Denna studie grundas på en kvalitativ forskning i form av empiriskt material från litteratur och semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att finna klarhet i hur samverkan sker och hur konkurrenssituationer uppstår mellan kommuner i ett regionförstoringsperspektiv. En samverkan kan många gånger uppfattas som komplex eftersom den innefattar ett stort antal aktörer från olika nivåer. Studien belyser även hur kommuner ständigt arbetar för att anses som attraktiva för såväl invånare som näringsliv. För en grundläggande förståelse i samverkan och konkurrenssituationer har en fördjupning gjorts i två centrala planeringsfrågor, infrastruktur och näringsliv. Resultat av studien pekar på att det i planeringsprocesser dels är komplext, och dels är många aspekter att ta hänsyn till. Trots det här finns det på kommunal nivå ett stort intresse i samverkan, då det både blir resurs- och kostnadseffektivt, samt ökar kommunens attraktivitet. Det kan vidare utläsas att konkurrens mellan kommuner upplevs som något positivt, då de sporrar varandra till ett effektivare arbete, och på så sätt ses det snarare som en rivalitet i deras arbete. Gällande infrastruktur är det vanligen frågan som kommuner väljer att samarbeta inom, samtidigt som det i näringslivsfrågor både finns samverkansfrågor och konkurrenssituationer.

No description available.

No description available.

Studiens övergripande syfte är att på en skola, söka kunskap och undersöka hur pedagoger och rektorer med erfarenhet av samverkan mellan grundsärskola och grundskola, uppfattar denna samverkan. Ett delsyfte med studien är att kunna ta fram och bidra med ett underlag till skolans fortsatta utvecklingsarbete genom att påvisa vilka problem och utmaningar man ser i den aktuella skolkulturen. Arbetet utgår från en socialkonstruktivistisk ansats i den bemärkelsen att innebörden av inkludering och tillämpandet av inkludering är något som konstrueras. Utifrån mitt syfte valde jag att använda mig av en fallstudie som forskningsmetod. Som datainsamlingsmetoder användes kvalitativa forskningsintervjuer vilka var halvstrukturerade samt en enkätundersökning. Nio intervjuer genomfördes med deltagarna i skolans ”inkluderingsgrupp” medan enkätundersökningen riktade sig till skolans resterande pedagoger. Studiens resultat har analyserats fram genom en kvalitativ innehållsanalys där sex kategorier ( Gemensamma aktiviteter, En skola för alla, Ledningens roll, Delaktighet, Engagemang och vilja, Mål och policy ), analyserades fram utifrån studiens övergripande syfte. Därefter analyserades ytterligare fem kategorier fram ( Möten, Gemenskap och delaktighet, Sociala förmågor, Kunskapsutveckling, Olikhet som tillgång ), utifrån studiens frågeställningar. Enkätresultaten har grupperats och analyserats utifrån studiens frågeställningar och de teoretiska utgångspunkterna. Slutsatser som jag drar utifrån den här studien är att studiens deltagare ser att samverkan och dess innebörd varierar. Samverkan ses som något positivt som bl.a. kan leda till en högre grad av inkludering och en skola för alla. Det finns dock en del hinder och det kräver vissa förutsättningar. Lärares attityder, rektors betydelse, övergripande mål och policy och samarbete var några förutsättningar som sågs som betydelsefulla. Alla deltagare verkade dock se samverkan som något positivt. Rektorerna behöver dock vara aktivt delaktig samt leda och styra arbetet i en riktning som gör att samverkan kan utvecklas. En god idé kan vara att kartlägga skolans behov, problem, förutsättningar och hinder, som ett stöd för det fortsatta utvecklingsarbetet. Det behövs också tid och utrymme för personalen att utveckla samarbete i olika konstellationer.

Syftet med studien var att undersöka vilken upplevelse föräldrar har av sina barns förskoleintroduktion. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi valt att genomföra intervjuer med föräldrar. Resultatet talade för att de flesta föräldrar hade en positiv upplevelse av introduktionen men anser att det finns två faktorer som behöver utvecklas. Dessa var informationen inför och under introduktionen samt att det bör finnas möjlighet för introduktionen att vara mer flexibel. Den flexibilitet föräldrarna vill se gällde speciellt introduktionens längd. Våra slutsatser av det resultat vi fått fram är att förskolorna skulle behöva utveckla ett informationsmaterial de ger ut inför introduktionen, samt föra en dialog med föräldrarna kring deras förväntningar och önskemål inför barnets förskoleintroduktion.

Examensarbetet fokuserar på hur undervisning av elever med generell språkstörning i samverkan mellan specialskola och grundskola kan utformas. Vidare har jag undersökt hur skolan inkluderar och anpassar undervisningen för målgruppen. Syftet med arbetet är att undersöka vilken typ av förändring som pedagoger anser behövs för att undervisningen ska bli bättre anpassad till målgruppen. Samt identifiera hur organisationen bör se ut för att skolan ska kunna genomföra nödvändiga förändringar.  Examensarbetet är en kvalitativ rapport baserad på intervjuer och observationer där fem pedagoger medverkat. Resultatet visade att det fanns en stor vilja hos pedagogerna att skapa lösningar i undervisningssituationerna men det krävdes struktur som måste komma från ledningen. För att elever med språklig sårbarhet ska få en skolgång som gynnar möjligheter att nå måluppfyllelse måste organisationen arbeta medvetet med att skapa goda förutsättningar för alla elever i skolan.

Vi har under våra studier blivit medvetna om att samarbete mellan hem och skola är viktigt. Samarbete kan underlättas genom att en god kontakt finns mellan lärare och föräldrar. Vi har även förstått att samarbete främjar förståelse för elevens olika världar, genom att föräldrars och lärares olika förståelse för samma barn knyts samman och därmed kan elevens utveckling och lärande gynnas än mer.  För att få syn på om och i så fall hur samarbete kan stödja elevens lärande och utveckling har vi gjort en enkätundersökning samt läst vad forskare inom ämnet har kommit fram till. Denna studie har indelats efter föräldrarnas utbildningsnivå för att undersöka om skillnader och likheter uppträder med tanke på denna aspekt.    Vår undersökning visade att flertalet föräldrar har en bra kontakt med skolan. Detta visar sig genom att föräldrarna anser att läraren oftast är tillgänglig och att föräldrarna får information från skolan. Det visade sig även att föräldrar anser sig som både engagerade och delaktiga i sitt barns lärande och utveckling. Det framkommer dessutom att föräldrarna menar att det även är eleven som gynnas av samarbete mellan hem och skola.  Föräldrarna ser mest fördelar med ett nära samarbete mellan hem och skola men det finns några nackdelar som de lyfte fram.

Allt fler barn och unga kan ha komplexa behov som kräver sammansatt stöd av olika aktörer. För att motsvara de komplexa behoven krävs sammansatt stöd, d.v.s. samtidiga insatser från olika aktörer. Under sådana förhållanden aktualiseras behovet av samverkan mellan skola och Barn- och ungdomspsykiatri. Trots att både lagstiftning och forskning visar på att samverkan mellan dessa myndigheter är avgörande för barn och ungas hälsa och skolprestationer vittnar verkligheten om att samverkan i praktiken fortfarande är bristfällig. Studien avser därför att studera närmare upplevelser av samverkan, framgångsfaktorer och hinder samt utvecklingsmöjligheter vid samverkan över gränserna för profession och organisation mellan skola och Barn -och ungdomspsykiatri.

Föreliggande uppsats är en utvärdering av Operationsenheten, Vårdavdelning 1 och Mottagningen vid Landskrona lasaretts medverkan i förbättringsprogrammet Värdeskapande flöden för vårdtagaren. Utvärderingen har utgått från ett mål- processperspektiv som kompletteras med ett medarbetarperspektiv. De tre huvudfrågeställningarna är: Hur har programmet implementerats? vad anser medarbetarna om programmet? och hur har samverkan mellan avdelningarna gått till? Resultatet visar att förbättringsarbetet har genomförts av ett tvärprofessionellt och avdelningsöverskridande förbättringsteam. Programmet har innehållt fyra centrala metoder, vilka är; Processkartläggning, Fiskbensdiagram, PDSA-metodik samt Systemiskt tänkande. Medarbetarna har överlag haft en positiv eller neutral inställning till programmet och dess metoder. Samverkan lyfts som en av de viktigaste aspekterna för att skapa värdeskapande flöden för vårdtagaren. Genom att avdelningarna har samverkat har en processkartläggning skapats som leder genom hela patientens vårdkedja, vilket har skapat en förståelse för de andra avdelningarna och de andra professionernas arbete. Den har kunnat öppna upp för ett helhetsperspektiv inom verksamheterna / Andersson, M. Act to interact. An evaluation of the improvement program “Värdeskapande flöden för vårdtagaren”. Degree project in social work 30 p. Malmö University: Faculty of health and society, unity for social work, 2010.

No description available.