Syftet med studien är att undersöka hur vårdnadshavare i grundsärskolan uppfattar samverkan med skolan. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och bygger på åtta halvstrukturerade intervjuer med vårdnadshavare vars barn är, eller har varit, mottagna i grundsärskolan. Tidigare forskning lyfter bland annat fram relationen mellan lärare och vårdnadshavare som central för att skapa förutsättningar för en god samverkan samt visar på ett generellt stort engagemang hos vårdnadshavare. De hinder för samverkan som betonas i tidigare forskning är maktasymmetrin mellan parterna men också att det saknas en samsyn kring vad samverkan ska innehålla och syfta till. Resultatet av föreliggande studie visar att det finns en bredd av uppfattningar hos vårdnadshavarna kring innehåll, möjligheter och hinder i samverkan med skolan. Ett inbjudande förhållningssätt och tillitsfulla relationer mellan skola och hem beskrivs som två förutsättningar för framgångsrik samverkan. Även strukturerad information i form av veckobrev, kontaktböcker och utvecklingssamtal beskrivs som faktorer som på olika sätt har betydelse för samverkan. En annan faktor som de aktuella vårdnadshavarna uppfattar som central är ömsesidighet och öppenhet i dialog kring elevens skolgång. Dock uppfattar ett flertal vårdnadshavare att de är den drivande parten kring samverkan mellan dem och skolan och kan samtidigt också uttrycka hur samverkan skulle kunna förbättras. Vårdnadshavarna lyfter fram flera perspektiv på vad de uppfattar vara hinder för samverkan mellan dem och skolan. En framträdande aspekt är känslan av inte kunna påverka sitt barn skolgång och att inte ha tillgång till forum för detta samt att lärarna agerar som experter. Flera av vårdnadshavarna uppfattar samtal om individuella utvecklingsplaner och bedömning som problematiska beroende på dess syfte och innehåll.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Samverkan är ett mångfacetterat begrepp och kan förstås och uppfattas på många olika sätt. Därigenom syftar vår studie till att undersöka på vilket sätt barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) samverkar, hur samverkan fungerar mellan dessa verksamheter samt på vilket sätt kan förändring och utveckling av samverkan ske mellan dessa verksamheter. Studien genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer med två respondenter vid BUP och två respondenter vid IFO. Resultatet visar sammantaget att samtliga respondenter tycker att samverkan fungerar bra i stort, men att det naturligtvis finns situationer där samverkan kunde fungera bättre. Vidare framkommer det att lagarna som styr deras respektive verksamheter begränsar inte deras möjlighet att samverkan. Respondenterna upplever att handlingsutrymmet i sina yrkesroller är stort och de anser inte att det begränsar samverkan. I studien framkommer det att personkemin är en av de faktorer, vilken kan vara av betydelse och kan försvåra samverkan mellan BUP och IFO. Slutsatser utifrån resultatet av studien visar att både BUP och IFO ser samverkan som en nödvändig och viktig del av det egna arbetet som utgår ifrån klientens behov. Eftersom respondenterna är relativt nöjda med hur samverkan fungerar i dagsläget har inte utvecklingen av samverkan någon hög prioritet.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur ledarskapets struktur och utövande underlättar genomslagskraften vid implementeringen av en gemensam platsvarumärkesplattform. Förståelsen syftar till att ge rekommendationer till aktörer som leder implementeringsprocesser av ett gemensamt platsvarumärke, men specifikt till fallstudieprojektet Partnerskap Småland och deras implementeringsprocess av den småländska varumärkesplattformen. Studiens tillvägagångssätt för datainsamlingen utgår ifrån det hermeneutiska förhållningssättet med en kvalitativ metod och ett induktivt angreppssätt. Det empiriska materialet utgörs i huvudsak av åtta djupintervjuer, där en är projektledare och fem är processledare för den småländska varumärkesplattformens implementeringsprocess och de andra två är varumärkesutvecklare av platser. Empirin består även av en observation som genomfördes i anknytning till en workshop som är en del av implementeringsprocessen av den småländska varumärkesplattformen. Ambitionen var att observera projektdeltagarnas bemötande av implementeringsverktyget "Smålandsspelet" och processledarnas utövande under workshopen. Vi fick även tillgång till dokumentet den småländska varumärkesplattformen, vilken vi behandlat och belyst de delar som var relevanta för just vår studies syfte och problemformulering. Djupintervjuerna, observationen och dokumentet har tolkats och bildat en empirisk helhet som sedan tillsammans med den teoretiska referensramen analyserats för att slutligen skapa studiens slutsats. För att öka genomslagskraften i implementeringsprocessen ska samverkan, platsvarumärkesplattformen och implementeringsprocessen ske i samstämmighet med varandra och utformas parallellt. Ledarskapets struktur och utövande underlättar skapandet av en samsyn genom att överbrygga, hantera och omsätta riskerna och konflikterna som uppkommer under ett gemensamt platsvarumärke. Ledarskapets utövande ska utgå ifrån visionären och coachen för att underlätta genomslagskraften i implementeringsprocessen av en gemensam platsvarumärkesplattform.

Syftet är att belysa hur rektorer och förskollärare ser på arbetet kring rutiner som används i den pedagogiska verksamheten för att stödja de barn som behöver stöd i sitt lärande, hur görs föräldrar delaktiga i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? För att få svar på vårt syfte så har vi intervjuat fyra rektorer och fem förskollärare. Samtliga respondenter anser att observationer, dokumentation och ett regelbundet samarbete med specialpedagogen är viktig i arbetet kring barn i behov av stöd. De var även överens om att ett bra samarbete mellan förskolan och föräldrarna är viktigt men tre av respondenterna medger att de inte har ett bra samarbete på sin förskola med föräldrarna. Förskolornas sätt att arbeta kring stödåtgärder varierar då det var lika många som använde sig utav åtgärdsprogram som av handlingsplaner. Undersökningen visar även att både rektorer och förskollärare i båda kommunerna arbetar utifrån samma rutiner

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Studien syftar till att undersöka elever och föräldrars upplevelse av insatsen från ”Närvaroteamet”, en samverkansform mellan olika myndigheter för elever med skolfrånvaro i Östersunds kommun. Den har ett systemiskt perspektiv och belyser även familjens påverkan av skolfrånvaron samt skillnaden för familjen utifrån kontakten med ”Närvaroteamet”. Metoden är en enkätstudie med VAS-skala och öppna frågor till föräldrar och barn som deltagit mellan oktober 2011 och mars 2015. Föräldrarna är i huvudsak positiva till insatsen och samverkan mellan myndigheter medan eleverna har en mer blandad upplevelse. Måendet i familjerna har förädrats i positiv riktning utifrån insatsen. Resultatet visar även på att skolklimatet har en stor betydelse för elevers upplevelse av och återgång till skolan. Skolfrånvaro i form av hemmasittare infattar en komplex problematik där BUP:s kunskap är viktig och familjeterpins domän kan ha en central betydelse för familjer och elever.

Syftet med denna studie är att vinna kunskap om samverkan mellan förskola och hem ur ett föräldraperspektiv. För det första undersöks vad förskolan ger föräldrarna för möjlighet till samverkan, genom att analysera dokument. För det andra undersöks genom intervjuer hur föräldrar uppfattar sin möjlighet till samverkan genom olika samverkanskanaler t ex föräldramöte och månadsbrev. Resultatet visar att förskolans dokument i allmänhet inbjuder föräldrarna till samverkan, främst rörande det enskilda barnet. Föräldrarnas uppfattningar uppvisar sinsemellan stora variationer, liksom mellan de olika samverkanskanalerna. De mönster som kunde urskiljas var bemötandets betydelse och vikten av vardagsinformation. Föräldrarna uppfattade generellt de samverkanskanaler som innebär ett personligt möte som inbjudande till samverkan i högre grad än de skriftliga samverkanskanalerna.

Vid hållbar utveckling av turism framhäver tidigare forskning hur viktigt det är med envetenskaplig grund och rätt kunskap för att hållbart utveckla en turistverksamhet på ett socialt, kulturellt, ekonomiskt och miljöanpassat sätt. Syftet med denna studie är att undersöka hur lokalaturistföretag i nordvästra Skåne arbetar med hållbar utveckling och hur turistföretag samarbetarmed varandra och kommunen för hållbar utveckling av destinationen. För insamling av mittempiriska material har jag utfört semistrukturerade intervjuer med sex stycken turistföretag inordvästra Skåne och en kommunrepresenterad organisation i nordvästra Skåne. Resultatet idenna studie visade på att det finns ett utpräglat arbete och samarbete för hållbar utveckling avturism bland turistföretag i nordvästra Skåne. Det är ett arbete som skulle behöva mer strukturoch samarbete för att turistföretagen kan hjälpa varandra utveckla arbetet med hållbar utveckling. Studien visar också att detta arbete skulle behöva kommunens hjälp att sätta riktlinjer och mål, men även för att uppmuntra turistföretag till att arbeta mer för hållbar utveckling.

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur fritidshemmen kan arbeta för att ge eleverna inblick i närsamhällets föreningsliv. De forskningsfrågor studien utgått från är: Hur beskriver fritidslärare fritidshemmens arbete med att ge eleverna inblick i närsamhällets föreningsliv? Vad anser fritidslärare kännetecknar en bra samverkan mellan fritidshem och föreningsliv? Vilka skillnader och likheter ser vi i hur fritidshemmen arbetar med elevernas inblick i närsamhällets föreningsliv?    I studien har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fritidslärare. Resultatet pekar på att en bra samverkan kräver ett ömsesidigt engagemang från fritidslärare, föreningsledare och elever. Det krävs resurser i form av personal, pengar och tid för att möjliggöra samverkan, samt att fritidslärarna har tydliga mål för varför samverkan sker och vad eleverna ska få ut av det.