Thiswork is about the parents ' perception of their children's schooling and schoolsituation. It also addresses the important and fundamental conditions when itcomes to parenting and caring of children, which is an essential andcontributory basis for children's school situation. The work also deals withthe importance of good cooperation between school and home for the children tocome to the school grounds and with the desire to learn and develop. The aim ofthis work is that through a survey get a picture of how parents feel abouttheir child's school situation. But also look at how important interplaybetween school, parents and children to the school situation to be good. Thereis also, by looking at previous research and literature, how and whatconditions are considered to bring good reason and placed into a good schooland schooling for students with the situation. Many important abilities with us as humans are added during the earlyyears of the parents and other adults who seem to be around us. Parents,educators, teachers and other adults in a working secure global society putmany bases and conditions for children and students to be successful, which Idescribe in this work. According to the quantitative testing I have done in theform of questionnaires answered and the parents that they are satisfied withtheir child's school situation, but several report that it is desirable toschool more goes back to the "old" school, where the teacher had moreauthority and students only had one teacher for all subjects in order to havemore structure and order in school and in the classroom. And that the schoolwas more adapted to each child's different needs. My conclusion of the work isthat the school despite the vision of a school for all is the school a rigidinstitution with constantly emerging dilemmas. A prerequisite for creating aschool of all is that the school should be changed to suit all students. Ademocratic society presupposes a democratic school.

Syftet med denna studie är att belysa begreppet samverkan och undersöka vilka erfarenheter verksamma förskollärare och lärare har av samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 samt hur de arbetar med samverkan i praktiken. Forskningsfrågorna är: vad innebär samverkan för verksamma lärare? Hur uppfattar verksamma lärare att samverkan utförs mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3? Vilket syfte anser verksamma lärare att samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 har? Studien består av en enkätundersökning som är kvantitativ med vissa kvalitativa inslag. Respondenterna är förskollärare och lärare som är verksamma inom förskola eller skola. Resultatet visar på ett samverkansbehov men brist på tid framförs som en anledning till att samverkan försvåras.Samverkan mellan förskola och skola handlar enligt respondenterna främst om att utbyta och ta tillvara på varandras erfarenheter, kunskaper och kompetenser. Samverkan utförs främst för barnens skull och kan ha stor betydelse för barns lärande. Studier kring samverkan är angelägna då fördjupande kunskaper kan bidra till att skapa trygghet och kontinuitet i barns skolgång.

No description available.

Att samarbeta är svårt. Konflikter av olika slag ligger latent under ytan i de flesta samarbeten eftersom parterna mycket sällan har mål som helt överensstämmer. För att mildra dessa konflikter och i möjligaste mån undvika dem använder sig parterna medvetet eller omedvetet av olika strategier. Denna uppsats undersöker genom en serie intervjuer relationer mellan huvudentreprenörer (HE) och underentreprenörer (UE) inom byggbranschen i Stockholmsområdet utifrån ett samverkanperspektiv. Det teoretiska ramverket utgörs av en spelteoretisk modell Tit-for-tat som förklarar hur samarbete kan uppstå mellan själviska individer, samt nätverksteori och resursberoendeteori. Undersökningen visar att alla intervjuade byggföretag har en strategi eller policy för att upprätthålla välfungerande ömsesidiga relationer i sina nätverk. Det handlar i stort sett om att kunna säkra resurser. Den bild som dock framträder är att HE spelar på flera arenor samtidigt. De har det dubbla målet att upprätthålla goda relationer med UE samtidigt som de strävar efter att genomföra åtgärder som går stick i stäv med detta. Marknaden styr och dess regler och mekanismer har företräde och renodlade strategier som bygger på samarbete blir underordnade dessa även om de i viss mån följs.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar med barn i förskoleklassen serpå samverkan. Detta åskådliggörs utifrån två frågeställningar som inriktar sig på vilkaförväntningar och upplevelser förskoleklassföräldrar har på pedagogerna och vilkaförväntningar som ställs på dem. För att undersöka dessa frågor gjordes enenkätundersökning som delades ut till föräldrar i sex olika förskoleklasser.Studienbaseras på de 17 besvarade enkäter som skickades in. Datamaterialet analyseras ochkategoriseras utifrån informanternas upplevelser, förväntingar och syn på samverkan.Resultatet visade att informanterna ansåg att samverkan mellan pedagoger och föräldrarvar viktigt. Informanterna framhåller att de deltagit i olika samvekansformer. Enligtvissa av föräldrarna i studien var de viktigaste samverkansformerna i förskoleklassentamburkontakt med pedagogerna, telefonsamtal, vecko- och månadsbrev, enskildasamtal och föräldrarmöten. Informella samverkansformer som var utanför skoltid varnågot som informanter beskrev som väldigt positivt för att skapa gemenskap ochtrygghet mellan pedagoger, andra föräldrar och barn. Informanterna menade att trygghetvar ett viktigt ledord i verksamheten för barnets bästa i deras skolgång. Informanternamenade att de försökte delta i olika samverkansformer som föräldrarna blev inbjudna tilloch att detta sågs som en förväntan från pedagogerna. Informanterna beskrev att det varviktigt att delta i olika samverkansformer för få information om verksamheten.

We have in this field study been researching how social comfort is affected by the work of social services and their collaboration with police, schools and health care within a small village located countryside in the northern part of Sweden. The attribute which sets this village a part from most other small countryside villages is the fact that the crime rate is amongst the lowest in Sweden as well as the social security feeling within the inhabitants are amongst the highest. We traveled 2298 kilometers back and forth to be able to interview professionals and gather empiric material for this study. The method we have used for data collection has been in the form of semi structured interviews. We have used previous research concerning collaboration, social comfort, social discomfort and fear of crime as our aid to analyze our findings with the help of theories regarding different types of communites (gemeinschaft and gesellschaft) invented by Ferdinand Tönnies (2001) and Human Service Organisation by Hasenfeld (1983). We have analyzed our findings with the help of a qualitative content analysis. The result showed that the collaboration between the different authorities was a key point in preserving the social comfort feeling within the community and the idea of gemeinschaft also affects the outcome in various ways. The study will provide insight in understanding how collaboration can be represented in multi professional practices in the work for social comfort for the inhabitants as well as spreading knowledge regarding positive and negative effects concerning multi professional collaboration. Nyckelord / Key words: Samverkan, samarbete, trygghet, brott, brottslighet, crime, criminality and collaboration

No description available.

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att skapa ökad kunskap kring vad föräldrar anser är orsaken till skolsvårigheter samt hur de beskriver framgångsrika stödinsatser. Utifrån syftet utvecklades två frågeställningar där svaren söktes i en grupp föräldrar med barn i olika åldrar mellan 6-19 år. Metoden som valdes var kvalitativ och genomfördes i form av strukturerade intervjuer i intervjupersonernas hemmiljö. Föräldrarna hade en ganska klar bild av hur de vill att skolan ska fungera och flera menade att då skolsvårigheter uppstår beror det främst på brister i miljön kring barnen. Kända svårigheter eller funktionsnedsättningar som vissa barn har när de börjar skolan ska enligt flera föräldrar mötas med rätt stöd direkt och behöver därmed inte utvecklas till skolsvårigheter. Det är viktigt att rätt person träder in när det blir aktuellt med stöd i någon form och att barn och föräldrars upplevelse av situationen tas på allvar. Att sätta in stöd utan elevens delaktighet menade många är verkningslöst och grunden till delaktigheten är att man får komma till tals direkt och som förälder hålls informerad på ett tidigt stadium innan det hunnit bli någon skolsvårighet.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares uppfattningar kring föräldrasamverkan i förskolan. Frågeställningarna berör förskollärarnas syn på föräldrasamverkan, möjligheter och svårigheter med föräldrasamverkan samt olika samverkansformer som används i förskolan. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Arton förskollärare på tre olika förskolor intervjuades. I resultatet kom det fram att förskollärarna poängterar att föräldrasamverkan är en viktig del i förskolans verksamhet. Förskollärarna hävdar att de ständigt arbetar med att förbättra relationen mellan hem och förskola. Studien visade också på flera olika samverkansformer som förskolor använder sig av i samverkan med hemmen. Förskollärarna framhäver även föräldrainflytande som en viktig del i verksamheten. Föräldrarna på förskolorna är delaktiga och får vara med och påverka verksamheten. En slutsats som går att dra utifrån studien är att föräldrasamverkan bör vara en naturlig del i varje förskola för det påverkar både barnen och verksamheten på ett positivt sätt.

Det är en spännande tid vi lever i där samverkan antas vara strategin för att lösa problem med klimathot, hälsopolitik och hållbar samhällsutveckling. I samverkansplattformen Samhällskontraktet samarbetar Västerås stad, Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola för att bidra till en regional utveckling.  Den här fallstudien har fokuserat på styrgruppen för Hållbar samhällsutveckling i Samhällskontraktet utifrån teoribildning om nätverksstyrning. Syftet med uppsatsen har varit att bidra till en ökad kännedom och förståelse för hur aktörer samverkar kring komplexa samhällsproblem. Resultaten från fallstudien visar på - i linje med teoribildningen kring nätverksstyrning – om politikens förändrade roll. Konkret innebär detta att det är inom ramen för samverkan som policyproblem prioriteras och avgränsas. Till följd av detta försvåras ansvarutkrävande enligt den traditionella parlamentariska styrningskedjan. Den samverkan som sker mellan aktörerna i Samhällskontraktet har inslag av förhandlingar mellan tjänstemän och forskare, vilket bidrar till ett personberoende. Studien bekräftar den forskning som tidigare gjorts gällande nätverksstyrning om att den inte gör det möjligt att kräva ansvar av politiker då beslutskedjan bryts horisontellt. Frågan om vem som ska hållas ansvariga för de beslut som i slutändan rör medborgarna står därmed fortfarande utan svar.