Denna uppsats handlar om implementering av Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare SFS 2010:197 i Kalix Kommun. Syftet har varit att undersöka hur verksamheter ansvariga för flyktingmottagandet samverkar i Kalix, samt vad det är beroende av för att fungera. För att undersöka detta har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med nio respondenter i Kalix Kommun. De teoretiska utgångspunkter som används är implementering, gatubyråkrat och samverkan. Det första av de fyra resultaten från denna uppsats är att samverkan i Kalix verksamheter karaktäriseras av informella kontakter. Det visar att en formellt nedskriven ansvarsfördelning är viktig för att handskas med problem som kan uppstå med en alltför personbunden samverkan. Det andra resultatet visar att Arbetsförmedlingen upplever tidsbrist i att hinna med sitt uppdrag som både samordnare och etableringsansvarig som Lagen om etableringsinsatser inneburit (SFS 2010: 197). Det tredje resultatet visar att samverkan mellan tjänstemän och politiker beskrivs som ett gap och kan utökas för att bättre kunna utnyttja varandras kunskaper. Slutligen visar det fjärde resultatet att politikernas styrning och ledarskap har betydelsen för det praktiska utförandet av politiska beslut.

Syftet med denna studie var att synliggöra hur man arbetar med flerspråkighet i förskolan. Åtta förskollärare deltog i enskilda semi-strukturerade intervjuer för att synliggöra hur man arbetade med inkludering av flerspråkighet i förskolan. Resultatet visade att det finns en liknande grundsyn hos förskollärare kring hur man arbetar med barns språkutveckling och flerspråkighet, hur man använder sig av olika språkliga verktyg för att inkludera flerspråkighet. Resultatet visar även att föräldrasamverkan är en viktig del och att omgivningen påverkar barnets språkutveckling. Slutsatsen visade på omgivningens betydelse för barnets språkutveckling, samt att samverkan med hemmet kan innebära vissa svårigheter.

Titel: ”Brottsprevention i Botkyrka kommun – en kvalitativ studie om brottsförebyggande åtgärder och samverkan”.   Författare: Fabiola Guerrero Vasquez.   Handledare: Tove Sohlberg   Institution: Sociologiska institutionen, Södertörns Högskola.   Kurs: Magisteruppsats Sociologi, 30 Högskolepoäng.   Syfte: Det övergripande syftet med studien har varit att belysa vilka brottspreventiva åtgärder som dominerar inom Botkyrka kommun och diskurser bakom dessa. Syftet har också varit att studera hur samverkan kring dessa åtgärder fungerar rent praktiskt och upplevs av aktörerna.   Metod: Datainsamlingen har huvudsakligen skett genom kvalitativ diskursanalys av officiella dokument och sex kvalitativa intervjuer med personer som arbetar och är engagerade med brottspreventiva- och trygghetsskapande frågor inom Botkyrka kommun under hösten 2016.   Resultat: Det huvudsakliga resultatet har visat på att de dominerande brottspreventiva åtgärderna i materialet, tar sin utgångspunkt i de sociala och situationella brottspreventiva modellerna. Diskurserna bakom dessa åtgärder existerar parallellt, där ena diskursen är en tro på att människan kan socialiseras in i samhället som på sikt utvecklar normkomformt beteende och den andra är grunduppfattningen att människan som rationell varelse väljer att begå brott om denne inte hindras ifrån detta. Resultatet visade även på en diskrepans mellan kommunens uppsatta strategi och flera av de insatser som bedrivs inom kommunen. Parterna som samverkar kring dessa frågor, upplevde att en gemensam bild av samverkansgrunden var viktigt för en fungerande samverkan, samt att det finns problem med att bygga upp en samverkan på en ”nyckelperson”.

In this academic essay I try to find the position of five teachers in the recreation centre during school-time. This essay is based on a qualitative method through semistructured interviews. The empirical material has been analyzed to find positions for the leisure-time teacher during the compulsory school part of the day. The conclusion is that most of the teachers switched between different positions, which indicates that the school's leisure time teacher role is multifaceted and difficult to define. Another conclusion is that most of the leisure time teachers experience that they need more time for planning with their class teacher.

Lagstiftaren har skapat Lagen om anställningsskydd (LAS) för att skydda de arbetstagarna som arbetat längst i företaget och mot godtycke. Det har blivit allt vanligare att avtala bort LAS, vid uppsägning av personal på grund arbetsbrist. Istället används Medbestämmandelagen (MBL). Fackföreningen kan då förhandla bättre villkor om ersättning för dem som avskedas än vad LAS kräver och de anställda blir överraskade av att de har blivit utvalda trots många år i företaget. Syftet med studien är att genom intervjuer jämföra hur sju olika fackförbund går tillväga vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Det finns mycket forskning ur det juridiska perspektivet men lite forskning ur det sociologiska perspektivet. Det menar även Roine Johansson som vill med sin socialpsykologiska studie bidra till teoriutveckling inom organisationsanalysen, den här studien har en stomme av Johanssons förslag om förhandskontroll, kontroll under själva arbetsprocessen och efterhandskontroll. Denna kvalitativa studie visar att fackföreningar inte har ett gemensamt arbetssätt att hantera rutinerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist och fackligt stöd före, under och efter uppsägningsprocessen. För att komma tillrätta med detta och stärka fackföreningsrörelsen samt den svenska modellen, med att arbetsmarknadens parter gör egna avtal, bör de centrala arbetsorganisationerna arbeta fram gemensamma arbetsrutiner vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. De anställda ska också få det fackliga stöd som de förväntar sig med sitt medlemskap. Lagstiftarna bör se över uppsägningsvillkoren vid uppsägningar enligt lagen om anställningsskydd.

No description available.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka synen på ett eventuellt behov av ett barnahus i Östersund hos representanter som skulle komma att beröras av barnahus. Utifrån ett målstyrt urval genomfördes semistrukturerade intervjuer med representanter från socialtjänsten, polis, åklagarmyndigheten, barnmedicinska kliniken, barn-och ungdomspsykiatrin och ett målsägandebiträde/särskild företrädare. Resultatet pekar entydigt på att respondenterna anser att ett barnahus i Östersund skulle vara positivt både utifrån ett barnperspektiv och när det gäller samverkan mellan de berörda myndigheterna. Undersökningen visar även att respondenter anser att ett barnahus skulle innebära fördelar för de enskilda professionella så som en känsla av gemenskap och möjlighet till briefing. Då flertalet av respondenterna framhävt vikten av politiska beslut anses det nödvändigt att inkludera politiker på kommunal och regional nivå.

Under de senaste åren har många människor sökt asyl i Sverige, många av dem barn i skolåldern. Barn som anländer till Sverige efter ordinarie skolstart fullföljer i lägre utsträckning gymnasieutbildning och får därmed sämre förutsättningar på arbetsmarknaden. Barns skolgång är ett gemensamt ansvar mellan skola och föräldrar och som specialpedagoger förväntas vi identifiera de behov som finns och samverka med professionella och föräldrar. All samverkan bygger på relationer och genuina möten där det råder ömsesidigt intresse och förståelse  för varandra. Syftet med studien har varit att analysera nyanlända föräldrars berättelser om mötet med svensk skola utifrån möte, förväntningar och samverkan. Sju kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio föräldrar ligger till grund för studien och resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning ur ett interaktionistiskt och interkulturellt perspektiv. Nyanlända föräldrar berättar att de i mötet med skolan känner att skolan lyssnar på dem och frågar om barnen samt att det finns en ömsesidig respekt. Frågor från skolans sida berör främst kunskaps- och fostransuppdraget medan frågor om familjens kulturella bakgrund är ovanliga. Varje möte är en del av en process som leder till integrering, ju mer erfarenhet föräldrar har av möte med svensk skola, desto större delaktighet visar de på. Föräldrarnas förväntningar på skolan handlar om att barnen ska ges möjligheter till en bra utbildning som i sin tur leder till ett bra liv. Föräldrar förväntar sig också att skolan visar ett tydligt ledarskap och motiverar och stöttar barnen i deras kunskapsinhämtning. Föräldrar uttrycker förväntningarna olika beroende på språklig kompetens, egen utbildning och var i integrationsprocessen de befinner sig. Ur den aspekten är det viktigt att inte se nyanlända som en homogen grupp. Föräldrarna i studien har höga förväntningar på sina barn och förväntar sig att skolan ska ha detsamma. De framstår som intresserade och uttrycker en vilja att ta ansvar för sina barns inlärning, men i det fall hemmet på grund av språksvårigheter eller analfabetism inte räcker till finns en förväntan om att skolan ska verka kompenserande. Kunskap om skolan, läxor och läroböcker ses som redskap i arbetet med att stötta barnen. Den samverkan föräldrarna beskriver är främst utvecklingssamtal och skriftlig information, via lappar och mail, former som de ställer sig positiva till. Deras berättelser visar på att samverkansbegreppet är oklart och att skolans fokus för samverkan ligger på delaktighet före interaktion. Samarbetet med skolan ses av föräldrarna som viktig och de efterfrågar i viss mån mer. Resultatet visar på skolan som en möjlighetsstruktur där bemötandet får betydelse för huruvida föräldrar känner sig delaktiga i skolan och det svenska samhället. Studien har lett oss fram till att se interkulturellt förhållningsätt som ett möjligt och verkningsfullt redskap för en inkluderande pedagogik. En reflektion som ständigt varit närvarande i arbetet är huruvida föräldrarnas upplevelser är beroende av etnicitet och kultur eller delas av svenska föräldrar.

Skogsbranden i Västmanland 2014 utvecklades till en samhällstörning som ställde höga krav på det svenska krisberedskapssystemet. Ett stort antal samhällsaktörer var involverade i insatsen som i efterhand har blivit föremål för granskning på flera håll. Insatsen har kritiserats bland annat för bristande samverkan och effektivitetsproblem. Den här studien undersöker varför insatsen drabbades av effektivitetsproblem och huruvida krisberedskapssystemets utformning påverkade. Med hjälp av teorin om byråpolitik som berör konkurrens mellan samverkanspartners har insatsen analyserats genom rapporter och utredningar. Utifrån det teoretiska ramverket har intressekonflikter, beslutsmandat och implementeringseffekter analyserats. Resultatet av analysen visar att effektivitetsproblem kan spåras till krisberedskapssystemets struktur. Studien menar vidare att styrande principer, ansvars-, likhets-, närhetsprincipen samt det geografiska områdesansvaret, i systemet bidrog till att en byråpolitisk beslutsstruktur uppstod vilket hämmade insatsens effektivitet. Därmed föreslås också att de förväntningar som krisberedskapssystemet etablerar på aktörer gällande samordning och samverkan kompletteras med en tillsynsfunktion.

Studiens syfte var att undersöka föräldrars uppfattningar av samverkan mellan förskolan och hemmet samt deras önskemål om hur de vill att samverkan ska fungera. Studien utgick från frågeställningarna: vilka uppfattningar har föräldrar om samverkan med pedagogerna i förskolan? samt hur föräldrar vill att samverkan ska fungera med pedagogerna i förskolan? Forskningsansatsen har en fenomenografisk utgångspunkt då föräldrarnas uppfattningar och erfarenheter varit i fokus. Den insamlade empirin har gjorts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studien består av sex föräldrar med minst ett barn i förskolan. Föräldrarna som medverkar i studien kommer från samma komun men har barn på olika förskolor. Även forskningsetiskt är detta viktigt då det ger en bredare bild och inte bara ser till en förskola. Empirin analyserades i ett sociokulturellt perspektiv samt med Watzlawicksks kommunikationsteori.  I resultatet framgår det att föräldrarna överlag är nöjda med hur samverkan sker mellan förskola och hem idag. Den samverkansform som utmärkte sig bland föräldrarna var tamburkontakten/dagligkontakten eftersom alla föräldrar påtalade vikten av det dagliga mötet. Däremot framgår det att föräldrarna upplever samverkansformer som exempelvis föräldramöten bör förändras från att vara en envägskommunikation till att bli ett forum för diskussioner.  Studiens slutsats blev att föräldrarna anser att god samverkan är kommunikation och att föräldrarna upplever att de får vara delaktiga i sina barns vardag på förskolan.