<p>Syftet med uppsatsen var att beskriva hur mindre tjänsteföretag drar nytta av sin region för att locka internationella gäster. Analysera hur de använder sig av platsmarknadsföring och samverkan samt ge rekommendationer till liknande företag.</p><p>Vi har använt oss utav en abduktiv ansats samt ett kvalitativt forskningsangreppssätt. De organisationer som vi studerat och intervjuat är Mundekulla, Astrid Lindgrens Värld, Hotell Ronja samt Regionförbundet.</p><p>Vi har använt oss av källor som kan hjälpa oss skapa en teoretisk syntes kring våra delfrågor inom ämnena: Tjänsteföretagens internationalisering och marknadsföring, Hur regioner och företag samverkar samt Hur regioner arbetar med platsmarknadsföring.</p><p>Vi har kommit fram till att regional samverkan är av stor vikt när ett mindre tjänsteföretag ska locka en internationell kundkrets. Samverkan sker på olika nivåer.</p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats var dels att få förståelse för hur lärare respektive specialpedagoger ser på barn i socioemotionella svårigheter, dels att undersöka om socioemotionella svårigheter kan leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen. Vi ville också belysa om samverkan mellan hem och skola är en förutsättning för att komma till rätta med elevens problem.</p><p>För att kunna nå denna förståelse har vi använt oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade tre lärare respektive tre specialpedagoger på två skolor. Forskningsfrågorna i uppsatsen är:</p><p>Hur ser lärare respektive specialpedagoger på elever i socioemotionella svårigheter?</p><p>Kan elevers socioemotionella svårigheter leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen? Hur ser samverkan ut mellan hem och skola avseende elever i socioemotionella svårigheter?</p><p>Vårt resultat visar att synen som lärare respektive specialpedagoger har på barn i socioemotionella svårigheter är att det i första hand handlar om utagerande beteende.</p><p>Vår undersökning visar också att barn i socioemotionella svårigheter har avsevärda problem i sin kommunikation och i samspelet med barn och vuxna.</p><p>Intervjuresultatet visar vidare på hur viktigt det är med en god samverkan mellan hem och skola för att kunna komma till rätta med en elevs problem.</p>

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>I denna studie belyses skäl till varför samverkan upprättas mellan olika institutioner inom lärarutbildningen. Vidare belyses hur en sådan samverkan kan gestalta sig och hur den kan påverka lärarutbildningen. Studien belyser utbildares perspektiv och dessa utbildare är representanter från olika universitet. Vi har fördjupat våra kunskaper inom samverkansområde och ämnesdidaktiskt område med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.</p><p>För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar ansåg vi att en kvalitativ intervjumetod var mest lämpad. I vår studie antyds att den samverkan respondenterna deltar i styrs av ambitionen att skapa en bättre lärarutbildning. Dock sker detta genom olika tillvägagångssätt för att uppnå detta. I vår studie antyds att samverkan försvåras om pedagoger har makten, en hög ambitionsnivå förutsätter att samverkan är jämlik, en hög ambitionsnivå som är jämlik resulterar i nyskapande, samt att påtvingad samverkan kan resultera i en låg ambitionsnivå.</p>

No description available.

<p>Syftet med vår uppsats har varit att studera om hur skolan och socialtjänsten uppmärksammar, stödjer och samverkar kring barn från familjer med missbruksproblem. Vi har gjort studiebesök vid en Bim-verksamhet och hos en socialkonsulent på Länsstyrelsen. Vi har intervjuat lärare, kuratorer och socialtjänstpersonal vid grundskolor och socialkontor i två kommuner i Kalmar län, Vi har valt att redovisa våra resultat från intervjuerna utifrån våra olika frågeområden uppmärksamma, stödja och samverka och där vi redovisar skolan svar och socialtjänstens svar var för sig. Personalen i den ena kommunen tycker att de har tillräckligt med \201Dverktyg\201D för att stödja dessa barn idag, medan den andra kommunen inte anser sig ha tillräckligt med resurser men att arbete med att utveckla mer stöd är på gång. Våra tankar om svårigheterna att uppmärksamma och därmed hjälpa dessa barn har stärkts genom litteraturstudier och av våra empiriska resultat. I vår studie har det visat sig att kunskaper i form av fortbildningar och information till personal om hur barn i missbruksfamiljer uppmärksammas och stöds är av största vikt. När det gäller samverkan mellan skola och socialtjänst så upplevs den idag som bättre än förr genom att skolorna idag har fått ett "ansikte" som de kan vända sig till på socialkontoren. Kännedom om varandras verksamheter underlättar också samverkan.</p>

<p>This study focuses on a cooperation (collaboration) project between municipalities social services and the regions psychiatric care. They will capture a client / patient group that often risks falling between the chairs, persons with a psychic disorder and a problem of substance abuse. The purpose of the study was to study the projects cooperation on its organizational level. The central questions of issue were: What is cooperation in the project? What view do the professionals have of the projects cooperation, and partly have on members of the client group persons with a psychic disorder and a problem of substance abuse? The study was implemented through participating observations on three meetings with the govern group, the project group and the POS-team and interviews with two representatives from each principal. A total of 17 informants took part in the study, of which six of them were interviewed. The results point out a cooperation in different forms, which takes place on many levels; through three constellations (govern group, project group and POS-team) which through discussions of the target group on the meetings have in different ways tried to find forms for cooperation. That has included education efforts, study visits and common meetings. The professionals view of cooperation is predominantly positive. They see the profit to be the knowledge and the understanding for partly the complex problems around the target group, partly their own professionals possibilities and limitations in cooperation concerning view of knowledge, laws and legal framework and the organizational structure. The professionals view of cooperation and of the target group is of multifaceted character.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att beskriva, diskutera och analysera arbetsmiljölagens bestämmelser med fokusering på ansvar, skyldigheter och samverkan. Vilka skyldigheter har arbetsgivare och arbetstagare gällande lagar, föreskrifter och förordningar inom arbetsmiljön? Vilka kan konsekvenserna bli när bestämmelserna inte respekteras och efterlevs? Arbetsmiljölagens syfte, att förhindra ohälsa och olycksfall, skall bedrivas förebyggande.</p><p>Förutom att beskriva gällande rätt genom lagtext, förarbeten och praxis har vi utfört en empirisk undersökning på ett stort företag inom pappersindustrin. Genom intervjuer och skriftliga dokument från företaget har vi kunnat beskriva berörda paragrafer utifrån ett praktiskt perspektiv.</p><p>Huvudansvaret för att förhindra ohälsa och olycksfall på ett företag innehas av arbetsgivaren. En arbetsgivare kan vara både en fysisk person, i form av en individ, samt en juridisk person, i form av exempelvis ett företag eller en myndighet. Både en fysisk och en juridisk person kan bli skyldig att betala en straffavgift när arbetsmiljön missköts. Det kan dock endast bli en fysisk person som blir straffansvarig vid brott mot arbetsmiljön, exempelvis när en arbetstagare skadas eller omkommer i samband med arbetet, som orsakats av brister i arbetsmiljön. En arbetstagare kan aldrig bli dömd för arbetsmiljöbrott, han kan dock bli dömd enligt de generella straffsatserna som finns vid exempelvis vållande till annans död. En arbetstagare har, enligt arbetsmiljölagen, skyldigheter och ansvar precis som sin arbetsgivare. Arbetstagaren skall samarbeta och respektera de åtgärder som finns i det förebyggande arbetet för en god arbetsmiljö. De finns även reglerat att det förebyggande arbetet för en god arbetsmiljö skall ske genom samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Samverkan har en stor betydelse för att arbetsmiljön skall förbättras och anpassas till verksamheten. För att samverkansarbetet skall fungera så effektivt som möjligt finns skyddsombud och skyddskommittéer som skall företräda, verka och vaka över verksamheten. Varken skyddsombud eller ledamöterna i skyddskommittéerna har något straffansvar gällande arbetsmiljön. Deras skyldigheter och ansvar är likställda med de övriga arbetstagarnas. Arbetsmiljöverket är ett tillsynsorgan som likväl skall vaka över verksamheten. Myndigheten fyller en viktig funktion i det förebyggande arbetet genom sina föreskrifter som kompletterar arbetsmiljölagen. Trots föreskrifternas funktion som kompletterande och konkretiserande, så lämnar de inga praktiska exempel på hur verksamheten skall skötas. Något som kanske inte är möjligt, då alla slags verksamheter med arbetstagare berörs utav lagen. Den empiriska undersökningen vi genomfört visar på hur ett arbetsmiljöarbete kan bedrivas, med fokus på samverkan, skyldigheter och ansvar. Av de hundratals föreskrifter som finns från arbetsmiljöverket, har vi använt oss mest utav SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete), som tydliggör bestämmelserna kring samverkan och ansvar. Vi har även anpassat oss till företaget vid undersökt och riktat in oss på föreskrifterna om truckar. Syftet var att avgränsa det stora företagets verksamhet för att enklare kunna beskriva skyldigheterna.</p><p>För att kunna uppnå målet, att arbeta förebyggande med arbetsmiljön, krävs ett samspel från alla berörda parter. Det krävs tydliga riktlinjer för ansvar, en god samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare samt ett statligt organ som övervakar och vägleder hur bestämmelserna efterlevs. Den empiriska undersökningen visar att detta fungerar väl på det företag vi undersökt. Undersökningen har även tydliggjort hur gällande bestämmelser kan följas och anpassas beroende på verksamhet.</p>

<p>Abstract</p><p>In the secondary-school program for hotel and restaurant complete courses or parts of courses are placed in workplaces so called workplace education (APU), this means that the content in the course plan must be discussed and be divided in a proper way between the school and the workplace, so that the students is gaining all the parts that is prescribed in the goals for the course.</p><p>Interviews with tutors and teachers have been performed, with the purpose of investigating how the collaboration between the school and the workplaces should look like so that the APU fulfills the content and quality that are prescribed in the specifications of the education. The study shows that a better structure for collaboration between the school and the workplaces is needed. Lack of time and financial resources are the factors that according to the study reduces the possibility’s to (among other things) perform education of tutors, and for the teachers to plan and follow-up the APU-period.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>På gymnasiets Hotell- och restaurangprogram är kurser eller oftast delar av kurser inom vissa yrkesämnen förlagda till arbetsplatser, såkallad Arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Detta innebär att innehållet i kursplanerna måste diskuteras och fördelas på ett lämpligt sätt mellan skola och arbetsplats, så att eleverna tillgodoses samtliga moment och kunskaper som kursmålen föreskriver.</p><p>Intervjuer med handledare och lärare har genomförts, med syfte att undersöka hur samverkan mellan skolan och arbetsplatserna bör se ut för att APU n skall uppfylla det innehåll och den kvalitet som beskrivs enligt styrdokumenten. Undersökningen visar att en bättre struktur för samverkan mellan skolan och arbetsplatserna behöver skapas. Tidsbrist och otillräckliga ekonomiska resurser, är de faktorer som enligt studien minskar möjligheterna till att bland annat bedriva utbildning av handledarna, samt för lärarnas del, till planering och uppföljning av APU-perioderna.</p>

<p>Abstract</p><p>Matchmaking on an organisational level</p><p>– about co-operation between municipal introduction-units and voluntary organisations</p><p>Essay in Political Science D, by Rebecka Johansson, spring 2006</p><p>The aim of this study is to examine co-operation between municipal introduction-units, which work to integrate newly arrived immigrants and refuges, and voluntary organisations in Sweden. The essay is a comparative case study which examines three local authorities and the main questions are;</p><p>- Do voluntary organisations constitute a functioning co-operation partner to the municipal introduction-units? Are there conditions for future co-operation?</p><p>The answer to the questions is that there are no, or rarely any, co-operation between voluntary organisations and municipal introduction-units. It is difficult to judge whether there are conditions for future co-operation. The theory used is interorganisational theory and it’s thesis on resource-dependency. According to the theory organisations need to have some kind of dependency towards the other organisations to be interested in co-operation. This study shows that the local authorities are more eager to co-operate than the voluntary organisations. Both types of organisations can see benefits with co-operation, but the voluntary organisations also see costs. The main problem for the voluntary organisations is lack of resources, both economic and personnel. Many organisations have too few volunteers. Both the local authorities and the voluntary organisations see the role of the voluntary organisations as being a complement to the local authorities. The local authorities are only willing to compensate the voluntary organisations economically for smaller costs in an eventual co-operation. In other fields such as healthcare the role of voluntary organisations has developed from being a voice to delivering services on payment from the public sector. The integration field has not reached this point, and many voluntary organisations are critical towards such a development as they fear losing their autonomy in a too close co-operation with the local authority. The local authorities want to co-operate, but they still want to be in charge of the introduction program.</p>