Sammanfattning: Valet av språk i engelskundervisningen varierar mellan lärare. Vissa menar att målspråket bör användas i alla klassrumssituationer medan vissa lärare anser att både förstaspråket och målspråket behövs i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka i vilka situationer och i vilken utsträckning lärare använder svenska respektive engelska i engelskundervisningen i årskurs 4 och 5 samt hur de motiverar sitt val av språk. Detta undersöktes genom att observera olika klassrumssituationer och intervjua engelsklärare. Resultatet visade att fler lärare valde svenska framför engelska vid de flesta klassrumssituationerna. Lärarna förklarade i intervjuerna att valet av språk beror på elevers olika kunskapsnivåer, deras reaktioner när lärarna använder målspråket, språklig exponering och vilken klassrumssituation det är. Resultatet av klassrumssituationerna och lärarnas motiveringar stämde till viss del överens med tidigare forskning och teorierna Input hypothesis samt Ellis sjätte princip, men det fanns även några situationer och motiveringar som skiljde sig.

The purpose of the study is to investigate whether a language-development teaching in the social sciences could conceivably benefit multilingual students. As well as how it could have a snowball effect and is thought to increase understanding and equivalence in the classroom. The study is a general literature study aimed at compiling and reviewing various scientific texts on research on language development teaching. The result shows that there are development strategies and working methods for language development teaching in the social sciences, which not only support multilingual students but also those students who have the teaching language as their mother tongue and who need support in teaching. The study also shows how a language developmental teaching can lead to dialogue, understanding and community which, in accordance with the school curriculum and the social science curriculum, can be thought to reinforce the values that lie in a democratic society and in a cultural diversity.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares olika förhållningssätt till språkutveckling hos flerspråkiga barn med annat modersmål än svenska. Enligt Skolverkets (2020) statistik har antalet flerspråkiga barn i förskolan ökat under de senaste åren, därför anser vi att studiens syfte är av vikt. För att uppnå vårt syfte har vi har använt oss av sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor och använt oss av sociokulturell teori i vår analys. Samtliga förskolor har en majoritet flerspråkiga barn med annat modersmål än svenska. Resultatet visar att förskollärarna säger sig arbeta medvetet med språket hela tiden bland annat genom att benämna allt som de gör, upprepa allt barnen säger samt att både barn och pedagoger använder sig av bilder för att kommunicera. Resultatet visar också att förskollärarna beskriver att samarbetet med vårdnadshavare är viktigt för barnets språkutveckling så att barnet får möjlighet att utveckla alla sina språk. Samtliga förskollärare menar att sammansättningen i barngruppen är av stor betydelse för att de flerspråkiga barnen ska få chans att utveckla sitt svenska språk så bra som möjligt, de behöver fler språkförebilder i det svenska språket.

Syftet med denna studie är att beskriva de utmaningar som lärare upplever och anpassningar de beskriver i matematikundervisningen med fokus på resonemangs-förmåga i arbetet med elever som har svenska som andraspråk. För att få fram lärares beskrivningar av utmaningar och anpassningar i undervisningen samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare. I analysen av insamlade data arbetades det fram fyra kategorier av utmaningar och fem kategorier av anpassningar. De fyra kategorier av utmaningar som framkom är: bristande begreppsförmåga, matematiken eller svenskan?, bristande självförtroende och lärarens kompetens och inställning. De fem kategorier av anpassningar som framkom är: använda starkaste språket, kommunikativa strategier, alternativa strategier, tid och repetition och metodförmåga före resonemang. De nio kategorierna återfinns i olika utsträckning i litteraturgenomgången. Det saknas kunskap om hur utmaningen Matematiken eller svenskan? kan bemötas för att hjälpa lärare att ge rätt stöd till elever med svenska som andraspråk. Det saknas även kunskap om hur anpassningen att använda alternativa strategier som konkret material eller bilder påverkar elevers utveckling av resonemangsförmåga.

This study focuses on analyzing if teaching materials such as textbooks in the course Swedish as a second language contains elements of the Curriculum Circle presented in genre pedagogy. It also analyses what type of genres are present in said teaching materials and if they represent the genres present in the curriculum. Genre pedagogy is a theory that focuses on establishing knowledge in different language patterns, structure and purpose different texts might have. The idea is that the more a student know of the structure and purpose of a certain text, it is more likely that the student will be able to reproduce said text in everyday life and in the right context. A textual content analysis was used to accomplish this study. To see if there were any elements of the Curriculum circle, we constructed questions for a qualitative analysis based of the four phases of the circle model. These question where then used to analyze chapters that focused on writing in each textbook. To see what genres are present in each textbook a qualitative analysis with quantitative characteristics were used. Textual extracts in each textbook were analyzed and categorized based on the description of genre in Rose & Martin (2013) genre map. The results show that the textbooks contain varying amounts of elements from the Curriculum circle with support and cooperative construction of text being the least featured element. Furthermore, the results show that the content regarding writing genres corresponds to the contents of the curriculum in three out of four textbooks. The content regarding reading genres corresponds to the contents of the curriculum in all the textbooks of interest.

Skönlitteraturens roll i svenska som andraspråk på gymnasiet är betydligt mindre än vad den är i svenskämnet. Syftet med studien är att undersöka SVA-elevers uppfattningar av sin skönlitteraturundervisning och vilka förtjänster de ser med den, samt jämföra detta med SVE-elevers resonemang. Metoden som används är fokusgrupper. Materialet har samlats in genom två fokusgruppssamtal, ett med SVA-elever och ett med SVE-elever. Resultatet visar på stora likheter i de två elevgruppernas erfarenheter av sin skönlitteraturundervisning. Båda elevgrupper hade i huvudsak positiva upplevelser. Däremot syns skillnader angående uppfattningarna om skönlitteraturens förtjänster – SVA-eleverna lyfter främst språklig och personlig utveckling, medan SVE-eleverna lyfter fler aspekter. Slutsatsen är att de arbetssätt SVA- och SVE-eleverna erfarit är övervägande lika varandra och att de fungerat väl i båda elevgrupper.  Med utgångspunkt i min studie är det svårt att se någon nackdel med att utforma litteraturundervisningen på samma sätt för både SVA- och SVE-elever.

Med syftet att öka kunskapen om bedömningen inom ämnet svenska som andraspråk undersöks nationella prov-texter i årskurs 6 och 9 med fokus på det språkliga betygskriteriet, vilket operationaliseras i form av Manfred Pienemanns processbarhetsanalys. Processbarhetsnivå jämförs med provbetyg i en korrelationsanalys, för att söka eventuella samband mellan processbarhetsnivå och provbetyg. Resultatet av processbarhetsanalys och korrelationsanalys tolkas utifrån betygskriterierna till det nationella provet samt kommunikationsstrategier typiska för andraspråksinlärning. Studien finner inga starka samband mellan processbarhetsnivå och betyg, vilket inte överensstämmer med tidigare forskning, utan enbart ett visst samband mellan syntaktisk processbarhetsnivå och provbetyg, och inga samband mellan morfologisk processbarhetsnivå och provbetyg. Sambandsanalysens resultat talar för att lärare tar hänsyn till kommunikationsstrategier typiska för andraspråksinlärning i sin bedömning. Detta stärks ytterligare av processbarhetsanalysens resultat, som talar för att kommunikationsstrategier som förenkling, undvikande och överanvändande förekommer på alla betygssteg.

Syftet med denna studie var att vidga kunskapen om hur mellanstadielärare bedriver och anpassar sin undervisning i läsförståelse av skönlitteratur. Syftet var dessutom att undersöka vilka resurser och vilket stöd som är gynnsamt för elever med svenska som andraspråk. Studien riktar sig mot mellanstadielärare som inte innehar en vidareutbildning inom svenska som andraspråk. Undersökningen utgår från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 6 stycken verksamma lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att mycket fokus ligger på ordförståelse och arbeten med skönlitterära texter. Utfallet pekar också på att i 5 av 6 klasser har modersmålet inte en tydlig plats i undervisningen samt att outputen inte är prioriterad. Vokabuläret nämns av hälften som viktigt men olika representationsformer för ordläran inkluderas enbart i viss utsträckning. Vidare visar resultatet även att resurser och stöd för elever med svenska som andraspråk är essentiellt för vidare kunskapsinhämtning.  För att skapa en språklig variation i arbetet kommer elever med svenska som andraspråk även refereras till sva-elever.

Samhället blir allt mer flerspråkigt och det i sin tur ställer krav på att förskollärare stimulerar barns första- och andraspråk i förskolan. Ämnet är således viktigt att undersöka för att alla barn ska få en likvärdig utbildning, vilket också är förenligt med förskolans styrdokument. Syftet med studien är att undersöka hur frekvent och i vilka situationer förskollärare i en mindre kommun i västra Sverige uppger att de arbetar med att stimulera barns första- och andraspråk samt vilka faktorer som påverkar det språkutvecklande arbetet.  Enkätundersökningen riktar sig till förskollärare då de i huvudsak ansvarar för undervisningen i förskolan. En kvantitativ metod med enkät som insamlingsmetod har använts i vår studie. 24 respondenter från sju olika förskolor i en mindre kommun har deltagit. Studiens resultat visar att andraspråket (i detta fallet svenska) hos barn med annat förstaspråk än svenska stimuleras i högre grad än förstaspråket. Vi kan även konstatera att förskollärarna i studien inte stimulerar barns första- och andraspråk dagligen samt att några förskollärare uppger att de aldrig undervisar i varken första- eller andraspråket hos barn med annat förstaspråk än svenska. Förskollärarnas utbildning i första- och andraspråksinlärning har inte påverkan på hur frekvent de arbetar med att stimulera barns första- och andraspråk. Majoriteten av förskollärarna upplever sig oförberedda i sitt uppdrag att stimulera barns språk vilket påverkar frekvensen av språkstimuleringen negativt. Flertalet förskollärare i studien uppger att de har språkkunskaper i andra språk än svenska men mångfalden av språk är inte så stor och bidrar därför inte till att förskollärarna kan känna sig mer förberedda. Tid är en annan faktor som påverkar förskollärarnas möjligheter att planera och bedriva ett språkutvecklande arbete. Även vårdnadshavares inflytande framkommer som en faktor som kan påverka stimuleringen av första- och andraspråket eftersom vårdnadshavare vill att deras barn ska prata svenska i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarna i studien uppger att de stimulerar barns första- och andraspråk i samtliga undervisningssituationer. Måltider och lek är situationer på förskolan där förskollärarna anser sig stimulera både barns första- och andraspråk mest medan vila är den situation där språken stimuleras minst.

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, är ett kommunikationsstödjande verktyg som bygger på tecken från det svenska teckenspråket. Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida TAKK kan fungera som ett verktyg för att eleverna i en klass med språklig mångfald ska kunna använda sina språkrepertoarer för att förstå och göra sig förstådda i en svenskspråkig skolmiljö. Frågeställningarna behandlar lärare och elevers upplevelser av introducering och användande av TAKK. Studien utformades som en interventionsstudie och data samlades in med hjälp av intervjuer och observationer. Denna data analyserades därefter med hjälp av centrala begrepp inom translanguaging. Resultatet visar på att TAKK har potential att skapa en lugnare klassrumsmiljö och möjlighet att fungera som en språkstödjande bro i kommunikationen för elever och lärare.