I arbetet studeras undervisning i Svenska som andraspråk, både inom SFI och vuxenutbildningen. Studien bygger på 13 intervjuer med olika aktörer som arbetar med utbildningsformatet. Arbetet kan betraktas från två olika nivåer. På den deskriptiva nivån är syftet att kartlägga utbildningens uppkomst och utveckling i Sverige och i Malmö mellan åren 1965 och 2003. Detta inkluderar de förändringar som är antågande i skrivande stund. På den empiriskt analytiska nivån är syftet att undersöka de pedagogiska aspekterna av utbildningen. Utgångspunkten för studien är en strävan att problematisera begreppet kunskap.Arbetet utgår från en hermeneutisk förståelse och önskan om att förstå meningen bakom språkliga uttryck samt sambandet mellan denna mening och dess konsekvenser för individen. Det metodologiska verktyget som används för att finna denna mening är diskursiva analyser, genom vilka aktörernas lingvistiska uttryck studeras. Den teoretiska analysen utgår från en socialkonstruktivistisk syn. Teorin tar avstamp i Lahdenperäs forskning gällande interkulturell forskning som behandlar lärande, kunskapssyn och pedagogik, Berger & Luckmanns kunskapssociologiska teorier samt forskning av Carlson och Franzén. Analysen går bakom aktörernas manifesta uttryck för att synliggöra de latenta budskap som språket döljer. Bland annat påvisas en klassrumsetnocentrism, maktförhållande mellan lärare och elev samt att det finns en klyfta mellan hur olika aktörer uttrycker sin egen grad av medvetenhet över de egna språkliga uttrycken. / The study examines different aspects of Swedish as a second language within SFI and adult education. It is based on 13 interviews with individuals who work within this area of education. The purpose of the study is two dimensional. On the descriptive level the purpose is to describe the origin and development of the education format in Sweden and in Malmö between the years 1965-2003, including a description of forthcoming changes. On the empirical and analytic level the purpose is to examine the pedagogic aspects of the education, such as teaching methods. The starting-point of the study is a complex and multifaceted view on knowledge. This view arises from a wish to see the meaning behind verbal expressions in order to uncover the connection between the latent meaning and its consequences. The method used for this task is a discourse analysis, through which the verbally expressed opinions of the interviewed individuals will be studied. The theoretical perspective of the analysis has its roots in the social constructional view on social reality in which linguistic expressions pay an important part. The theoretical approach is based on studies by Lahdenperä, concerning intercultural studies which touches on aspects like teaching, view on knowledge and pedagogic methods. In addition to Lahdenperä, the empirical material will be analysed in the light of Berger & Luckmann´s sociological theories on knowledge, and also through inspiration from previous studies by Carlson and Franzén. The analyse shows that the views presented by the interviewed individuals, carry latent messages such as ethnocentrism, a balance of power between teacher and student, and different degrees of consciousness amongst the interviewed individuals.

No description available.

I uppsatsen undersöks sju studier som behandlar flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Mitt fokus ligger på att undersöka vad dessa studier säger om lärares arbete med att urskilja läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever, språkliga och sociala bakgrundsfaktorer, arbete med fonologisk medvetenhet och modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen. Syftet är att undersöka hur lärare kan identifiera läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever och hur de kan arbeta med dessa elever. För att på bästa sätt kunna besvara frågeställningarna väljer jag att göra en systematisk litteraturstudie där jag sammanställer resultat från mina valda studier. Resultatet i uppsatsen visar att i identifiering av läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever kan det uppstå över- respektive underdiagnostisering. Resultatet visar även att modersmålet spelar en stor roll för flerspråkiga elever i både tester och i undervisningen och för att eleverna ska få rätt undervisning behöver lärare ha språkliga och sociala bakgrundsfaktorer i beaktande.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns samband mellan betyg och språklig behärskning och skriftspråklig nivå för gymnasieelevers nationella prov i svenska som andraspråk 3. Analysen genomfördes genom att studera de utvalda texternas korrekthet, komplexitet och idiomatiskhet, där korrekthet definierades genom processbarhetsteorins nivå 4 och 5, komplexitet genom fundamentslängd och nominaliseringar och slutligen idiomatiskhet genom flerordsuttryck och partikelverb. Studien genomfördes med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ analysmetod genom att analysera de tre ovan nämnda dimensionerna i totalt 18 elevtexter fördelade jämnt mellan betygen A, C och E. Resultaten visar att eleverna på alla betygsnivåer i stort behärskar processbarhetsteorins nivå 4 och 5, men att texter med betyg E har en lägre grad av korrekthet. När det gäller fundamentslängd och nominaliseringar har texter med betyg A i genomsnitt både längre fundamentslängd och fler nominaliseringar än de övriga betygsnivåerna. Vad avser flerordsuttryck och partikelverb visar studien på ett något splittrat resultat. Det finns få förekomster av flerordsuttryck, totalt sex stycken, men de återfinns inom samtliga betyg. Helt korrekta förekomster återfinns dock bara i texter med betyg A och C. Förekomsten av korrekt använda partikelverb är, i motsats till förväntat resultat, högre både i absoluta tal och relativt sett för texter med betyg E än övriga betygsnivåer. Sammanfattningsvis indikerar studien på att det finns ytterligare faktorer än de undersökta fenomenen som har en inverkan på betygen.

Denna studies syfte var att ta reda på vilka metoder lärare använder sig av när de lär ut grunderna i läsinlärning i årskurs 1 samt i svenska som andraspråk. Studien utgår från ett lärarperspektiv där fokus ligger på läsinlärning men även på hur undervisningen byggs upp för andraspråkselever över lag. Genom kvalitativa intervjuer med sex olika pedagoger kunde detta lärarperspektiv synliggöras. Studiens resultat visade på att lärare inte använder sig av någon särskild metod i läsinlärningen. Det som var det viktiga i undervisningen var snarare att se den enskilda eleven och använda den metod som gynnande elevens individuella utveckling bäst.

Denna uppsats undersöker hur lärare i svenska som andraspråk på introduktionsprogrammet och inom SVA-grund för vuxna integrerar genusperspektivet i sin undervisning. Genom en kvalitativ studie baserad på fyra semistrukturerade intervjuer undersöks följande forskningsfrågor: Hur integrerar SVA-lärare genusperspektivet i sin undervisning och vilka pedagogiska metoder samt material prioriteras? Hur uppfattar SVA-lärare integreringen av genusperspektivet och vilken inverkan anser de att det har på elevernas lärande och utveckling? Finns det skillnader i hur lärare inom SVA-grund för vuxna och språkintroduktion integrerar genusperspektivet för att skapa ett inkluderande klassrum och uppmuntra eleverna att reflektera över genusfrågor ur ett bredare samhällsperspektiv? Undersökningen visar att lärare använder varierande material, såsom skönlitteratur, sakprosa och filmer, för att skapa inkluderande klassrum där genusfrågor ur ett queerperspektiv kan diskuteras och reflekteras över. Resultaten visar att genusperspektivet genomsyrar undervisningen i båda undervisningsformerna, men med olika materialangrepp. I språkintroduktion används ett brett spektrum av medier och samarbeten med externa organisationer vilket möjliggör en djupare behandling av genusfrågor. Inom SVA-grund för vuxna är undervisningen mer bunden till läroboken och sakprosatexter, och de kortare kurserna begränsar möjligheterna till fördjupade diskussioner. Trots dessa skillnader anpassar lärarna sina metoder för att skapa en lärmiljö som främjar reflektion och kritiskt tänkande kring genusfrågor.

I följande examensarbete undersöker jag hur lärare förhåller sig till ett transspråkande arbetssätt. Fokus ligger främst på lärarnas förhållningssätt och erfarenheter, men även elevernas uppfattningar om hur arbetssättet kan påverka deras lärande beaktas. Transspråkande är ett arbetssätt som främjar elevers språkutveckling samtidigt som de tillägnar sig nya färdigheter. Studien undersöker hur transspråkande som undervisningsmetod kan stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga elever i mellanstadiet. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med hjälp av intervjuer och sedan en analys av både lärares och elevers perspektiv. I studien intervjuades fyra legitimerade lärare samt fem fokusgrupper med sex elever vardera från årskurs 4-6. Viktiga begrepp som modersmål och språksyn har framhållits som viktiga komponenter för att förstå hur transspråkande kan användas i undervisningen. Studien använder sociokulturella perspektiv för att betona hur kommunikation och stöttning i klassrummet påverkar lärandet. Resultaten tyder på att transspråkande kan öka elevernas engagemang, motivation och förståelse, samt främja en inkluderande lärmiljö. Den visar även att transspråkande är ett användbart sätt att arbeta för att bidra till elevers språkutveckling. En del lärare ansåg att arbetssättet även kunde vara utmanande, just på grund av lärarnas kompetens, språkliga kunskaper samt elevernas varierande kunskapsnivå i klassrummet.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur ämnet svenska som andraspråk (SvA) i grundskolans år 7-9 organiseras inom olika skolverksamheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter (lärare) undersöks synsätt, organisation och likvärdighet av ämnet svenska som andraspråk på två kommunala och två friskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Resultaten visar ett ojämnt resultat av insatser, synsätt och kunskap i respektive skolor. I enlighet med tidigare studier samt resultat från de kvalitativa intervjuerna påvisas vikten av utökad kompetensutveckling och högre krav på skolorganisationerna för att arbeta mer likvärdigt med ämnet. Slutsatsen för denna studie påpekar vikten att skapa en tydligare syn kring ämnets roll och status, samt behovet av att tillhandahålla lärarna med tillräckliga resurser och stöd för att förbättra undervisningen för andraspråkseleverna. Det betonas också att skolverksamhetens attityd och engagemang är avgörande för att skapa förutsättningar för en effektiv undervisning i svenska som andraspråk.

Syftet med studien är att utforska F-3-lärares uppfattningar om de strategier som används i undervisningen av svenska som andraspråk och svenska för att stödja elever med svenska som andraspråk. Dessutom undersöks vilka anpassningar, stödmaterial och resurser grundlärare använder för att uppnå detta stöd. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare arbetar mycket med att inkludera användning av pedagogiska modeller, språkanpassning och genomgång med hjälp av synonymer och förenklat språk, samt integration av elevernas kulturella bakgrund. Lärarna anpassar också undervisningen genom att välja nivåanpassade material och läromedel samt använder bildstöd och bildkort. F-3 lärare använder sig också av olika tekniska resurser och digitala verktyg för att stödja elever med svenska som andraspråk. Slutsatsen är att för att effektivt stödja andraspråkselever krävs en integrering av rätt val av material, beprövade språkutvecklande modeller baserade på lärares tidigare erfarenheter.

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i årskurserna 1–3 vill utforma sin undervisning i svenskämnet för att främja andraspråkselevers språkutveckling av det svenska språket. Studien avsåg även att identifiera möjliga utmaningar i arbetet med att främja andraspråkselevers språkutveckling. Genom sex kvalitativa intervjuer med sju informanter, sammanställdes ett material som bearbetades och analyserades genom en tematisk analys. Utifrån studiens resultat identifieras flera arbetssätt i den ordinarie svenskundervisningen, som i största mån erbjuder stöd och anpassning vilket blir tids- och resursbegränsat. Slutsatsen i denna studie pekar på att ett andraspråksperspektiv på undervisningen i svenska skulle kunna vara en möjlig framgångsfaktor som främjar alla elevers språkutveckling, oavsett språklig bakgrund.