewer indicators in need of surveys and there is also an alternative to verify the grades by using measurements instead of surveys. / Bygg- och fastighetssektorn står för en avsevärd del av koldioxidutsläppen i Sverige, hela 12,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar cirka 19 % av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Flera miljöcertifieringssystem har vuxit fram som ett svar på att byggandet har en stor påverkan på miljön där fokus ligger på ett mer hållbart samhällsbyggande. Ett sådant certifieringssystem för byggnader är Miljöbyggnad vilket är ett system som inkluderar hållbarhetsarbete genom hela byggprocessen. Det finns tre betyg som en byggnad kan uppnå i Miljöbyggnad: brons som motsvarar lagkrav, silver som är det vanligaste certifieringsbetyget och guld som motsvarar högsta betyg, vilket därmed kräver mest ansträngning. Betyget ges efter hur byggnaden presterar enligt olika bedömningsområden eller indikatorer som de kallas. För nyproduktion består systemet av 15 olika indikatorer inom tre områden: energi, inomhusmiljö och material. Indikatorerna kopplar både mot ekologisk och social hållbarhet. Där indikatorerna som kopplar mot ekologisk hållbarhet anses antingen ge en minimering i farliga ämnen, ökning i förnybar energi eller en minskning av energianvändning och därmed en minskning i klimatpåverkan. Social hållbarhet kopplas mot om det påverkar hyresgästernas välmående. Där det med välmående menas hälsa och trivsel.I det här examensarbetet har den teoretiska möjligheten att höja Miljöbyggnadsbetyg från silver till guld studerats för Stockholms studentbostäders nyproduktion av studentbostäder. Betygshöjningen har studerats i en fallstudie för ett projekt med fyra punkthus på Lappkärrsberget. Stockholms studentbostäder är Sveriges största studentbostadsaktör med ungefär 8000 bostäder. För närvarande är de mitt uppe i arbetet att under de kommande tio åren bygga 2000 nya studentbostäder. En stor expandering med 800 bostäder kommer att göras i deras största bostadsområde Lappkärrsberget. I en första etapp sker en nyproduktion av de fyra punkthusen vilket inkluderar hus på tio till tretton våningar på totalt 297 studentbostäder i form av främst studentettor, ett rum med kök samt några tvårumslägenheter. Punkthusen byggs för Miljöbyggnad silver, enligt manualen för version 2.2. Det har efter version 2.2 lanserats senare versioner av Miljöbyggnad, såsom version 3.0. Ett särskilt fokus har varit vilka teoretiska åtgärder som behöver vidtas för att höja betyget till guld, samt till vilken kostnad. Fyra huvudfrågeställningar har tagits fram:Är det möjligt att bygga enligt Miljöbyggnad guld för punkthusen?Vad skulle det innebära för punkthusen i form av kostnader och åtgärder att bygga enligt Miljöbyggnad guld istället för silver i version 2.2?Hur högt betyg är det möjligt att nå för indikatorn energislag om hyresgästerna fortsätter ha egna elabonnemang i version 2.2 och 3.0?Vilka generella skillnader skulle det innebära för ett nyproduktionsprojekt om det istället byggdes enligt en senare version, det vill säga Miljöbyggnad version 3.0? Metoden för att besvara frågeställningarna har varit att studera aktuell status för punkthusen och därefter med hjälp av Miljöbyggnadsmanualen jämfört det med kriterierna för guld vid ett guldscenario framtaget tillsammans med Stockholms studentbostäder. I nästa steg har personer i branschen, både internt hos Stockholms studentbostäder, externt hos andra företag samt leverantörer till punkthusen tillfrågats om vilka åtgärder de skulle vidta för att uppnå guld, samt vilken kostnad de uppskattar dessa till. För den första frågan om det är teoretiskt möjligt att bygga med Miljöbyggnad guld för punkthusen blev resultatet att det inte vore möjligt. Det beror på att det inte skulle gå att optimera fönsteregenskaperna tillräckligt med nuvarande utformning på byggnaderna. Det rekommenderas därför att redan från början av projektet bestämma vilka indikatorbetyg det satsas mot och ta fram ritningar och projektera byggnaden med betygen i åtanke. Särskilt viktigt är det att optimera fönstrena i linje med indikatorkraven för att uppnå höga betyg. En annan osäker faktor för guldbetyg gäller hur hyresgästerna skulle svara i en enkätundersökning, där det krävs ett godkänt resultat för att nå guld. Även om det som byggnadsbetyg inte vore möjligt att nå guld för punkthusen, konstaterades det att flera av indikatorerna låg väldigt nära guldbetyg och det hade krävts lite för att höja dessa till guld för att förbättra byggnadens prestanda.I nästa fråga har det tagits reda på hur dyrt det skulle vara att höja betyget till guld. I den frågan har det antagits att fönstrena klarade kraven och enkätundersökningen blev godkänd, vilket skulle innebära en ökning på mellan ungefär 0,4 % och 1,3 % av entreprenadkostnaden för projektet, med ett generellt påslag på 0,6 %, vilket är ett litet påslag. I den tredje frågan undersöktes hur långt det skulle vara möjligt att nå med indikatorn energislag när hyresgästerna tecknar egna elabonnemang, både för Miljöbyggnad version 2.2 och version 3.0. När hyresgästerna har egna elabonnemang konstaterades det att fjärrvärmen behövde ändras för att påverka betyget. Stockholm Exergi är fjärrvärmeleverantör för punkthusen, därmed har deras tre fjärrvärmealternativ studerats. Deras alternativ skiljer sig åt i fjärrvärmesammansättning och därmed även i påverkan på miljön. Alternativen har även studerats för olika år då sammansättningen av fjärrvärmen förändras med tiden. Preliminärcertifieringen av punkthusen gjordes med data från 2016 och oavsett alternativ från 2016 uppnås inte mer än brons i version 2.2. Medan i version 3.0 är hushållselen, det vill säga hyresgästernas egna elabonnemang en frivillig post att räkna in för Miljöbyggnadsbetyg. Räknas hushållselen bort kan det med 2016 års värden uppnås silver. För de fjärrvärmealternativ som erbjuds år 2020 skulle det gå att uppnå guld med det mest miljövänliga alternativet, i version 2.2 medan silver blir det högsta betyget i version 3.0. I den sista frågeställningen jämfördes version 2.2 och 3.0 och det finns en del skillnader, exempelvis att indikatorn kvävedioxid tagits bort i 3.0 och att indikatorn stommen och grundens klimatpåverkan lagts till. Kraven har uppdaterats något i version 3.0, för exempelvis indikatorn andel av energislag finns det för guld ett krav på att minst 5 % av energin ska vara lokalt producerad i anslutning till byggnaden med förnybar energi exempelvis med solceller. Kraven på enkäter har också förändrats där färre indikatorer kräver enkäter i version 3.0 och det erbjuds ett alternativ till enkäter med mätning vid verifiering av guldbetyg.