No description available.

Bakgrund: Forskning har visat att risken för livsstilsrelaterade sjukdomar påverkas av en persons levnadsvanor. Folkhälsan i Sverige är globalt sett god, trots det insjuknar tiotusentals människor varje år i sjukdomar som hade kunnat förhindras med förebyggande hälso- och sjukvård. Ohälsan rapporteras vara som allra störst i Gävleborgs län. I Gävleborgs län blir alla som fyllt 40 år erbjudna ett kostnadsfritt hälsosamtal via sin hälsocentral. Samtalet kan hållas av en distriktsköterska och huvudfokus i hälsosamtalet är patientens levnadsvanor. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av hälsosamtal för 40-åringar på hälsocentraler i Gävleborgs län. Metod: Tio deltagare som uppfyllde inklusionskriterierna deltog i studien. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade telefonintervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier: Tydlig struktur på hälsosamtalet, nytändning och motivation efter hälsosamtalet och brister i hälsosamtalet. Deltagarna upplevde en tydlig struktur på hälsosamtalet då stjärnprofilen visualiserade patienternas totala hälsostatus på ett tydligt sätt. Flertalet deltagare hade blivit mer motiverade till att göra en livsstilsförändring efter hälsosamtalet, hälsosamtalet hade startat en reflektion angående deras hälsa. De hade också en förhoppning om att hälsosamtalet skulle ge de en nytändning. Majoriteten av deltagarna uppgav att det fanns brister i hälsosamtalet, de saknade erbjudande om uppföljning och de önskade även mer individanpassad rådgivning. Slutsats: Patienters upplevelser av hälsosamtal för 40-åringar sågs som en positiv ”hälsocheck-up”. Samtalsledarens roll har betydelse för upplevelsen av hälsosamtalet. Det framkom att hälsosamtalet har brister gällande uppföljning. Deltagarna saknade individanpassad rådgivning. 40-årssamtalet levde inte upp till patientens förväntningar och förhoppningar.

Sammanfattning   Bakgrund: Allt fler palliativt sjuka patienter vårdas i hemmen vilket leder till ett ökat behov av palliativ vård i hemsjukvården. Distriktssköterskan har ett övergripande ansvar över dessa svårt sjuka patienter och deras närstående. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor som arbetar i den kommunala hemsjukvården reflekterar kring sin roll och förutsättningar att ge god omvårdnad vid palliativ hemsjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes. Huvudresultat: Distriktssköterskorna såg arbetet med palliativ vård som sin mest prioriterade arbetsuppgift och kände ett stort ansvar över dessa patienter. Att bygga upp en relation med patienten och närstående tidigt i vårdförloppet samt kontinuitet var en förutsättning för god vård. Distriktssköterskorna beskrev ett väl fungerande samarbete med palliativa teamet, något som ofta saknades från hälsocentralerna. Arbetet var tidskrävande och i kombination med kravet på tillgänglighet ledde detta till en känsla av stress och otillräcklighet. Stöd från kollegor ansågs värdefullt då regelbunden handledning saknades. Kunskapsbrist hos omsorgspersonal försämrade omvårdnaden och försvårade distriktssköterskans arbete. Samtliga distriktssköterskor såg behovet av förbättring inom den palliativa vården och en önskan om ett speciellt palliativt team samt ett hospice framkom. Slutsats: Slutsatsen av studien är att det ansvarsfyllda och tidskrävande arbetet ledde till en känsla av otillräcklighet hos deltagarna. Det framkom en stark önskan från samtliga deltagare om förbättring i den palliativa vården i form av special team och hospice.

Bakgrund: Andelen patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov ökar allt mer i den kommunala hemsjukvården. Distriktssköterskans komplexa och mångfacetterade roll är inte jämförbar med någon annan sjuksköterskeroll och därför är det viktigt att distriktssköterskans kompetens används. Trots detta råder det bristande kunskaper om vad distriktssköterskans yrkesroll innebär i den kommunala hemsjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av distriktssköterskans specialistkompetens i kommunal hemsjukvård - sett ur ett distriktssköterskeperspektiv.  Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog nio distriktssköterskor från kommunal hemsjukvård. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att distriktssköterskornas specialistkompetens har betydelse för en ökad trygghet att fatta beslut, såsom att göra komplexa bedömningar och leda den allt mer avancerade vården i hemmet. Distriktssköterskorna besatt kompetenser som gjorde det möjligt för dem att arbeta ännu mer självständigt, vilket ledde till fördelar för patienterna, arbetsgivaren och kollegor. Alla distriktssköterskorna var överens om att deras kompetens ansågs kvalitetssäkra vården kring patienten och bidra till ökad patientsäkerhet, vilket skulle leda till en kvalitetsutveckling av den kommunala hemsjukvården. Slutsats: Resultatet av denna studie har tydliggjort betydelsen av distriktssköterskornas specialistkompetens i den kommunala hemsjukvården. Samtliga distriktssköterskor som deltog i studien var överens om att deras specialistkompetens hade betydelse för den komplexa och patientnära vården samt kvalitetsutvecklingen av den. Däremot uttryckte de att de upplevde att kommunen som arbetsgivare saknade kunskaper om betydelsen av distriktssköterskans specialistkompetens och vad deras yrkesroll innebar.

Hemsjukvård innebär vård som ges i patientens hem och omfattar medicinska insatser, rehabilitering, habilitering och omvårdnad. Vården genomförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal eller av annan vårdpersonal som har blivit delegerad att utföra en särskild medicinsk uppgift. Många av sjuksköterskans arbetsuppgifter delegeras till omvårdnadspersonal. Ett behov har identifierats av att beskriva distriktssköterskors upplevelser av delegeringsarbetet och vad som kan påverka patientsäkerheten. Det är viktigt att belysa det här området för att få en ökad förståelse för distriktssköterskans ansvar och arbete med att säkerställa att patienter får en god och säker vård. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att delegera medicinska uppgifter till omvårdnadspersonal inom hemsjukvården, med patientsäkerheten i fokus. En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats gjordes. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex distriktssköterskor och tre sjuksköterskor med delegeringsansvar inom den kommunala vården. För bearbetning av utvunnen data gjordes en innehållsanalys. Målet var att beskriva alla aspekter av innehållet som var relaterat till studiens syfte. Analysen resulterade i tio underkategorier och tre kategorier, Distriktssköterskans upplevelser av hur omvårdnadspersonalens attityd och kompetens påverkar patientsäkerheten, Distriktssköterskans upplevelser av delegeringsprocessens påverkan på patientsäkerheten och Distriktssköterskans upplevelser av verksamhetens påverkan på patientsäkerheten. Studiens resultat visar att distriktsköterskor anser att det måste få ta tid att förbereda omvårdnadspersonal inför delegeringar, men att den tiden tyvärr ofta saknas. Det som uppfattas problematiskt är en hög personalomsättning bland omvårdnadspersonalen, då det leder till förlorad kompetens. Det finns tankar om att det går att göra delegeringar patientsäkra om det finns en välfungerande delegeringsprocess, men akuta delegeringar och delegeringar som delas ut för att lösa personalbrist upplevs inte vara patientsäkra. Det krävs mer tid och resurser för att göra delegeringar patientsäkra. Både den delegerande distriktssköterskan och delegerad omvårdnadspersonal ska känna sig trygga och de medicinska arbetsuppgifterna ska kunna utföras med en hög säkerhet för patienterna.

Att leva med svårläkta bensår påverkar patienter på flera sätt. Bensår kräver ofta en långvarig kostsam behandling vilket innebär att vården av patienter med svårläkta bensår är resurskrävande för sjukvården och samhället. Studier visar att livskvaliteten försämras för dessa patienter. Genom att förstå patienternas upplevelse av att leva med svårläkta bensår, kan distriktssköterskor ge stöd och en bättre omvårdnad. Syftet med arbetet var att beskriva patienters upplevelser av hur vardagsaktiviteter påverkas av svårläkta bensår. En kvalitativ intervjustudie genomfördes, där åtta patienter med erfarenhet av svårläkta bensår intervjuades. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier, känsla av ofullkomlighet och längtan efter frihet. Resultatet beskriver hur upplevelsen av vardagsaktiviteter påverkas på olika sätt. Vardagsaktiviteterna begränsas och förhindras ibland helt. Rädsla för att aktiviteter ska försämra såren och sorg över att vardagsaktiviteterna förändras framkommer, en känsla av ofullkomlighet blir tydlig. Patienterna upplever sig bundna då de inte kan utföra aktiviteter de själva önskar. Acceptera sin situation, då det inte finns något val är det flera som uttrycker. Då patienterna inte klarar av vardagsaktiviteter blir de beroende av andra och självkänslan påverkas, en längtan efter frihet beskrivs. Patienterna blir ofta fysiskt inaktiva då vardagsaktiviteterna blir svårare att utföra. Då de undviker att ta sig ut är risken för social isolering stor, vilket kan leda till nedstämdhet och depression. Distriktssköterskan har en viktig roll i mötet med patienten, att se till helheten. Distriktssköterskan kan genom samtal med patienten ge stöd och uppmuntran, för att stärka de egna resurserna så att livssituationen blir så bra som möjligt.

<p><p><strong>Bakgrund: </strong>Patienttillfredsställelse är ett mått på hur nöjda patienterna är. Patienter förväntar sig att bli bemötta med vänlighet och att uppleva trygghet vid hembesök av distriktssköterskan. I litteraturen finns flera olika instrument som mäter patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans vård inom slutenvården. Det finns endast få instrument som mäter patienttillfredsställelse med sjuksköterskans vård i hemsjukvården.</p></p><p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet var att ta fram ett svenskt instrument som kan mäta patienters tillfredställelse med distriktssköterskans vård vid hembesök. Syftet var också att testa detta instrument i en pilotstudie.</p></p><p><p><strong>Design: </strong>Denna studie har en kvantitativ och deskriptiv design.</p></p><p><p><strong>Metod: </strong>Client Satisfaction Scale (CSS) har översatts till svenska, validerats med hjälp av litteratur och en expertgrupp samt reliabilitetstestats. Den svenska versionen har sedan testats i en pilotstudie med 115 patienter som fått hembesök av distriktssköterskan. Pilotstudien genomfördes genom enkätutskick till 202 patienter.</p></p><p><p><strong>Resultat: </strong>Den översatta versionen av CSS har ett Chronbachs alfa på 0,93. Studien visar på en hög tillfredsställelse med distriktssköterskans vård vid hembesöket. Resultatet av en genomförd faktoranalys visar att instrumentet är homogent.</p></p><p><p><strong>Konklusion: </strong>CSS torde kunna användas för att mäta patienters tillfredsställelse med distriktssköterskans vård vid hembesöket i Sverige. Vidare forskning med instrumentet krävs dock då detta är första gången det används i Sverige.</p></p>

<p>Att arbeta med kulturellt varierad population har visat sig utmanande. Syftet med detta arbete är att undersöka svenska distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av möten med patienter med utomeuropeisk bakgrund samt vilken etisk och/eller kulturell kompetens de anser sig behöva för denna typ av möten och hur den formas. Vidare är syftet att identifiera eventuella etiska dilemman distriktssköterskor ställs inför. Nio distriktssköterskor intervjuades individuellt. Dataanalysen resulterade i fem kategorier: <em>Kommunikation, Kultur, Organisation, Bemötande </em>och<em> Genusskillnader.</em> I resultatet identifieras problem i form av språkbarriärer, anhörigtolkar, dåligt förtroende för distriktssköterskor, svårigheter med tidsbokning, könspreferenser av personalen, ojämnställdhet och känsloladdade möten. Resultatet behandlade även kulturell kompetens, vad det innebär och hur den formas. Studien visar på att distriktssköterskors upplevelser är att det finns problem vid mötena och många problem skulle underlättas med tydligt och flerspråkigt informationsmaterial. Resultatet kan utgöra ett underlag för vidare forskning och kvalitetsutveckling inom området transkulturell omvårdnad.</p>

Att arbeta med kulturellt varierad population har visat sig utmanande. Syftet med detta arbete är att undersöka svenska distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av möten med patienter med utomeuropeisk bakgrund samt vilken etisk och/eller kulturell kompetens de anser sig behöva för denna typ av möten och hur den formas. Vidare är syftet att identifiera eventuella etiska dilemman distriktssköterskor ställs inför. Nio distriktssköterskor intervjuades individuellt. Dataanalysen resulterade i fem kategorier: Kommunikation, Kultur, Organisation, Bemötande och Genusskillnader. I resultatet identifieras problem i form av språkbarriärer, anhörigtolkar, dåligt förtroende för distriktssköterskor, svårigheter med tidsbokning, könspreferenser av personalen, ojämnställdhet och känsloladdade möten. Resultatet behandlade även kulturell kompetens, vad det innebär och hur den formas. Studien visar på att distriktssköterskors upplevelser är att det finns problem vid mötena och många problem skulle underlättas med tydligt och flerspråkigt informationsmaterial. Resultatet kan utgöra ett underlag för vidare forskning och kvalitetsutveckling inom området transkulturell omvårdnad.

Bakgrund: Patienttillfredsställelse är ett mått på hur nöjda patienterna är. Patienter förväntar sig att bli bemötta med vänlighet och att uppleva trygghet vid hembesök av distriktssköterskan. I litteraturen finns flera olika instrument som mäter patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans vård inom slutenvården. Det finns endast få instrument som mäter patienttillfredsställelse med sjuksköterskans vård i hemsjukvården. Syfte: Syftet var att ta fram ett svenskt instrument som kan mäta patienters tillfredställelse med distriktssköterskans vård vid hembesök. Syftet var också att testa detta instrument i en pilotstudie. Design: Denna studie har en kvantitativ och deskriptiv design. Metod: Client Satisfaction Scale (CSS) har översatts till svenska, validerats med hjälp av litteratur och en expertgrupp samt reliabilitetstestats. Den svenska versionen har sedan testats i en pilotstudie med 115 patienter som fått hembesök av distriktssköterskan. Pilotstudien genomfördes genom enkätutskick till 202 patienter. Resultat: Den översatta versionen av CSS har ett Chronbachs alfa på 0,93. Studien visar på en hög tillfredsställelse med distriktssköterskans vård vid hembesöket. Resultatet av en genomförd faktoranalys visar att instrumentet är homogent. Konklusion: CSS torde kunna användas för att mäta patienters tillfredsställelse med distriktssköterskans vård vid hembesöket i Sverige. Vidare forskning med instrumentet krävs dock då detta är första gången det används i Sverige.