Titel: Mötas, gynnas och utvecklas – En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter Handledare: Hans Bengtsson Institution: Sektionen för hälsa och samhälle Typ av arbete: Magisteruppsats Antal sidor: 50 Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras på lokal nivå, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan särvux och daglig verksamhet. Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier använts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör därmed intervju-sammanställningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. Sammanfattning: Resultatet från genomförda intervjuer visar att många är positiva till samverkan mellan ovan nämnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nämnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svårigheter att i att applicera teoretiska mål i praktiken. Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, särvux

Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka hur några pedagoger arbetar med föräldrars delaktighet vid arbetet med åtgärdsprogram. Tidigare forskning visar att det råder en oenighet bland lärare gällande hur mycket inflytande de tycker att föräldrarna ska ha över elevens möjligheter att få extra stöd (Lars Erikson 2009). Vi ville utifrån detta forskningsresultat gå vidare och undersöka hur denna variation ser ut och kommer till uttryck i praktiken. Den frågeställning vi använde oss av för att studera detta var således; Hur förhåller sig några pedaoger till föräldrars delaktighet vid upprättande och uppföljning av åtgärdsprogram? Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger verksamma inom skolans tidigare år. Utifrån analysen av dessa samtal har vi kunnat utläsa fyra inbördes relaterade, men ändå skilda, synsätt kring föräldrars delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram. Det handlar om att hävda sin kompetens i yrket, att uppnå en kommunikation som präglas av ett ömsesidigt hänsynstagande, att tillmötesgå och ta stor hänsyn till föräldrarnas önskemål samt att anpassa sig efter det som den specifika situationen kräver. Vi har med utgångspunkt ifrån denna analys konstruerat fyra förhållningssätt; det yrkesprofessionella-, det dialogiska-, det tillmötesgående- samt det situationsanpassade förhållningssättet, varav den sista har vuxit fram ur, samt är en kombination av, de tre förstnämnda kategorierna. Detta förhållningssätt är unikt, i den bemärkelsen, att den endast respresenteras av en lärare.

Små och medelstora företag (SMF-företag) är viktiga för tillväxten i Värmlands region. Många aktörer förespråkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbättras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har därför inrättat en servicefunktion som kallas En ingång för att underlätta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen är att utifrån SMF-företagens perspektiv kartlägga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men också med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen. Med hjälp av en webbaserad enkätundersökning har vi kommit fram till att faktorer som utbildningsnivå och företagsstorlek inte har någon inverkan på samverkan företag sinsemellan. Däremot spelar samma faktorer roll när det gäller företags samverkan med akademin. Både när utbildningsnivå och företagsstorlek ökar så ökar också samverkan med akademin. Vad gäller branschtillhörighet så är konsultverksamhet de som samverkar mest oavsett om det gäller företag sinsemellan eller med akademin. Handel är den bransch som samverkar minst med akademin och även företag sinsemellan. Något som är värt att notera är att när företag väl samverkar med varandra gör de det i ganska liten omfattning. Företag samverkar mer med varandra än med akademin. Förklaringen till detta kan vara att det finns kulturella skillnader. Något som i sin tur kan förklaras av att det förekommer olika livsformer hos företagare och dem i den akademiska världen. / En ingång - Karlstads universitet

No description available.

Studiens syfte är att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter får de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? Påverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de får? Studien har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat våra data genom enkäter med fyra öppna frågor. Enkäterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden. Därefter har vi bearbetat våra resultat i SPSS 14.0. I de fall då vi har fått intressanta kvantitativa resultat som kan peka på vad fritidspedagoger har för funktion har vi återgått till enkäterna för en djupare och mer kvalitativ analys. Vår studie visar att fritidspedagogers vanligaste arbetsuppgifter inom skolan är praktiskt- estetiska ämnen samt att fungera som en vikarie/hjälpresurs. Resultaten tyder på att det är minst vanligt att fritidspedagogers arbetsuppgifter i skolan inriktar sig mot stödjande av enskilda elever eller social utveckling på gruppnivå. Studien visar att ca 80% av fritidspedagogerna i vår studie anser sig ha kompetens för samtliga av sina arbetsuppgifter. En stor del (45%) av fritidspedagogerna anser sig ha kompetens inom ett eller flera områden som de inte kan nyttja under skoltid. Fritidspedagogers funktion och arbetsuppgifter i skolan påverkas av vilken inriktning deras högskoleutbildning har. Fritidspedagoger med fritidspedagogsinriktad högskoleutbildning nyttjas i hög grad som buffert i verksamheten. De har även monopol på arbetsuppgifter som riktar sig mot elevers sociala utveckling i grupp. Fritidspedagoger med förskole- och lärarinriktad utbildning har flest arbetsuppgifter inom praktiskt- estetiska ämnen. Fritidspedagoger med lärarinriktad utbildning har monopol på arbetsuppgifter som syftar till att stödja enskilda elevers kunskapsutveckling och nyttjas minst som buffert i skolans verksamhet.

Denna uppsats syfte är att belysa om gemensamma respektive fristående lokaler påverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De två grupper som ingår i studien är skolpersonal och behandlingspersonal på fyra institutioner i Västra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har särskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell när någon grupp är i kraftig minoritet. Studien är uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del där intressanta områden från enkätanalysen ligger som grund för intervjuområden. Studien påvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristående respektive gemensamma lokaler. Studien lyfter också fram betydelsefulla faktorer för lärarna som minoritetsgrupp som har sin utgångspunkt i individens identifikation med sin yrkesroll. Studien redovisar också en komplex samvariation mellan olika faktorer som var för sig och/eller tillsammans påverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar.

Denna uppsats syftar till att studera några fritidspedagogers uppfattningar av sina arbetsuppgifter i klassrummet och deras syn på sin framtida roll. Inledningsvis i forskningsbakgrunden beskrivs fritidshemsverksamhetens historia, fritidspedagogsutbildningen samt fritidspedagogens inträde i skolan. Vidare i forskningsbakgrunden beskrivs fritidspedagogens syn på sin yrkesroll och deras huvudsakliga arbetsuppgifter samt samverkan med övriga yrkeskategorier inom skolans verksamhet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem (5) fritidspedagoger har vi fått fram material som vi sedan analyserat samt diskuterat i förhållande till litteraturen. Vårt resultat visar på att våra respondenter är medvetna om vad de gör i klassrummet och de trycker på att läraren inte klarar sig utan fritidspedagogen då grupperna blir allt större. Våra respondenter menar även att det är de som besitter kunskaper gällande social kompetens och de praktisk/estetiska ämnena men de känner också en osäkerhet över sin framtida yrkesroll.

Föreliggande examensarbete behandlar kommunikation mellan föräldrar och pedagoger och föräldrars inflytande. Syftet med examensarbetet är att få en fördjupad förståelse kring föräldrars inflytande i verksamheten och kommunikationen mellan föräldrar och pedagoger utifrån bådas perspektiv. Arbetet utgår från följande frågeställningar: Hur upplever pedagoger och föräldrar att kommunikationen fungerar dem emellan? och Hur ser pedagoger och föräldrar på föräldrars delaktighet och inflytande i verksamheten? samt Hur kan och vill föräldrar vara delaktiga? Metoden som har använts är kvalitativ och bygger på intervjuer med pedagoger och enkätundersökning till föräldrarna. Genom metoden har pedagogernas och föräldrarnas åsikter och tankar framkommit angående kommunikationen dem emellan och hur de upplever föräldrarnas inflytande. Utifrån intervjuerna och enkäterna framkommer det att de har en gemensam syn på att kommunikationen fungerar bra. Det beror på att pedagogerna och föräldrarna har en öppen och ärlig dialog. Resultatet synliggör att föräldrarna har litet inflytande i verksamheten, för att de känner tillit till pedagogerna och hur de utformar verksamheten. I resultatet framgår även att föräldrarna önskar mer information om läroplanen och verksamheten för att de ska bli mer delaktiga och kunna påverka. Föräldraråd, föräldramöte och utvecklingssamtal skapar möjlighet till föräldrainflytande.

I studien kommer ni att få ta del av förskollärares och vårdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet är att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvärderas.Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda på mer kring inskolning och de olika metoder som används. Intervjuer användes som undersökningsmetod och totalt genomfördes åtta intervjuer. Fyra intervjuer var med vårdnadshavare som precis genomgått en inskolning och fyra var med förskollärare kring deras arbete med inskolningsprocessen. Fyra av informanterna har erfarenhet kring tredagars inskolning och de andra fyra har erfarenhet av en tvåveckors inskolning.Studien visar att pedagogers förhållningssätt till barn och vårdnadshavare har en betydelse för hur inskolningen blir och hur det fortsatta samarbetet med familjen fungerar. Det har även framkommit att en anknytningsperson utöver familjen är viktig i barnets liv, för att barnet ska känna sig trygg och kunna utvecklas individuellt och i grupp. Inskolningsprocessen handlar om anknytning, trygghet och relationsskapande. Resultatet visar att det inte finns en inskolningsmetod som passar för alla. Det förskollärare bör lägga tid och kraft på är att vara flexibla, lyhörda och se till familjers olika behov. Det är nyckeln till en god relation mellan hem och förskola.

Syftet med vår studie har varit att belysa hur förskolepersonal pedagogiskt hanterar situationer där de misstänker att barn utsätts för omsorgssvikt utanför förskolans verksamhet. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsansats och använt intervjuer som metod för insamling av empiri. I resultatet framkom flera erfarenheter kring hur förskolepersonal hanterar anmälningsplikt, samverkan och mötet med barnen. Det framkom också att förskolepersonal främst reagerade på fysiska tecken på omsorgssvikt samt att det upplevdes vara en svårighet att avgöra var gränsen för omsorgssvikt går. Slutsats blev att personal ställs inför en mängd svårigheter och dilemman vilket gör hanteringen av dessa situationer mycket komplex då många faktorer påverkar och samspelar med varandra