BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svårigheter att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp språkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmål än svenska behärska sitt modersmål för att kunna utveckla sitt andraspråk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete är att ta reda på svårigheter för högstadiet elever i år 8 med arabiska som modersmål att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande elever i år 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att få förståelse för deras förmåga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. Därefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nämnda elever för att samla information om språkets påverkan på derasförståelse för matematik.ResultatResultaten visar att elever med arabiska som modersmål behärskar sitt andra språk. Deföredrar svenska språket när de läser matematik. Eleverna kan förklara matematik med användning av matematikspråk på sitt andraspråk. De kodväxlar mellan arabiska och svenska i sitt tänkande när de arbetar med matematiska uppgifter med svensk text.Eleverna visade brister i sitt modersmål. De har svårigheter att läsa och förstå officiellarabiska. De kan kommunicera på arabiska i sina dialekter men inte på officiell arabiska. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs språket och dess roll i människans liv. Läsaren ges en inblick i hurförstaspråk - och andraspråksinlärning sker samt vad som skiljer dessa åt. Ur ett pedagogisktperspektiv beskrivs skolans roll och ansvar för att hjälpa elever att utveckla ett fungerandeandraspråk. Olika metoder och arbetssätt som undervisningen kan utgå från tas upp ibakgrunden. Andra faktorer såsom modersmålets och familjens roll för andraspråksutvecklingbehandlas i slutet av bakgrunden.SYFTE:Syftet är att undersöka vad lärare har för upplevelser av att undervisa och möta elever medsvenska som andraspråk (SVA). Vi vill ta del av hur lärare planerar och genomför sinundervisning för klasser där det finns SVA –elever. Undersökningen syftar till att finna vilkaförutsättningar lärarna anser vara gynnsamma för en lyckad andraspråksutveckling samt vilkaeventuella svårigheter de ställs inför.METOD:Kvalitativ metod där datainsamlingen genomförts i två delar med hjälp av self- report ochintervjuer.RESULTAT:Lärarna planerar sin undervisning för att kunna erbjuda rätt stöd utifrån den nivå som var ochen av eleverna befinner sig på. Planeringen handlar om att elevernas ordförråd ska utvecklas.Lärarnas pedagogiska bedömningar ligger till grund vid planeringen samt elevernasförförståelse, erfarenheter och intressen. Lärarna ser olika kulturer som en resurs ochuppmuntrar eleverna att dela med sig av sina erfarenheter och traditioner. Modersmåletsutveckling är en annan faktor som lärarna lyfter som gynnsam för elevernas språkutveckling.De menar att modersmålet bör utvecklas parallellt med svenskan. Lärarna har en positivattityd till elevernas modersmål. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: I bakgrunden redogörs åsikter från forskning kring inlärning av svenska som andraspråk samt skolans/förskolans ansvar via styrdokument. Jag har valt att ta med olika språkteorier, däribland Vygotskij, samt behaviorismens tankar om språkinlärning. SYFTE: Syftet med arbetet är att ta reda på vilka metoder som pedagoger ser som gynnande för elever/barn i inlärning av ett andraspråk. Samtidigt vill jag se om pedagoger anser att de har tillräckligt med resurser så som fortbildning, ekonomi och andra hjälpmedel för att tillgodo se elever/barn med svenska som andraspråk. Syftet är också att ta reda på om de ser textil som ett hjälpmedel till inlärningen av svenska som andraspråk. METOD: Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer baserat på fem pedagogers erfarenheter för att besvara syftet till studien. RESULTAT Resultatet av studien visade att pedagogerna hade många erfarenheter av gynnande arbetssätt för inlärningen av svenska som andraspråk, exempelvis arbeten med bilder och ge tillfällen för dialog. Angående resurser var svaren olika beroende på skolan/förskolans situation. Arbetssätten var beroende av pedagogernas egna insatser och material.

Aim: The paper at hand has two aims. The first aim is the investigation of how teachers of Swedish as a second language (SVA) perceive and experience the use of students’ native language in SVA- class. The second aim is to study the strategies used for the inclusion of students’ native languages in the Swedish language classroom. For this purpose, three research questions are posed. The first question examines if teachers of SVA experience any advantages of including students’ native languages in their teaching. The second question takes a closer look at what challenges and/ or limitations may occur when students’ native languages are included in SVA-class and the third question investigates what strategies for the inclusion of native languages are used by both teachers and students of SVA. Design/methodology/approach: Empirical study made with the help of personal interviews of five SVA-teachers in high school respectively secondary high school. The answers given in the interview are analysed and qualitatively presented. The results found are discussed and compared with recent literature and research papers in the field of second language acquisition and Swedish as a second language (SVA). Findings: The results of the study show that teachers see considerable advantages of including students’ native languages in SVA-class and show a generally positive attitude towards the use of the former for educational purposes. Nevertheless, the balancing of the native language used in casual conversations in class or for educational purposes is seen as a challenge by the teachers taking part in this study. Furthermore, the author of this paper found that most of the teachers interviewed do not have any concrete strategies for utilizing the resource, which students’ native languages present, in a tangible way.

Det är vanligt att elever befinner sig på olika kunskapsnivåer i en undervisningsgrupp och för att ta reda på vilka nivåer de befinner sig på går det att tillämpa Processbarhetsteorin. Det är en teori utformad av Manfred Pienemann för att studera hur inlärare processar grammatiska strukturer. Uppsatsen är främst byggd på en kvalitativ ansats på grund av de kvalitativa analyserna men även på en kvantitativ ansats då elevernas texter som är analyserade har räknats i procent och presenterats i fördelningar med hjälp av tabeller. Den deltagande gruppen bestod av 15 elever i en förberedelseklass med blandade åldrar från årskurs 7-9. Analyserna baserades på Processbarhetsteorin enligt Flyman Mattssons och Håkanssons analysmodell (2010, s. 66-75). Resultaten visade att eleverna i undervisningsgruppen, vars texter analyserades, befann sig på olika PT-nivåer och det förekom även olika typer av grammatiska strukturer bland eleverna. Majoriteten av eleverna processade grammatiska strukturer för PT-nivå 2 och/eller PT-nivå 3 i uppgift 1 och/eller uppgift 2. De olika resultaten kan bero på faktorer såsom startålder för språkinlärning då alla elever kom till den svenska skolan vid olika tillfällen men den främsta slutsatsen kan vara att de flesta elever i skolan är på olika kunskapsnivåer eftersom det visade sig genom de olika resultaten hos eleverna.

I uppsatsen analyseras originalversionen av Jessica Schiefauers bok När hundarna kommer (2015) och dess lättlästa version. Studiens syfte är att undersöka vad som skiljer versionerna åt samt bedöma hur den lättlästa versionen kan användas i svenska som andraspråksundervisningen. Detta undersöks genom läsbarhetsindex, ordvariationsindex, fundamentslängd, bisatsfrekvens och satskonnektion. Ett textutdrag närläses även för att granska de språkliga formuleringarna i respektive version. Resultatet visar att bearbetningen till lättläst text har lett till en textreducering. Den lättlästa versionen är mer avskalad med kortare meningar, färre ord och en lägre andel långa ord. Den har även färre bisatser och procentuellt sett färre satskonnektorer. Däremot innehåller den en högre andel att-bisatser och kausala konnektorer, vilka underlättar läsförståelsen för svaga läsare.  Den lättlästa texten lämpar sig för andraspråkstalare, men syftet med läsningen måste klargöras innan läsningen påbörjas. Läraren måste alltså förklara bokens språksituation så att eleverna förstår dess ord och begrepp. Den lättlästa versionen, likväl som originalet, måste således läsas i en meningsfull kontext.

Många elever når inte godkänd nivå i matematik. En del av förklaringen till det är att elever har svårt att förstå språket i matematikundervisning och matematikläromedel. Syftet med min studie är att belysa svårigheter som elever i de tidiga skolåren har med språket i matematiken. Syftet är också att få syn på vilka orsakerna till dessa svårigheter är. För att få svar på forskningsfrågorna har en kvantitativ undersökning gjorts om elevers förståelse av olika begrepp i matematikläromedlen. En kvalitativ observation med inslag av intervjufrågor har också gjorts. Studien visade på att många elever har svårigheter med att förstå språket som används i läromedlen. En del av svårigheterna kom sig av brister i begreppsuppfattningen, en del berodde på bristande läsförmåga och språkförståelse, ytterligare anledningar till svårigheterna visade sig vara svårigheter att förstå metaforer och bilder samt även svårigheter med att hålla mycket information från matematikuppgifter i arbetsminnet. / Many students do not reach an approved level in mathematics. Part of the explanation for this is that students find it difficult to understand the language of mathematics teaching and mathematics teaching material. The purpose of my study is to highlight the difficulties that pupils in primary school have with the language of mathematics. The purpose is also to get an idea of the causes of these difficulties. In order to get answers to the research questions, a quantitative study has been made on students' understanding of different concepts in the mathematics teaching materials. A qualitative observation with elements of interview questions has also been made. The study showed that many students have difficulties understanding the language used in the teaching aids. Some of the difficulties came from shortcomings in the conceptual concept, some were due to a lack of reading ability and reading comprehension, additional reasons for the difficulties turned out to be difficulties in understanding metaphors and images as well as difficulties in keeping much information from mathematical tasks in the work memory.

Syftet med den här studien var att undersöka om, och i så fall hur, uppgifterna i två läromedel som riktade sig till kursen svenska som andraspråk 1 på gymnasiet uppmuntrade elever att använda sin flerspråkiga resurs. Läromedlen var publicerade efter att den nya läroplanen togs i bruk 2011. Uppgifterna i läromedlen undersöktes utifrån kvalitativa såväl som kvantitativa aspekter. Resultatet visade att läromedlen hade uppgifter som uppmuntrade elever till att använda alla sina språk men att de uppgifterna utgjorde en liten del av det totala antalet uppgifter som fanns i läromedlet. Uppgifterna delades in i två kategorier beroende på om de explicit eller potentiellt uppmuntrade till att använda fler språk än svenska. De explicita uppgifterna hade en direkt angivelse om att elevernas förstaspråk och andra språk de kan skulle användas. Uppgifter som potentiellt uppmuntrade eleverna att använda sitt förstaspråk hade en potential för att eleverna kan ta hjälp av ett annat språk än svenska. Uppgifterna kategoriserades även efter hur uppgifterna skulle lösas. Sammanfattningsvis visade resultatet att läromedlens uppgifter beaktade elevers flerspråkighet i en liten utsträckning trots att forskning visar att förstaspråket bidrar till andraspråkutvecklingen.

Denna studie handlar om elever som läser svenska som andraspråk i årskurs 9 och deras upplevelse av skolämnet svenska som andraspråk. Studien har gjorts med bakgrund av svenska som andraspråk historiskt, forskning kring skolämnet svenska som andraspråk och och forskning kring språkattityder. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex elever i årskurs 9 som läser svenska som andraspråk. De uttryckte sig alla positivt om svenska som andraspråk men en del hade funderat på att byta till svenska och en del hade fått utstå negativa kommentarer kring skolämnet. För att hjälpa eleverna i svenska som andraspråk kan en möjig väg vara att jobba genrepedagogiskt. Sammanfattningsvis finns det arbete kvar att göra för att sva i praktiken ska vara likvärdig skolämnet svenska.

Denna studie behandlar svenska som andraspråkslärarens val av skönlitteratur inom arbete med nyanlända på introduktionsprogrammen samt hur läraren motiverar dess val av densamma. Syftet är att undersöka vilka texter och teman som lärare anger att de föredrar eller undviker vid arbete med nyanlända och varför. Studien baseras på en surveyundersökning i form av ett frågeformulär, och genom att sammanställa de författare, böcker och teman som använts mest och av flest lärare undersöks huruvida lärarnas angivna val stämmer överens med de angivna teman som föredras eller undviks eller om det förekommer en diskrepans. Resultaten visar att lärarna ser valet av skönlitteratur som en utmaning men att de i slutändan gör liknande val. Detta visar att lärare och skolor redan har olika former av böcker som de alla anser bör läsas med nyanlända och att de på så sätt kanske redan har en form av litterär kanon. Vidare visar resultaten att det finns en diskrepans mellan lärarna och deras syn på val av temat flykt. Vissa lärare anser att det är gynnande för eleverna att diskutera temat flykt medan andra anser att det bara leder till elevernas lidande. I slutändan använder sig dock de flesta lärarna av detta tema vilket anses vara problematiskt då det riskerar att reproducera stereotyper.