Syftet med undersökningen är att utifrån kvalitativ fokusgruppintervju undersöka fyra gymnasielärares i svenska som andraspråks arbete med skönlitteratur och språkutveckling inom ämnet svenska som andraspråk. Lärarna arbetar på de nationella gymnasieprogrammens sva-kurser. I studien undersöks också hur lärarna förhåller sig till litterär kanon i undervisningen. Studiens metod är fokusgruppintervju och studiens teoretiska perspektiv är postkolonial litteraturteori, det vidgade textbegreppet samt litterär kanon. Resultatet visar att språkutveckling är en central del av lärarnas litteraturundervisning men att det språkutvecklande arbetet ser olika ut i lärarnas praktiker. Den explicit språkutvecklande undervisningen sker främst inom andra arbetsområden än skönlitteratur, såsom grammatik. Studiens informanter förhåller sig kritiskt till en litterär kanon i sin undervisning, centralt är istället att visa på olika aspekter av världslitteraturen och att undervisningen kretsar kring att främja demokrati och utveckling av elevernas identitet.

Eftersom Svenska för invandrare (Sfi) både är ett allmänt debatterat område samtidigt som det är ett sparsamt kartlagt forskningsområde undersöker den här studien Sfi-utbildningen utifrån ett elevperspektiv. Genom en kritiskt fenomenologisk ansats ges elevernas enskilda upplevelser utrymme att höras. Med stöd av ett antal kritiskt fenomenologiska begrepp analyseras elevernas uttalanden för att ge en bild av de kringliggande strukturer som formar elevernas upplevelser. Med en kvalitativ ansats har 5 tidigare Sfi-elever intervjuats i en mindre stad i Sverige. Alla elever uttryckte positiva upplevelser trots att de har hört synpunkter från vänner som var frustrerade över att inte bli klara med utbildningen. Elevernas upplevelser formas av en rad olika faktorer som både kan kopplas till deras individuella förutsättningar men också tidigare och pågående traumatiska upplevelser, samhälleliga omständigheter och undervisningens kvalitet. En viktig del i övergången från Sfi till vidare studier och arbete var stödet från lärare och personer utanför utbildningen. Studiens slutsatser är att utbildningen fyllt sitt syfte för de intervjuade eleverna, men att urvalet till denna undersökning har påverkat resultatet då samtliga intervjuade elever hade tagit sig igenom utbildningen under en relativt kort tidsperiod och numera är etablerade i studie- och arbetsliv. Resultatet går att koppla till tidigare relevant forskning inom utbildning i svenska som andraspråk. Förslag på vidare studier är bland annat att undersöka gruppen elever inom Sfi- utbildningen som uppvisar en långsam kunskapsprogression och därmed tar längre tid för att slutföra utbildningen.

Effectiveness of second language education in Sweden has been debated in the media and among lawmakers as well as within several fields of research, but few of the participants have had opportunity to comment on the matter. Therefore, the aim of this study was to examine and clarify the views of some Swedish second language learners on how the educational system is meeting curriculum goals regarding possibilities to take part in work and community settings. Five learners of Swedish as a second language underwent a semi-structured interview, while five other second language learners participated in a survey on the same topic. The collected materials are then grouped and presented by theme and discussed. The results suggest that while second language learners of Swedish appreciate the opportunity to take part in the education because it gave them a way into other school subjects, they also feel that the course organization and content has not been the springboard into social and career settings prescribed in the syllabus.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om sent anlända gymnasieungdomars erfarenhet av sin introducerande utbildning i Sverige och undersöka vilka faktorer de själva lyfter fram som avgörande för deras framgångar. Vi har med hjälp av narrativt inriktade intervjuer undersökt 10 ungdomars erfarenheter av mötet med det svenska skolsystemet, hur de mottogs på introduktionsutbildningen och hur de på kort tid lyckades genomföra studierna och ta sig vidare in på ett nationellt gymnasieprogram. Vår kvalitativa intervjustudie är fenomenologiskt inspirerad då syftet är att undersöka hur de deltagande ungdomarna själva upplever och uppfattar vad som varit framgångsfaktorer för dem i mötet med och etableringen i det svenska utbildningssystemet. Genom en tematisk analys har vi kunnat identifiera och presentera fem olika teman som blivit synliga i materialet. Resultatet visar att det som varit framgångsfaktorer för ungdomarna till största delen är deras egen drivkraft och förmåga att anpassa sig till nya och okända situationer. En slutsats är att skolan bör hitta nya former för språkinlärning, för att bättre kunna ta tillvara på ungdomarnas drivkraft och engagemang på ett tidigt stadium samt hjälpa dem att navigera i det nya utbildningssystemet.

<p>Denna fallstudie är en undersökning om lärares arbeten med högläsning för de elever som är nyanlända till Sverige. Undersökningens syfte var att ta reda på hur tre lärare arbetar med högläsning i förberedelseklasser och på vilka sätt det arbetet var språkutvecklande. I vår forskning har vi ett lärarperspektiv och vi belyser lärarnas tankar genom intervjuer och deras arbetssätt genom observationer. Undersökningens slutsatser handlar i stort om vikten av att bearbeta texter före, under och efter högläsningen samt att läraren har en aktuell kompetens. Rapporten avslutas med ett nytt begrepp som vi ser behovet av när det gäller flerspråkiga elever och högläsning samt förslag på vidare forskning som vi gärna skulle vilja ta del av.</p>

No description available.

<p>Vad innebär det att undervisa i en språkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslås att elever med ett annat modersmål behöver andraspråksundervisning för att utveckla den för skolframgång och samhällsdeltagande så viktiga språkbehärskningen, gör okunskap, resursbrist och låg status för ämnet svenska som andraspråk att svensklärare utan kunskap om andraspråksinlärning ställs inför flerspråkiga elevgrupper. I den här undersökningen besvarar sex svensklärare i grundskolans senare år vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har när det gäller undervisning i språkheterogena kontexter. Genom att fråga hur flerspråkigheten påverkar undervisningen, om den är en tillgång istället för ett hinder och om kunskaper i andraspråksinlärning behövs i svensklärarkompetensen växer bilden fram av den mångkulturella och flerspråkiga skolans ökade krav på både individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mångfalden betraktas som en positiv kraft i det mångkulturella klassrummet där elevers olika perspektiv berikar undervisningen. Men bristande kunskap om flerspråkighet och andraspråksinlärning gör att de språkliga olikheterna i klassrummet inte utnyttjas och att de kan bli till en svårighet istället för en resurs. Trots de stora utmaningarna i annan ämnesundervisning visar det sig att språkutveckling fortfarande ses som svensklärarens uppgift och dessutom görs andraspråksläraren ofta ansvarig för alla elever med ett annat modersmål. Det som studien bekräftar är att lärare i alla ämnen behöver kunskap om språklig och kulturell mångfald och att de har ett gemensamt ansvar för både elevernas identitetsskapande och deras språkutveckling.</p>

<p>Denna studie går ut på att se hur två svenska som andraspråkslärare på IVIK arbetar och stöttar sina elevers språkutveckling. För att få svar på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare och elever samt observationer.</p><p>Resultatet visar att två behöriga svenska som andraspråkslärares undervisning både har likheter och olikheter. Innehållsmässigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsuppläggen kan i viss mån skiljer dem åt. När det gäller stöttande av elevernas språkutveckling, brinner lärarna för sina yrken och gör allt för att hjälpa eleverna att utvecklas.</p><p>Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andraspråkslärare kan använda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas språkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsättningar. Lärarens engagemang och kompetens spelar stor roll för undervisningen. Positiva och engagerade lärare påverkar elevernas syn på skola och utbildning. Detta medför att eleverna tycker att det är roligt att gå till skolan och utveckla sitt språk så att de kan integreras och bli en del av det svenska samhället.</p>

<p>Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur olika lärare tolkar kursplanerna gällande litteraturundervisningen i Svenska B och Svenska som andraspråk B. För att utröna om de kan anses som likvärdiga görs jämförelser gällande hur undervisningen skiljer sig åt mellan olika lärare som undervisar samma kurs och även mellan kurserna Svenska B och Svenska som andraspråk B. Detta eftersom godkänt betyg i kurserna ger likvärdig grundläggande behörighet för högre studier. Eventuella orsaker till olikheter angående likvärdighetsaspekten avser undersökningen också att utforska. Undersökningen gjordes genom intervjuer med fem lärare på gymnasiet och på Komvux.</p><p>Lärarna i Svenska B vittnade om att de allmänna formuleringarna i kursplanen ger läraren stor frihet vilket gör att det, mellan olika lärare, kan skilja sig åt beträffande undervisningstid och innehåll. Markanta sådana skillnader leder i sin tur till att lärarna anser att kurserna inte blir likvärdiga. Specifikt stora skillnader i undervisningstid och innehåll framkom mellan Svenska B och Svenska som andraspråk B. I Svenska B ägnas betydligt mycket mer tid, cirka 70-75%, åt litteraturundervisning än i Svenska som andraspråk B där tidsåtgången är cirka 30-50% av den totala undervisningstiden. Anledningen till denna skillnad är att andraspråkseleverna har språkliga begränsningar vilket gör det svårt för dem att läsa och förstå litteratur från olika tider och kulturer. Speciellt svårt har eleverna med äldre tiders texter varför sådana i hög grad väljs bort.</p><p>På grund av de språkliga begränsningarna lägger lärarna istället stor vikt vid elevernas språkfärdighet på bekostnad av litteraturundervisningen. Därför kan kurserna Svenska B och Svenska som andraspråk B, enligt denna fallstudie, inte anses vara likvärdiga. Undersökningen indikerar också på att andraspråkselevernas brister i språkbehärskningen beror på att de inte fått tillräcklig undervisningstid i tidigare kurser. Dessutom framhöll lärarna att undervisningstiden i Svenska som andraspråk B borde utökas.</p>

<p>Syftet är att synliggöra andraspråkselevers upplevelser vid användandet av skönlitterära texter i undervisningen och vidare analysera och jämföra dessa med en studie i vilken lärares röster kring ämnet lyftes fram. En kvalitativ metod ligger till grund för undersökningen. Djupintervjuer gjordes med fyra utvalda informanter, samtliga vuxna elever med svenska som andraspråk. Informanterna besvararde även tio intervjufrågor skriftligt.</p><p>Informanterna är på flera sätt kritiska till andraspråkundervisning samt svenskundervisning för invandrare där skönlitterära texter används som bas i undervisningen. Samtliga nformanter påvisar de stora olikheterna mellan den utbildningsform de själva har erfarenheter från och den utbildningsform som för dem är aktuell då de studerar på Komvux i Sverige.</p><p>Lärarna vill ge eleverna en helhetsbild av det svenska språket men eleverna har svårt att alls se hur ordinlärning, grammatik och vardaglig kommunikation sker då dessa moment inte är frånkopplade undervisningen med den skönlitterära texten i fokus. Lärarna måste vara tydliga i sin undervisning och exakt kunna visa eleverna vad det egentliga lärandeobjektet är. Eleverna önskar vara delaktiga i de beslut som tas kring den skönlitteratur som används istället för läromedel, men lärarna väljer att själva ta besluten.</p>