Idag finns det visserligen forskning som visar att ett samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare ökar andraspråkselevers språk i allmänhet. Det finns däremot ingen forskning med fokus på andraspråkselevers läsförståelse. Därför vill jag i denna studie undersöka hur grundlärare i årskurser 1 till 3 och modersmålslärare uppfattar sitt samarbete vid utveckling av andraspråkselevers läsförståelse. För att undersöka lärares uppfattningar genomfördes lärarintervjuer med semistrukturerade intervjufrågor där tre klasslärare och tre modersmålslärare från skolor i två olika kommuner deltog. Efter intervjuerna transkriberades intervjumaterialet och analyserades med en fenomenografisk analysmetod.  Resultatet visar att klasslärare och modersmålslärare är oeniga om hur det nuvarande samarbetet fungerar. Däremot är de eniga om att ett eventuellt samarbete skulle bidra till att andraspråkselever ökar sin läsförståelse och sin språkutveckling i allmänhet. Dessutom menar flera klasslärare och modersmålslärare att nuvarande organisatoriska faktorer, såsom ansvar, kommunikation, tid och arbetsmiljö är ett hinder för samarbete.

Den här intervjustudien har en fenomenografisk ansats som syftar till att utreda förskollärares uppfattningar om svenska som andraspråk. Intervjufrågorna belyser förskollärarnas syn på de didaktiska valen som görs och anledningen till att vissa flerspråkiga barn inte utvecklar svenskan i samma takt jämfört med andra flerspråkiga barn.Resultatet visar på ett problematiskt förhållande till modersmålet, både från förskollärarna och vårdnadshavarna. Samtidigt som modersmålet uppmärksammas som betydelsefullt för barnens simultana språkutveckling visar denna studie på hur förskollärarna ofta översätter barnens modersmål till svenska. Fokuseringen på svenskan för med sig att barnen till övervägande del pratar svenska inom ramen för förskolan även om det inte är deras starkaste språk. Resultatet visar också på att engelskan ses som en anledning till att barnen inte utvecklar svenska. Hemmavid spelar barnet spel eller ser på barnfilmer på engelska med hjälp av digitala hjälpmedel. Det för med sig att barn utvecklar engelskan men kan sparsamt med svenska. Det här tillsammans med förskollärarnas fokusering på svenskan kan medföra att barnet inte utvecklar något fullvärdigt språk. Varken på modersmålet, svenskan eller engelskan.

I dagens samhälle finns flerspråkighet överallt och i de allra flesta svenska klassrum finns flera elever som inte har svenska som modersmål. Andraspråkselever är en heterogen grupp som precis som elever med svenska som förstaspråk ska ges möjligheter att nå skolframgång oavsett tidigare kunskaper eller individuella förutsättningar. Det medför att allt högre krav ställs på lärare som behöver utforma och anpassa undervisningen för att tillgodose alla elevers skilda behov. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka forskningsområdet inom andraspråkselevers språkutveckling i svenskämnet i grundskolan. Studierna som kom att användas i kunskapsöversikten samlades in genom sökningar i databaserna Primo, DiVA, ERIC och SwePub. Sökorden som användes för att finna refereegranskade artiklar som baserats på studier utförda i svenska skolor var bland annat flerspråkighet och multilingualism. Resultatet visar på flera faktorer som anses kunna vara framgångsrika i undervisningen, bland annat användande av elevers modersmål och att låta elever använda sina förkunskaper och tidigare erfarenheter i klassrummet. Utifrån artiklarna har det också gått att urskilja tydliga mönster för sådant som kan komma att vara hinder för andraspråkselevers språkutveckling, till exempel att lärare förenklar sitt språk och inte utmanar andraspråkselever med tillräckligt kognitivt krävande uppgifter och att andraspråkselever inte möter tillräckligt mycket av det svenska språket utanför skolan.  Andraspråkselever når inte upp till samma resultat som de elever som har svenska som förstaspråk. För att kunna erbjuda andraspråkselever en likvärdig undervisning behöver svenska skolor bli bättre på att anpassa sig till den mångfald som råder i samhället.

Studien fokuserar på pedagogers upplevelser av arbetet med barns flerspråkighet i förskolan. I vår studie har vi genomfört fem kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i förskolor där det finns flerspråkiga barn. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och några av dess centrala begrepp, vilka kommer att användas i analysen. Arbetet svarar på följande två frågeställningar: hur upplever pedagogerna sitt arbete med barns flerspråkighet i förskolan? hur uppger pedagogerna att de arbetar för att stimulera flerspråkiga barns utveckling? I analysen framträdde ett antal kategorier som sammantaget gav svar på hur pedagoger upplever arbetet med barns flerspråkighet och hur de arbetar med detta. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att pedagoger tycker att arbetet med barns flerspråkighet i förskolan är roligt och intressant och samtidigt utmanande. Ett resultat som förstärker den tidigare forskning som finns inom området.

Formativ bedömning och respons har länge ansetts vara främjande för elevers lärande och utveckling. Samtidigt som respons anses vara kärnan och en central del i den formativa bedömningen är det ett komplex och mångfacetterat begrepp. Respons är känslig för när den ges, vad den fokuserar på och hur den ges. Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra gymnasieelever som läser kursen Svenska som andraspråk 2 och 3 upplever den respons de får från sina lärare. De frågor studien utgår ifrån är hur eleverna upplever den respons de får samt om de kan överföra den respons de får till nästa moment av lärande. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att eleverna tycker att respons är bra men att den behöver vara tydlig så att eleverna förstår responsen de får samt kan hantera den respons de får till kommande moment av lärande. Eleverna anser att en bättre och mer frekvent dialog mellan lärare och elev skulle hjälpa dem i sitt arbete att nå målen i kursen.

This study explores how teachers view the role of students’ multilingualism at a Language Introduction Program (Språkintroduktion) for newly arrived students aged 16–20 in Sweden. Through qualitative interviews with teachers, analyzed through phenomenography theory, the study explores when teachers make use of their students’ multilingualism and what potential risks they view with a multilingual pedagogy. Students’ languages are used by all informants for translation and brief explanations, and by some informants to read texts and discuss subject matter as well. The main risks highlighted by some informants are large groups of pupils with a shared language dominating the classroom at the expense of the rest, and the use of the mother tongue being detrimental to the pupils’ exposure to the target language. The study concludes that the issue of multilingual pedagogy requires situation-specific professional decisions based on the individuals’ needs and the group’s social dynamics. For teachers to make such decisions, increased knowledge about meaningful multilingual teaching methods is required.

Syftet med detta arbete är att undersöka om gymnasielevernas argumenterande texter följer en typisk struktur för argumentation och om det finns skillnader i texterna mellan elever som läser svenska som andraspråk 1 och svenska 1 på gymnasiet. Undersökningen görs genom argumentanalys och analys av textmönster utifrån en handbok som riktmärke. Femton underkända texter skrivna av manliga elever som läser svenska som andraspråk 1 och femton underkända texter skrivna av manliga elever som läser svenska 1 granskas. Det fattas tillräckligt med underkända texter författade av kvinnliga elever. Underkända texterna väljs eftersom strukturella briser blir då mer synliga. Samtliga texter var skrivna vid det nationella provet i årskurs 1 under vårterminen 2015. Slutligen jämförs de olika analyserna med fokus på strukturella drag mellan dessa två grupper. Vid den jämförande analysen framkommer det att det är flera elever som läser svenska som andraspråk som följer den typiska strukturen för en argumenterande text. De är tydligare när tesen formuleras och det är även de som placerar sin tes tidigt i texten jämfört med elever som läser svenska som oftast uttrycker sin tes implicit och placerar den mot slutet av texten. Det är svårt att dra generella slutsatser då materialet har varit begränsat och det är endast texter skrivna av manliga elever som har ingått i undersökningen.

Elever med svenska som andraspråk ökar ständigt i de svenska skolorna vilket leder till att den svenska skolan och lärare ställs inför nya utmaningar och ständigt behöver utvecklas för att kunna bemöta alla elevers olika förutsättningar och behov. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur undervisning anpassas och hur man stödjer flerspråkiga elever inom matematiken i den svenska skolan. Examensarbetet kommer att behandla frågor gällande metodval för stöd och anpassning samt vilka svårigheter elever med svenska som andraspråk kan komma att stöta på i grundskolans yngre år inom matematikämnet. Vi har i vår studie valt att använda oss av intervjuer som metod samt tidigare forskning inom ämnesområdet. Vidare förhåller vi oss genom analys till teoretiska perspektiv. Tidigare forskningsresultat visar att stöd och anpassningar inom matematikämnet för elever med svenska som andraspråk har flera perspektiv. Denna studie kommer att belysa de olika stöd och anpassningar med konkreta exempel utifrån genomförda intervjuer. Lärare använder sig av olika metoder, praktiskt material, digitala verktyg och ett samtalande klassrum.

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle som är resultatet av migration och globalisering. Detta ställer nya krav på metoderna i klassrummet och undervisningen behöver sättas i relation till dagens samhällsstruktur. Syftet med vår studie har varit att undersöka och analysera hur stöttningen för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling ser ut i ett klassrum där mångfald av både språk och kulturella erfarenheter råder. Vi har även undersökt i vilken utsträckning elevernas modersmål används i klassrummet. Studien ansluter sig till ett sociokulturellt perspektiv på lärande genom språket och prövar undervisningen utifrån Hammond och Gibbons (2005) stöttningsmodell. Metoden som vi har använt oss av är kvalitativ och materialet består av fyra dagars klassrumsobservationer samt en kortare kompletterande intervju. Resultatet visar att undervisningen är utformad med viss hänsyn till språklig stöttning, exempelvis genom varierade undervisningsformer och upplägg, olika uttrycksätt, språkliga hjälpmedel och anknytning av ämnesinnehållet till elevernas tidigare förvärvade kunskaper. Resultatet visar även att de stöttande momenten ofta utgår ifrån delar istället för helheter och att elevernas modersmål synliggörs i en liten utsträckning trots ett tillåtande klassrumsklimat och en lärare som uppmuntrar språkliga variationer.

Detta arbete behandlar matematik ur ett kommunikativt perspektiv, hur språket kan påverka den matematiska förståelsen. Den behandlar även hur modersmålet kan stödja matematisk förståelse. Arbetet visar sambandet mellan matematikutvecklingen och språkutvecklingen hos eleverna. Utifrån flerspråkiga elevers förmåga och svårigheter kan man anpassa sin undervisning enligt deras behov och kunna använda sig av olika representationsformer beroende av elevers förutsättningar och bakgrund.