Genom empirisk insamling av material från kommunala styrdokument och intervjuer ämnar denna uppsats att undersöka vilka visioner som genomsyrar den kommunala planeringen i Stockholm och Uppsala för att motverka boendesegregation. Uppsatsen studerar om idén att skapa variation i upplåtelseformer i bostadsområden finns i Stockholm stad och Uppsala kommun för att skapa blandning och därmed motverka segregation. Fokus läggs också på vilka medel och åtgärder de båda kommunerna har för att uppnå sina visioner, samt vilken geografisk nivå kommunerna tänker att en blandning ska ske. Genom att undersöka två kommuners blandningsambitioner kan skillnader och likheter studeras för att få en mer övergripande bild av hur segregationsproblemet hanteras. Resultaten av studien visar att det finns en vision att variera upplåtelseformerna i bostadsområdena i båda kommunerna för att motverka segregationen. Ambitionen i både Stockholm stad och Uppsala kommun är att ett blandat boende ska skapas i hela staden. Dock finns många hinder som står i vägen som riskerar att motverka kommunernas blandningsambitioner.

Trygghet är en viktig del i individers livskvalitet. Ett otryggt samhälle präglas av splittring, utanförskap och en alienation från samhället, där individer upplever att ingen bryr sig och kanske till slut slutar bry sig själva. Stadsmiljön, hur staden är utformad och underhållen, är en viktig del i arbetet för ett tryggare samhälle. Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt tillvägagångssätt undersöka sambandet mellan upplevd stadsmiljö och upplevd trygghet i Stockholm. Fenomen som nedskräpning, klotter och bristande belysning tas upp, och i en separat del undersöks även eventuella upplevda problem med specifika sociala fenomen. Studien tar även upp könsskillnader. Definitionen på trygghet utgår från Putnam och Rothsteins olika diskussioner kring tillit, och Wilson och Kellings teori om broken windows används för att förstå stadsmiljöns påverkan. En enkätundersökning skickades till ett slumpmässigt urval respondenter i Stockholms stad, och 965 besvarade enkäter skickades in. Resultaten visar att det finns ett samband mellan stadsmiljö och upplevd trygghet, samt mellan upplevda problem med sociala fenomen och upplevd trygghet. Ju sämre en individ upplever stadsmiljön, eller ju större problem hen upplever med specifika sociala fenomen, desto lägre är den upplevda tryggheten. Resultaten visar även att det föreligger könsskillnader i den upplevda tryggheten, där kvinnor i större utsträckning upplever otrygghet och rädsla för att gå ut ensamma. Resultaten går i linje med tidigare forskning.

The main objective of my thesis is showing how consumers who live in Stockholm County deal with the daily practice of halal food providing. I then analyse the main contradiction that emerges from my research, meaning the opposition between those who by ‘halal’ and those who do not. I propose an investigation of halal consumption or ‘non-consumption’ through the lens of economic processes, responsibility, (re)negotiation of food categories, gender roles, food morality, urban space and feedback systems. My aim is to demonstrate how ‘halal’ does not configure as a single category, but a group of categories which is intimately connected to the idea of the consumer to do ‘the right thing’. This ‘right thing’ is not necessarily following all the rules ‘according to the cook book’, but rather interpret the rules in order to ensure the welfare of the loved ones, economically, spiritually and physically. Besides, I will observe the other side of the coin, analysing the role of the food seller, who is included in the moral system which requires him to do the right thing too (not deceive the customer, be a good Muslim, ensure a good quality of the food, keep the prices low).

Syftet med denna uppsats var att främst undersöka vad för brottspreventiv effekt kameraövervakning har. Vid sidan om detta huvudsyfte skulle den personliga integriteten och de lagliga aspekterna också undersökas samt deras betydelse. Städerna London och Stockholm valdes som fokuspunkter. Kameraövervakningens tidsperiod begränsades till 2002-2011 och brottskategorierna till misshandel, rån och vandalism.Metoden med vilken arbetet genomfördes var teoretisk (litteraturbaserad). Empirin bestod därför förutom kriminalstatistik av böcker, rapporter och artiklar vilka analysen baserades på.London centrerades i arbetet eftersom att deras statistik bygger på kameraövervakning och Stockholm agerade som en kontrollmall för att verifiera eller falsifiera övervakningens brottspreventiva verkan då Stockholm inte hade någon kameraövervakningsstatistik.I resultatdelen framgick att de anmälda misshandelsbrotten i London hade minskat svagt och att de hade ökat i Stockholm. De anmälda rånen hade minskat i London och Stockholm. Londons anmälda vandalismbrott hade däremot minskat kraftigt medan de hade ökat i Stockholm. Displacement (brottsförflyttning) belystes och hur det är sammankopplat med kameraövervakningens brottspreventiva effekt. Risken för mätfel och dess uppkomst togs också upp i kritiskt ändamål.I diskussionsdelen fördes teoretiska resonemang med rational choice teorin, rutinaktivitetsteorin och CPTED-modellen. Slutsatsen som drogs var att kameraövervakning har haft en brottspreventiv effekt för alla tre brottskategorier, dock inte lika mycket för alla tre. Samtidigt fördes en kritisk diskussion om displacement (brottsförflyttning) vilket kan förekomma och dess spridning, i syfte att ifrågasätta tillförlitligheten av kameraövervakningens effekt på brottsnivåerna.

Studien är en fallstudie över nattlivets utveckling under den senaste tioårsperioden i Stockholm stad. Syftet är att utforska hur politiken, de reglerande myndigheterna, och branschen förhåller sig till det geografiska rummet och dess förutsättningar, samt vad deras förhållningssätt, gett för återverkningar i lokaliseringen av nattlivet. Studien har genomförts genom intervjuer med politiker, tjänstemän och nattklubbsägare som alla är involverade i produktionen och regleringen av nattliv. En kartering av stadens nattlivsverksamheter har också genomförts. Studien bidrar till det forskningsfält som behandlar nattlivs-politik och reglering i koppling till det neoliberala paradigmet, genom att sätta utvecklingen av nattliv i ett geografiskt sammanhang. Resultaten visar att staden vill utöka nattlivet men är begränsade av de nationella lagarna. Under den studerande perioden har nattlivet utökats söderut och nya nattlivsdistrikt har bildats. Denna utveckling går att se som en samspelsprocess mellan bransch, politik och regelverk.

The purpose of this study was to investigate how foreign tourists experienced StockholmPublic Transport (SL), and how this affected their visit in Stockholm. This is to the try to help SL with knowledge to improve its services for this target group. Given that tourism is increasing in Stockholm, it was interesting to see how the work of SL with this group of travelers looks and what foreign tourists' attitudes towards the SL are. The investigation has used qualitative and quantitative methods. The empirical material was collected through semi-structured interviews, surveys and observations. The number of respondents who participated in the interviews was three foreign tourists and six people, who were linked to the SL and tourism in Stockholm. The questions asked concerned information, foreign tourists, experience, public transport, SL and Stockholm. The results were analyzed with the help of previous research and the concepts of information sharing, destination image, tourist satisfaction, public transport and tourist movement. The results showed that foreign tourists experienced ease and difficulty towards SL; more than half of those who encountered difficulties felt that it affected their overall experience in Stockholm. In order to make it easier for foreign tourists and improve the Stockholm public transport, SL must cooperate with foreign tourists more effectively by improving its marketing strategy, offer more ticket combinations, share information in different languages. / Syftet med denna uppsats var att undersöka hur utländska turister upplevde Stockholms lokaltrafik (SL) och hur detta påverkade deras vistelse. Detta för att med kunskap försöka hjälpa SL att förbättra sina tjänster för denna målgrupp. I och med en växande turism i Stockholm var det intressant att se hur SLs arbete med denna resenärgrupp ser ut samt vilka attityder utländska turister har gentemot SL. Undersökning har använt sig av både kvalitativ och kvantitativa metoder. Det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer, enkätundersökningar och observationer. Respondenterna som deltog i intervjuerna var totalt nio personer, tre utländska turister och sex personer som hade koppling till SL och turism i Stockholm. Frågorna som ställdes berörde information, utländska turister, upplevelse, kollektivtrafik, SL och Stockholm stad. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och begreppen informationsdelning, destinationsbild, turisttillfredsställelse, lokaltrafik och turistens rörelse. Resultaten visar att utländska turister upplevde olika lätt- och svårigheter med SL och mer än hälften av de som mötte svårigheter upplevde att detta påverkade deras vistelse. För att kunna underlätta för utländska turister och förbättra Stockholms kollektivtrafik rekommenderar vi att SL samarbetar med utländska turister på ett effektivare sätt genom att förbättra sin marknadsföringsstrategi, erbjuda fler biljettkombinationer och förse information på fler språk.

This thesis examines processes through which the barriers in the Stockholm metro are continuously rearranged. The barriers are in place with the purpose of securing income, while simultaneously enabling the flow of passengers into the metro. First, I examine the technical components and capacities of the barriers. Second, I outline a variety of actors involved with planning, manufacturing, and maintaining them, and analytically link these actors as comprising an ‘apparatus of public transport’. More specifically, this study focuses on how metro users’ practices are both influenced by, and influence how the barriers are rearranged. I show how this dynamic is enacted in the barrier milieu in metro stations, where also the tension between the purposes of securing income and allowing mobility is negotiated. The ethnographic material includes encounters with metro users, technicians, officials, and politicians in metro stations and other settings, as well as written documentations. In public discussions, the barriers are commonly at issue in relation to fare evasion. From a standpoint where technical, social, and political dimensions are understood as intermeshed, this study casts attention to a variety of practices occurring in the barrier milieu. By exploring how a technical arrangement influences social relations, I aim to raise questions of responsibility with regards to technology.

Sweden's population is increasing sharply every year, while there is a shortage of housing, not least in Stockholm. The municipality has a plan monopoly and thus has a great responsibility in what is to be built and, according to law, will create guidelines for the housing supply as a complement to the comprehensive plan. Most municipalities have municipal housing companies whose task is to offer economically affordable rental apartments, but on the other hand, it is mainly private builders who contribute most of the housing construction in Stockholm County. It has been built a lot lately, but not in favor of the groups that are outside the open housing market. The aim of the study is to investigate and present the municipalities' goals for the housing supply in Stockholm County through a case study. Also how the conditions for achieving the goals look and how dependent they are on the interest of the builders and the willingness to invest. The municipalities examined are Nacka, Upplands-Bro, Stockholm city, Haninge and Vallentuna. The study's four questions were answered through a qualitative content analysis of the municipalities' guidelines for housing supply and interviews with officials from the municipality and developer’s who are active in Stockholm County. The study shows that all municipalities want a variety of sizes and forms of tenure of the housing stock and prioritize the construction of housing for young adults and the elderly. The municipalities have high goals for how many homes will be built and most municipalities find that the goals will not be reached due to a declining construction rate. Most municipalities believe that the interest of the builders is still large, although it has declined and the interest in erecting rental apartments has increased and interviewed developers agree. For the developer’s, there are several factors that determine whether they invest or not but that it may vary depending on the developer. Smaller developers are waiting when the market is uncertain, while larger ones often have an employment obligation and can also take greater risks. / Sveriges befolkning ökar kraftigt för varje år samtidigt som det råder bostadsbrist, inte minst i Stockholm. Kommunen har planmonopol och har därmed ett stort ansvar i vad som ska byggas och ska enligt lag uppföra riktlinjer för bostadsförsörjningen som ett komplement till översiktsplanen. De flesta kommuner har kommunala bostadsbolag vars uppgift är att erbjuda ekonomiskt överkomliga hyresrätter, men det är däremot främst privata byggherrar som bidrar till största delen av bostadsbyggandet i Stockholms län. Det har byggts mycket den senaste tiden men inte till förmån till de grupper som står utanför den öppna bostadsmarknaden. Studiens syfte är att genom en kvalitativ analys och intervjuer undersöka och presentera kommunernas mål för bostadsförsörjningen i Stockholms län. Även hur förutsättningarna att nå målen ser ut och hur beroende de är av byggherrarnas intresse och investeringsvilja. De kommuner som undersökts är Nacka, Upplands-Bro, Stockholms stad, Haninge och Vallentuna. Studiens fyra frågeställningar besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning samt intervjuer med tjänstemän från kommunen och byggherrar som är verksamma i Stockholms län. Av studien framgår att samtliga kommuner vill ha en variation av storlekar och upplåtelseformer i bostadsbeståndet och prioritera att det byggs bostäder för unga vuxna och äldre. Kommunerna har höga mål för hur många bostäder som ska byggas och flertalet kommuner upplever att målen inte kommer kunna nås på grund av en avtagande byggtakt. Flertalet kommuner menar att byggherrarnas intresse fortfarande är stort även om det har avtagit och intresset att uppföra hyresrätter har ökat och intervjuade byggherrar instämmer. För byggherrarna finns det flera faktorer som avgör om de investerar eller inte och att det kan variera beroende på byggherre. Mindre aktörer avvaktar vid en osäker marknad medan större ofta har en sysselsättningsskyldighet och även kan ta större risker.

Kandidatexamensprojekt i Arkitektur. Förslag till ny Stockholmsopera vid tomten Galärvarvet på Djurgården.

Den kvinnliga konstnären och hennes förutsättningar till utbildning och arbete beskrivs och utgör den fond mot vilken Anna Ankarcronas liv och konstnärskap speglas. Tiden är det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet i Sverige, alltså den tidsperiod som utgör Annas levnad. Sociala mönster och samhällsstrukturers påverkan på konstlivet och kvinnornas rum där belyses. Uppsatsen beskriver också ett glömt konsthantverk, hyllningsadressen, som var en del av Anna Ankarcronas arbete.