Motivation är en förutsättning för lärande och utveckling. Utan framgångar vad gäller studieresultat hotas elevernas inlärning och deras måluppfyllelse, och sålunda i förlängningen deras möjligheter att välja sin framtid – till exempel möjligheterna att studera vidare eller att välja ett önskat arbete. Motivation påverkar därmed indirekt elevers livschanser och framtid. Syftet med studien är att undersöka attityderna bakom motivationen att lära sig svenska hos några elever som studerar svenska som andraspråk på Språkintroduktionsprogrammet med betygsmål åk 9 på en gymnasieskola i en större stad i Sverige. Attityder som undersöktes var inställningen till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen, såväl som elevernas syn på sig själva som målspråkstalare i framtiden. Slutligen studeras också elevernas uppfattning om sin arbetsinsats och ihärdighet att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde. Samtliga 14 elever fyllde skriftligt i en enkät utifrån syftet med studien och med fyra elever fördes därefter fördjupande intervjuer. Resultatet sammanställdes utifrån studiens fyra frågeställningar. Som slutsats drogs att eleverna hyste till största delen positiva attityder till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen. Eleverna drevs framåt av både en önskad och en fruktad framtida bild av sig själva som målspråkstalare. Avslutningsvis upptäcktes även en diskrepans mellan hur motiverade eleverna upplevde sig vara och den ihärdighet som de faktiskt lade ner på att lära sig svenska och att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde.

Den här studien undersöker de grafiska och språkliga skillnader som uppstått när Svenska myn-digheter skriver om sin samhällsinformation till lättläst. Den analyserade texten är från Myn-digheten för samhällsskydd och beredskap, texten Om krisen eller kriget kommer. Texten och dess lättlästa version har analyserats utifrån kvalitativa textanalytiska metoder baserade på Hellspong (2001), Falk (2003) och Rahm & Ohlsson (2009), för att se om texterna följer de statliga riktlinjerna från Språkrådet och andra myndigheter för lättläst text och läsbarhet. Undersökningen visade att den lättlästa versionen följde de flesta av rekommendationerna för omskrivning. Den grafiska formgivningen är i stort sett likadan i de båda broschyrerna. Båda textversionerna följde Språkrådets rekommendationer för hur man skriver klarspråk.

Kollokationer och idiom är konventionaliserade fraser som andraspråkstalare har större svårighet att förstå och producera än förstaspråkstalare. Studien undersöker bruket av kollokationer och idiom i skriftlig produktion hos elever som läser svenska som andraspråk och elever som läser svenska. Syftet med studien är att se om andraspråkselever använder samma mängd konventionaliserade fraser som förstaspråkselever, huruvida de båda elevgrupperna uppnår stilen för vetenskaplig texttyp samt huruvida de följer normerna för språkriktighet i sina val av kollokationer och idiom. Studien ämnar även redogöra för relationen mellan konventionaliserade fraser och teorin om det mentala konstruktikonet. Analysmetoden bygger på ett antal kriterier som utarbetats med stöd i tidigare forskning. Materialet består av 30 elevtexter som hämtats ur det nationella provet från 2015 i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 på gymnasiet. Sammantaget visar resultatet att andraspråkselever behärskar kollokationer och idiom på en lägre nivå än förstaspråkstalare och att andraspråkselever avviker från normerna för språkriktighet i högre grad än förstaspråkseleverna vilket överensstämmer med tidigare forskning, samt att båda elevgrupperna har bristande förståelse för genreanpassning till den vetenskapliga texttypen. Slutsatsen är att språkundervisningen behöver fokusera mer på att lära ut konventionaliserade fraser till språkinlärare och att teorin om det mentala konstruktikonet är en möjlig utgångspunkt för att uppnå detta.

En välutvecklad läsförståelse är bland annat betydelsefull för skolframgång. Mot bakgrund av att andelen utrikesfödda har ökat i Sverige, har den svenska befolkningen numera varierande språkkunskaper och utbildningsbakgrunder. Syftet med denna kvantitativa undersökning är att undersöka läsförmåga över tid såsom det återspeglas i högskoleprovets LÄS-prov, med huvudfokus på personer med utländsk utbildning. Resultatet i undersökningen visar på ett fallande resultat på högskoleprovets LÄS-prov hos de två yngsta åldersgrupperna och ett ökat resultat hos de två äldsta, oavsett vilken utbildningsbakgrund dessa har. Vidare framgår att provdeltagare med utländsk utbildning generellt har lägre poängmedelvärde jämfört med deltagare med svensk utbildning. Dessutom blir avstånden större mellan dessa utbildningstyper ju äldre deltagarna blir. När olika typer av utländska utbildningar jämförs sinsemellan har deltagare med utländsk högskoleutbildning nästintill genomgående det högsta poängmedelvärdet, medan deltagare med utländsk utbildning under gymnasienivå oftast har det lägsta. Sammantaget ger resultateten av studien visst stöd för interdependenshypotesen, som utgår från att individers läs- och skrivförmågor är gemensamma för alla språk.

Syftet med den här studien är att undersöka nyanlända elevers resultat och upplevelser av det nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs nio vårterminen 2018. Frågeställningarna är:   Hur presterar eleverna på det nationella provets olika delar? <ul type="disc">Vilka svårigheter upplever eleverna med provet och varför?   Studien genomfördes i två delar. En dokumentdel baserad på resultatsammanställningar av elevsvar från det nationella provet och en intervjudel bestående av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem elever. Resultatet visar att eleverna fick lägst resultat på läsdelen av provet och på momentet att granska och värdera texten. I elevintervjuerna framkom att fyra av fem elever upplevde läsdelen som svårast. Respondenterna uppgav flera orsaker till detta: frågorna var svåra att förstå, respondenterna hade för lite erfarenhet av innehållet i texterna, man läser inte den typen av texter i hemlandet, svårt att hinna läsa alla texterna, texterna innehöll svåra ord samt svårt att tolka och uttrycka egna tankar om texterna. I skrivdelen valde tre elever att skriva en recension medan två valde en argumenterande text. Orsakerna som uppgavs till detta var främst att dessa texter var lättare att skriva och att eleverna hade övat mest på dessa typer av texter.

I denna kvalitativa fallstudie undersöks elevers uppfattningar om möjligheten att av lärare få den stöttning som de är i behov av i en integrerad undervisningsgrupp i svenska och svenska som andraspråk. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och bygger på semistrukturerade enskilda intervjuer med sex elever som ingår i samma undervisningsgrupp i årskurs 7 på en mångkulturell högstadieskola. Tre av eleverna läser svenska och tre svenska som andraspråk. Resultatet visar att det dubbla lärarskapet, med två lärare som gemensamt ansvarar för den integrerade undervisningen i klassen, är en framgångsfaktor. Eleverna uppfattar lärarna som ett samspelt team som har god struktur och ger bra stöttning på lektionerna. Fem av sex elever vill att undervisningen fortsatt ska vara integrerad, men några framhåller behovet av att ibland få arbeta i mindre grupper med elever som befinner sig på ungefär samma nivå som de själva språk- och kunskapsmässigt, för att utmanas och utvecklas efter egna förutsättningar.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse av nyanlända elevers skolsituation i övergången från språkintroduktionsprogrammet till ett nationellt gymnasieprogram. Lyckade övergångar kännetecknas av olika former av stöttning utifrån elevers individuella behov. För nyanlända elever med kort akademisk och social erfarenhet från det svenska skolsystemet, blir omställningen från språkintroduktionsprogrammet till ett nationellt program ofta stor. Studien genomfördes med avsikt att uppmärksamma nyanlända elevers behov av specialpedagogiskt stöd i övergången, för att kunna inkluderas akademiskt och socialt på ett nationellt gymnasieprogram. En kvalitativ ansats valdes, för att studera fenomenet utifrån de nyanlända elevernas perspektiv. Metoden för insamling av material var semistrukturerade intervjuer, i vilka tolv nyanlända elever från tre olika städer, fem olika gymnasieskolor och från åtta olika nationella gymnasieprogram berättade om sina erfarenheter och upplevelser av övergången. Resultatet i studien presenterades och analyserades utifrån sociokulturell teori om övergångar som ett socialt fenomen. Eleverna berättade att de fått ta mycket eget ansvar i övergången och att mer eller mindre ingen uppmärksamhet givits deras tidigare akademiska och sociala erfarenheter. I studien drogs slutsatsen att de tolv nyanlända eleverna inte fått adekvat stöttning i övergången från språkintroduktionsprogrammet till det nationella gymnasieprogrammet. Eleverna har därmed heller inte i någon större utsträckning beretts förutsättningar att inkluderas akademiskt och socialt utifrån sina specifika förutsättningar i övergången.

I gymnasieskolans ämne svenska som andraspråk förväntas inte eleverna kunna tillgodogöra sig litteraturhistoriska kunskaper i samma mån som eleverna i ämnet svenska. I stället betonas skönlitteraturens roll som språkligt verktyg. Tidigare forskning poängterar vikten av att andraspråkselever förvärvar ämneskunskaper på åldersadekvat kognitiv nivå vilket kräver god läsförståelse och därmed ett omfattande ordförråd. I studien undersöks ord i skönlitterära verk, som förekommer i undervisningen av dels svenska, dels svenska som andraspråk, utifrån de ord som tidigare forskning identifierat som svåra för andraspråkstalare. Syftet är att utröna om och på vilket sätt verken är lätt- eller svår- lästa ur ett andraspråksperspektiv. Materialet består av drygt 9000 ord från nio skönlitterära verk från sekelskiftet 1800–1900 till början av 2000-talet indelade i tre tidsperioder. En analysmall upprättades, utifrån tidigare forskning om ord och andraspråkstalare, för att identifiera svåra ord. Utifrån de identifierade orden jämfördes textutdragen inom och mellan tids- perioderna. Metoden är kvantitativ och delvis kvalitativ. Av resultatet framgår att de samtida textutdragen innehåller färre ovanliga ord, mindre föråldrat och mer informellt språkbruk. I de äldre förekommer fler mindre frekventa vardagliga ord och i de flesta fler ämnesneutrala, akademiska ord. Vissa av de äldre har ett större antal sammansatta ord, oftare med prepositionsförled och fler nyskapande. Kollokationer tenderar att vara mer bildliga i de samtida men även mer lexikaliserade. I de tidigaste textutdragen liksom i de senaste förekommer partikelverb i större utsträckning. Likheter finns mellan textutdrag från olika tidsperioder, främst beroende på verkens mer sakliga eller vardagliga ton. Konklusionen är att de samtida är mer lättlästa främst för det igenkänningsbara språket men att de äldre innehåller många användbara ord. Avslutningsvis diskuteras undervisning som möjliggör för andraspråkselever att tillägna sig samma litteraturvetenskapliga kunskaper som de med svenska som förstaspråk samtidigt som de utvecklar och bygger ut sitt ordförråd.

Denna studie strävar efter att synliggöra hur lärare i årskurserna 4–6 beskriver sig arbeta med begreppsbildning före och under pågående arbete vid läsning av skönlitterära texter med elever som har både svenska som första- respektive andraspråk i det integrerade svenskklassrummet. Bakgrunden går igenom begreppsbildning och några varianter inom scaffolding. Datainsamling skedde genom tre kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i årskurderna 4–6. Data transkriberades och analyserades med hjälp av den tematiska metoden. Resultatet visar hur lärare arbetar med begreppsutveckling före läsning genom att ge elever förförståelse, under tiden de läser genom att arbeta med språkutvecklande arbetssätt och cirkelmodellen som är en variant av scaffolding.

Denna studie undersöker förekomsten av läsbarhetsvariablerna röst och kausalitet i tre läromedelstexter för ämnet samhällskunskap. Syftet med studien är att under­söka läromedels­texternas läsbarhet utifrån ett andraspråksperspektiv då röst och kausalitet är faktorer som främjar andraspråkselevers läsförståelse. Undersökning genomförs i en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys för att både räkna företeelser och analysera hur dessa används. Denna undersökning visar att det inte är andelen företeelser för röst och kausalitet som avgör texternas läsbarhet utan snarare hur författarna valt att använda dessa. De slutsatser som kan dras utifrån undersökningens resultat är att alla tre läromedlen visar att det finns företeelser för röst och kausalitet. Däremot kan dessa användas på ett mer produktivt sätt för att ge större effekt på läsbarheten.