Kortutbildade vuxna och analfabeter har ofta upplevt många svårigheter. Pedagoger och elever på sfi har svårt för att kommunicera eftersom nyanlända elever knappt talar svenska eller kan läsa och skriva. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur pedagoger arbetar med lättlästa texter samt hur de skapar en trygg och utvecklande svenska som andraspråksundervisning för dessa elever. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex lärare och en bibliotekarie belyses olika metoder, miljöer och material som används i undervisningen för att främja elevernas lärande. Resultaten tyder på att elever som deltar i regelbundna studiebesök i samhället som kopplas samman med undervisningen i skolan upplever en större känsla av delaktighet vilket stärker elevernas motivation och språkinlärning. En tematisk innehållsanalys visar att lärarna och bibliotekarien prioriterar: en trygg plats, vardagsord, samhälls-anknuten undervisning, stöttning samt att kombinera olika material och metoder. Lärarna skapar eget material. Elever som blir sedda och hörda vågar vara sig själva, kommunicera, tar sig an utmaningar och hjälper varandra.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga, sociala och kulturella effekter ett tillägnande av ett andraspråk har på inläraren. Med hjälp av kvalitativ intervjumetod ska följande frågor besvaras: hur upplever tvåspråkiga sin språkliga sociala situation och hur ser sambandet mellan andraspråket och identiteten ut? Uppsatsens material består av intervjuer med sju informanter som tillägnade sig andraspråket i vuxen ålder. Första­språken representeras av spanska, tyska, holländska, arabiska och somaliska och andra­språket av svenska. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ser iden­ti­teten som föränderlig och förhandlingsbar och något som skapas i en social kontext. Under teoridelen presenteras den intima sammankopplingen mellan språk och kultur och tre typer av identiteter; den dynamiska, den synkretiska och den tredje identiteten.  Resul­taten visar att det är de kulturella skillnaderna i kommunikationen som lyfts fram som den största utmaningen när det kommer till den upplevda språkliga sociala situa­tionen. Vidare har allas identiteter på ett eller annat sätt tagit influenser av andraspråket. En ny identitet – den motsägelsefulla identiteten – tycks ha vuxit fram. Det utkristalliseras två synsätt; ett som tycker att deras ursprungsidentitet inte har ändrats så mycket utan snarare att den har blivit utvidgad och ett vars ursprungsidentitet har påverkats avsevärt till att inbegripa något mer än bara en identitet, i stället en både-och-, en multipel, eller till och med en egen identitet.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur andraspråkselever uppfattar lärarens syn på elevernas modersmål utifrån ett elevperspektiv. Studien har utgått ifrån kvalitativa intervjuer med sex andraspråkselever på gymnasienivå. Resultatet visar att läraren upplevs ha en god inställning till elevernas modersmål och att läraren har en positiv inställning till att eleverna använder sina språkkunskaper i sitt modersmål i skolan. Resultatet visar också att andraspråkselever upplever att läraren använder elevernas språkkunskaper i modersmålet på flera olika sätt för att främja språkutveckling. Resultatet visar dock att några elever med mycket goda språkkunskaper i svenska inte upplever att lärarens syn på modersmålet påverkar deras språkutveckling. Studiens slutsats är att lärarna enligt eleverna har en positiv inställning till elevernas modersmål och att elevernas uppfattningar om huruvida lärarens inställning påverkar deras andraspråksutveckling är påverkad av elevernas språkkunskaper.

Bakgrund: I den svenska läroplanen Lgr 22 förekommer inte termen "grammatik" explicit (Skolverket, 2023). Däremot förekommer andra terminologier som tydligt beskriver grammatiska principer och strukturer såsom språklig struktur, normer och ordföljd. Läroplanen fungerar som en handledning för lärare inom specifika ämnen och fastställer både lärandemål för eleverna och kriterierna för bedömning. Det som fortfarande är oklart är vad för slags metod lärare i svenska som andraspråk använder för att undervisa eleverna i grammatik. Syftet: Syftet med vår studie med lärares strategier i grammatikundervisning i svenska som andraspråk är att ta reda på lärares uppfattningar om sin egen grammatikundervisning och deras tillvägagångssätt. Metod: Studien tillämpas genom en kvalitativ enkätmetod genom öppna frågor där informanterna motiverar sina svar. Informanterna är svenska som andraspråkslärare. Studien sammankopplas med den fenomenografiska metoden, där vi kategoriserar informanternas svar i olika kategorier. Resultat: Studiens resultat är att lärarnas strategier i grammatikundervisningen baseras främst på faktorer såsom klassens eventuellt gruppens behov. Dessutom arbetar majoriteten av lärarna med grammatik implicit där lärarna väver in grammatiken i olika moment av undervisningen snarare än explicit.

I dagens skolor växer flerspråkigheten sig allt större och i samma takt blir frågan om inkluderande undervisning allt viktigare. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka och sammanställa forskning för att ta reda på vad som skapar och påverkar en gynnsam flerspråkig undervisningspraktik. För att ta reda på detta har svensk forskning använts till största del och till viss del internationell. Genom att tillämpa en tematisk analys har frågeställningen besvarats utifrån samverkan, språksyn samt undervisningspraktiker.  Resultatet visar att lärarens inställning och språksyn spelar en viktig roll för tillämpningen av flerspråkig undervisning. Det framgår att det finns en påtaglig skillnad i hur lärare uppfattar vad som betraktas som inkluderande och exkluderande i undervisningen. Dessutom är det tydligt att samverkan mellan olika parter är direkt avgörande för att lyckas, däremot tidskrävande och ibland svårt att få till. Lärarutbildningens avsaknad av kulturell och språklig mångfald diskuteras. Det presenteras ett antal undervisningspraktiker som forskarna anser vara gynnsamma. En diskussion förs även om hur den enspråkiga normen fortfarande lever kvar. Slutligen ges förslag till fortsatt forskning där man skulle kunna undersöka ett antal kursplaner i syfte att få djupare förståelse för hur lärarutbildningen förbereder lärare att undervisa i flerspråkiga klassrum.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga barn i förskolan. Studien tar även sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med centrala begrepp som kommunikation och den proximala utvecklingszonen. Metod som användes var kvalitativ metod där skriftliga intervjuer genomfördes med totalt sex förskollärare för att få fördjupad förståelse kring syftet och frågeställningarna. Det vill säga Vilken syn har förskollärare på flerspråkighet i förskolan? Hur menar förskollärare att de stödjer språkutvecklingen hos flerspråkiga barn?   I resultatet belyses att förskollärare har varierande uppfattningar om ämnet flerspråkighet i förskolan, vilket innebär att vissa förskollärare upplever arbetet med flerspråkighet som komplext medan andra ser det som en möjlighet till utveckling och lärande. I analysen blir det dessutom synligt att förskollärare använder sig av olika verktyg och strategier för att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. De använder bland annat verktyg som TAKK, bildstöd, sagor och böcker, rim och ramsor under olika situationer. De har även ett gott samarbete med vårdnadshavare för att förstärka barnens modersmål men även det svenska språket.

Vi har observerat att forskning kring bildstöd i relation till inlärning av det engelska språket, oftast framhäver bildstödets funktion i kombination med läsförståelse och ordförståelse. Vi anser därför att det finns en brist på omfattande forskning som undersöker hur bildstöd kan påverka elevers engelska kommunikativa förmåga som helhet i grundskolan. Studiens syfte är att studera fördelar och nackdelar i att integrera bildstöd i engelskundervisning kopplat till kommunikativa färdigheter i grundskolan. Genom att studera fördelar och nackdelar kan vi identifiera bildstödets påverkan på elevers språkinlärning. Utifrån vårt arbete kan lärare finna stöd vid användning av bildstöd så att de kan använda metoden vid passande tillfällen och exkludera bildstödet vid andra. Vår ambition är att genom detta främja en meningsfull och långvarig förstärkning av elevers språkinlärning. Denna litteraturstudie är därför framskriven för att sammanställa information kring användning av bildstöd i grundskolans engelskundervisning och dess påverkan på elevers kommunikativa förmåga. Vi utgår från frågeställningen: “Hur kan användning av bildstöd i grundskolan påverka elevers språkinlärning i ämnet engelska?” med inkluderings- och exkluderingskriterier som redovisas längre fram i arbetet. Vi har utgått från tematisk analys som metod. Utifrån metoden har åtta artiklar inkluderats, analyserats och tematiserats. Genomförandet utmynnar i arbetets resultat som visar att användning av bildstöd påverkar elevers språkinlärning i ämnet engelska positivt genom flera kommunikativa moment i grundskolan. Även elevernas självsäkerhet och trygghet i genomförandet stärks samtidigt som motivation och engagemang ökar. Vårt arbete framhäver också vikten av lärares medvetenhet kring bildstödets potentiella begränsningar och behovet av en balanserad pedagogisk strategi för optimal effekt.

I inlärning av ett andraspråk är fokus vanligtvis riktat på uttal, grammatik, hör- och läsförståelse samt skrift utifrån givna mål och betygskriterier i Läroplan för grundskolan, (Lgr22)(Skolverket, 2022) med relativt lite fokus på muntlig förmåga. Området kring vilka språkliga strategier som kan hjälpa andraspråkselever att våga diskutera och föra fram sina åsikter har dock fått begränsad uppmärksamhet i svensk kontext. Syftet med studien är därför att bilda kunskap om vilka språkliga strategier som elever med svenska som andraspråk använder i en elevledd argumenterande diskussion och vilka faktorer dessa elever anser viktiga för att våga diskutera och framföra sina åsikter. Studien utgör en kombination av samtalsanalyser (diskursanalyser) av elevledda argumenterande diskussioner och elevers rankning av faktorer med ett sociolingvistiskt perspektiv. De observerade mönstren överensstämmer med tidigare internationell forskning om att turhållande yttrandemarkör är en viktig språklig strategi för att undvika kommunikationssammanbrott. Eleverna i studien prioriterar emotionell trygghet framför språklig trygghet och anser att diskussion med vänner är en framgångsfaktor för att våga föra fram sina åsikter på svenska. Framtida forskning kan exempelvis utforska om förekomsten av språkliga strategier hos en andraspråkstalare går att använda som instrument för språklig nivåbedömning.

The aim of this paper was to investigate how adult second language learners of Swedish have perceived their social space with their classmates during courses that they have studied online due to the COVID-19 pandemic. The research questions that fulfilled this aim looked at (1) the students’ perceptions of three qualities connected to a positive social space: availability, support and trust; and (2) their perceived learning outcomes from the interaction that has taken place within this perceived social space. This study used a mixed method where a quantitative method that consisted of questionnaires was interrelated with a qualitative method that consisted of voluntary comments in the questionnaire as well as follow-up interviews. Thirteen students answered the questionnaire, and three of them were interviewed. The results showed that the most positive impact on their social space is connected to their trust for one another and the most negative impact is connected to the availability of their classmates as well as the use of the functions in th communication platform. The results also showed that the most positive effect on their perceived learning outcomes is connected to the opportunity to discuss and use the language in various ways and the most negative effect can be connected to differences in proficiency levels.

Jag har gjort en kvalitativ studie på nyanlända elever och elever som läser svenska som andraspråk. Hur de upplever sin undervisningssituation i skolan. Eleverna som har deltagit i min studie går i årskurs fem, sex och sju i en skola som har mottagningsgrupper och undervisar flertalet elever i svenska som andraspråk. Mina forskningsfrågor är: Hur upplever elever med svenska som andraspråk sin undervisning? Vad upplever de som inkluderade respektive exkluderade i sin undervisning? Syftet med min studie är att ta reda på hur dessa elever upplever sin situation i skolan utifrån ett inkluderings/exkluderingsperspektiv. Mitt resultat visar att eleverna inte känner sig exkluderade på grund av att de läser svenska som andraspråk. De tycker att det är bra att börja sin skolgång i förberedelseklass under den första perioden för att sedan introduceras i "vanlig" klass med undervisning i svenska som andraspråk (SVA). I sin SVA-grupp känner eleverna en samhörighet och trygghet eftersom att alla i gruppen har liknande bakgrund och ingen kan det svenska språket fullt ut. Eleverna i SVA-gruppen hjälper varandra med språket och översätter till de som ej förstår. Eleverna är positiva till SVA-undervisningen som de får avskilt från övriga klassen i mindre grupp tillsammans med andra elever som också har utländsk bakgrund.