Aroonwan Kårefalk (2014) Thailändska elevers upplevelser av svenska som andraspråk Möjligheter och hinder (Thai students' experiences of Swedish as a second languageOpportunities and obstacles). Malmö Högskola: Utländska lärares vidareutbildning ULV-projektet.Syfte med studien är att undersöka hur thailändska elever i åk 6-9 upplever svenska som andraspråk. Jag vill även undersöka möjligheter och hinder för thailändska elever att lära sig svenska som andraspråk.Resultatet ger en översikt av tidigare forskning om språkinlärning med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se Hur upplever thailändska elever undervisningen i svenska som andraspråk? Vad finns det för hinder för thailändska elever att lära sig svenska? Vad finns det för möjligheter för thailändska elever att lära sig bättre svenska? Hur ska svenska lärare undervisa för att anpassa sin undervisning för thailändska elever?Resultatet visar att thailändska eleverna tycker att svenska som andraspråk är svårt för dem. Eleverna har också uttryckt vad som är svårt och lätt för deras inlärning. Dessutom har de fått säga vad de behöver för sin utveckling av språket. Resultatet har analyserat utifrån olika teorier inom språkinlärning och sociala aspekter av andraspråksinlärning.Ämnesord: Språkinlärning, Svenska som andraspråk, Thailändska elever

Under min VFU märkte jag att det fanns det brister i läsförståelse hos många elever som läser svenska som andraspråk på gymnasiet. Det avgjorde syftet för undersökningen, som är att undersöka hur gymnasielärare i svenska som andraspråk ser på sin undervisning i läsförståelse, samt på användningen av lässtrategier i undervisningen.Reichenberg menar att förståelse av texter kräver en aktiv läsning, vilket bl.a. innebär att kunna göra inferenser och använda sina förkunskaper. Användning av lässtrategier bidrar till att man förstår texter på ett bättre sätt enligt Lundberg. Metakognitivt tänkande är en förutsättning för effektiv användning av lässtrategier, anser Arfwedsson. Även Baker och Mason understryker vikten av metakognitivt tänkande.Kvalitativa intervjuer gjordes med lärare och en specialpedagog. En person anställd på Pedagogisk Inspiration i Malmö intervjuades för att få ett annat perspektiv på utveckling av läsförståelse och användning av lässtrategier. Lärarintervjuerna visar att mer tid önskas för läsning, diskussion och reflektion. Kommentarer från Pedagogisk Inspiration visar att meningsfulla samtal om texter, och strategianvändning, är avgörande.Undersökningens slutsatser motiverar en reflektion över vad vi vill uppnå med undervisningen i läsförståelse, och att utveckla undervisningen så att målet uppnås. För att det ska bli möjligt bör man arbeta språkutvecklande, vilket kortfattat är att ge eleverna redskap så att de kan bli självständiga i sitt lärande.

En undersökning och jämförelse om på vilka grunder två skolor har valt att organisera ämnet svenska som andraspråk och hur det gynnar elever med annat modersmål än svenska, samt vilken ämneskompetens som krävs för att bedöma, möta och undervisa elever med annat modersmål än svenska.

Vårt syfte med denna undersökning var att lyfta fram hur elever och lärare förhöll sig till användandet av andra modersmål än svenska i skolan och i vilka situationer eleverna uppmuntrades att tala sina respektive modersmål. I arbetet tänkte vi undersöka vad lärare ansåg om sambandet mellan modersmål och identitet. Detta fick vi svårighet att besvara då vi valde att inte fråga lärarna rakt ut om vad de ansåg om detta. Vi trodde att vi skulle kunna utläsa svaret i de övriga frågorna, vilket visade sig inte vara fallet. För att besvara undersökningens syfte och frågeställningar har vi genomfört enkätundersökning och intervjuer med både lärare och elever samt observationer. I arbetet kommer vi fram till att flertalet lärare och elever i vårt undersökningsområde anser att man endast skall tala svenska under skoltid. I de fall då någon lärare eller elev anser att det är acceptabelt att tala ett annat språk än svenska under skoltid, är när syftet är att hjälpa eller förklara. Vi kommer även fram till att eleverna inom vårt undersökningsområde sällan eller aldrig uppmuntras att tala sina respektive modersmål under skoltid.

Forskning inom den språkliga aspekten av matematikundervisning antyder att elever med undervisningsspråket som sitt andraspråk missgynnas. Orsakerna till detta antas vara att eleverna inte förstår vad som efterfrågas när frågorna är textbaserade, såväl som att det matematiska språket skiljer sig från det vardagliga språket i så pass stor utsträckning att det blir som ännu ett språk för eleverna att lära sig behärska. Men det finns även forskning som antyder att flerspråkigheten ger eleven kognitiva fördelar när det kommer till att lösa matematiska problem. Denna studie syftar till att undersöka ifall elever i skolor i och kring Malmö med en flerspråkig bakgrund har större problem med textbaserade matematiska frågor än vad enspråkiga elever har. Enkätundersökningar genomfördes på två skolor i områden med olika mångkulturell bakgrund, 69 elever i årskurs 7 ingick i studien varav 29 elever var två- eller flerspråkiga. Enkäten bestod av två delar, en där frågorna framställdes symboliskt och en där de var textbaserade. Resultaten på de båda delarna av enkäterna jämfördes mot varandra, såväl som med avseende på elevernas språkliga bakgrund, tid de har bott i Sverige såväl som på vilken skola de gick. Resultaten på denna studie påvisar inte att två- eller flerspråkiga elever missgynnas inom matematikundervisningen på grund av deras språkliga bakgrund. Dock antyder resultaten att elever generellt har svårare för att lösa textbaserade matematiska uppgifter.

Syftet med följande uppsats är att undersöka hur några verksamma sfi-lärare och elever ser på språkutvecklingens svårigheter och möjligheter inom sfi. Därtill att undersöka åtta stycken sfi-elevers egna utsagor om sina erfarenheter kring svårigheterna inom sfi. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur fem verksamma sfi-lärare och åtta sfi-elever på tre olika skolor diskuterar kring dessa faktorer, samt vad de får för konsekvenser i det dagliga arbetet gällande exempelvis didaktiska metoder. Mitt resultat påvisar att både lärarna och eleverna har teorier om att vilka faktorer som påverkar elevernas språkutveckling och att det förekommer skillnader gällande hur effektivt de olika eleverna har förutsättningar utvecklas. Analysen pekar på att lärarna har svårt att implementera styrdokumenten i det praktiska arbetet och även har svårigheter med att finna en avvägning mellan att förbereda eleverna för informella situationer samtidigt som de ska prestera bra på de nationella slutproven.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka nykomna elevers upplevelser av hinder och möjligheter som de möter i den svenska skolan och om de själva kan se eventuella orsaker som hindrar respektive främjar deras utveckling till inlärning och självutveckling. Kunskapsbakgrunden innehåller teoretiska aspekter från tidigare forskning som ger oss en översikt om nyanlända elevers svårigheter och belyser vikten av modersmålsundervisningen för dessa elever när det gäller att lära sig det svenska språket. Därefter har jag beskrivit intervjumetoden med de IVIK- elever som har deltagit i min undersökning. Kapitlet därefter lyfter fram svaren från intervjuerna med elever på IVIK. Intervjuerna har begränsats till 6 personer och 11 intervjufrågor. Jag har analyserat, diskuterat och sammanfattat vad jag har kommit fram till.Resultaten från tidigare forskning och intervjuerna visade att språket som man lär sig är viktigt för vår identitet och trygghet. Sedan visade resultaten att eleverna på IVIK upplever olika svårigheter i den svenska skolan, t.ex. att de flesta av eleverna fortfarande har svårigheter med inlärningen av andraspråket, vilket kan bero på flera olika orsaker, bland annat att de bor i invandrartäta områden där det inte sker direkt kontakt med svenskar, att de inte har socialiserats in i det nya samhället eller har tillräckligt goda bakgrundskunskaper, att de inte fått uppmuntran från föräldrarna eller att de inte fått tillräckligt med stöd i sitt modersmål. Resultaten visade också vilka möjligheter de här intervjuade eleverna på IVIK upplevde t.ex. modersmålsundervisningen, den fria utbildningen och de varierande undervisningssätten som har hjälpt dem vid andraspråkinlärningen.

I den här uppsatsen undersöks pedagogiskt drama som del av Språkintroduktionsprogrammet ur ett elevperspektiv. Målet med undersökningen är att bidra till mer empirisk kunskap om användandet av drama i andraspråksundervisning. Studien har en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer samt intervjuer med elever. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt och multimodalt perspektiv (Cope & Kalantzis, 2009) på andraspråksinlärning. Vidare appliceras transformativ multilitteracitetspedagogik (Cummins 2009) med fokus på begreppet identitetstext vilket rör möjligheter för elever att använda sina egna erfarenheter i undervisning (Cummins 2006; 2009). Slutligen anläggs ett rumsligt perspektiv (Sheehy & Leander, 2004), och teatern, där dramaundervisningen sker, ses utifrån rumslig teori som ett materiellt, socialt och symboliskt rum. Resultaten visar att det finns elever som upplever en ökad möjlighet till kommunikation under dramaundervisningen, att eleverna kan stötta varandra och att stora möjligheter till situerat och multimodalt lärande finns på teatern. Dessa elever upplever också större möjligheter till att kunna uttrycka sig själva, bli lyssnade på och slappna av. Vissa elever upplever dock dramaundervisningen som för lekfull och oseriös samt ser tiden på teatern som slöseri med tid. De upplever att tiden bättre hade kunnat användas till klassrumsundervisning. Det framkommer genom intervjuerna att teatern materiellt och socialt utgör ett friare rum för eleverna, men att eleverna attribuerar olika symboliska värden till denna frihet och teatern, vilket kan kopplas till hur de upplever dramaundervisningen.

Svenska som andraspråk har varit en del av den svenska skolan i flera årtionden. Under denna tid har det ständigt debatterats och nyligen även granskats i en översyn på uppdrag av regeringen. Frågan om vilka faktorer som lärare och elever anser gör undervisningen i svenska som andraspråk bra är emellertid mindre dryftad. Studien ska undersöka vilka former av undervisning som lärare och elever uppfattar som mest gynnsamma för flerspråkiga elever och varför. De centrala undervisningssituationerna som jämförs är svenska och svenska som andraspråk. Metoden som används är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Materialet för studien utgörs av åtta elevintervjuer samt två lärarintervjuer. Analysen som används i studien är Interpretative Phenomenological Analysis, IPA, i vilken forskaren får utrymme att tolka svaren för att ta fram tematiska drag som förekommer i deltagarnas svar. Resultatet visade liknande svar hos alla deltagarna som inte till fullo överensstämmer med tidigare forskning om svenska som andraspråksgrupper. Slutsatsen är att svenska som andraspråk är ett viktigt ämne för språkinlärningen hos flerspråkiga elever i grundskolan.

Abstract: Denna studie har som syfte att undersöka hur förskollärare förhåller sig och arbetar med inkludering av barn med svenska som andraspråk och om det går att förbättra deras inkluderande arbetssätt.Undersökningen använder en kvalitativ forskningsmetod där individuella intervjuer analyseras med etablerade teorier i språkinlärning och inkludering av flerspråkiga barn som inte pratar svenska. Resultatet visar att pedagogerna som intervjuas i inkluderingsämnet påstår att det ingår i förskolans uppdrag att jobba inkluderande och deras förhållningssätt är i linje med styrdokumentet Lpfö (2018). Barn oavsett etniskt ursprung, kultur, språknivå, behov till stöd, olikheter, får ett bra bemötande av pedagogerna och på så sätt känner sig barnen trygga i detta nya sociala sammanhang. I sitt arbetssätt för inkludering använder förskollärare leksaker, sånger, sagor samt digitala redskap som polyglott eller TAKK kommunikationssätt.Pedagogernas uppfattning om inkludering av barn med svenska som andraspråk reflekterar begreppets (inkludering) målsättning. Studiens pedagoger anger att det nås ett bra resultat, grundat på sina egna observationer, om barns delaktighet i verksamhet. Studiens resultat visar tydligt att styrdokumentet är regel i inkluderingsprocessen av barn med svenska som andraspråk men vissa förbättringar skulle kunna öka kvaliteten ytterligare. Att kunna jobba med mindre barngrupp för att nå barnen på individnivå, att ha mer tid med barnen i förhållande till de administrativa uppdragen, att det finns flerspråkiga pedagoger är några förslag som de intervjuade förskollärarna påpekar som fördel till inkluderingsprocessen.Slutsats av denna studie är att barn med svenska som andraspråk får den språkundervisningen som behövs i de intervjuade pedagogernas förskolor, något som stödjer barnen i de första stegen mot det svenska samhället.