Uppsatsens syfte är att undersöka vilka gymnasieelever med två utlandsfödda föräldrar på nationella program som läser Svenska som andraspråk (SVA) och vilka som läser Svenska (SVE) och vad i elevernas bakgrund och skolgång som spelar roll för deras val av ämne. Vad eleverna anser om skolämnet SVA utreds också kort. Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomförd med 53 elever på en medelstor gymnasieskola. Resultatet visar att elevgruppen är mycket heterogen när det t ex gäller språklig bakgrund och vistelsetid i Sverige. De elever som läser SVA har till största delen kommit till Sverige under högstadietiden eller senare medan de flesta av de som läser SVE är födda i Sverige eller har en lång vistelsetid i landet. Undersökningen visar också att SVA betraktas som ett stödämne för nybörjare innan man nått en högre språklig nivå, vilket leder till att många elever med utländsk bakgrund väljer SVE istället. De flesta eleverna är nöjda med sitt val av antingen SVA eller SVE. Undersökningen visar att få elever fått information om valet mellan SVA och SVE innan gymnasiet. Slutsatser dras om att skolans organisation bör förbättras för att bättre tillgodose en heterogen elevgrupps behov av undervisning i både svenskämnet och modersmål. Detta stämmer överens med tidigare forskning och förslag på ett förändrat och sammanslaget svenskämne som bättre tillgodoser alla elevers behov av undervisning.

Vi undersökte i denna studie den kontextuella kunskapens inverkan på läsförståelsen av skönlitteratur hos fem inlärare av svenska som andraspråk i åldern 12-14. Genom ett experiment i en autentisk inlärarmiljö har det socialkonstruktivistiska perspektivet på inlärning använts i skapandet av en inlärningsaktivitet som kretsar kring kontextuell kunskap och kollaborativt lärande. Inlärningsaktiviteten syftade till att förbereda eleverna på läsförståelsetestet genom arbete med kontextuell kunskap kopplat till den skönlitterära text som ingick i läsförståelsetestet. Undersökningens centrala data är en mätning av läsförståelse genom traditionella läsförståelsetest, först genom ett läsförståelsetest som deltagarna var helt oförberedda på och sedan ett läsförståelsetest som deltagarna hade förberetts på genom ovan nämnda inlärningsaktivitet. En observation av inlärningsaktiviteten har också genomförts. Studien har visat att kontextuell kunskap kan underlätta avancerad läsförståelse men detta är beroende av inlärningsaktivitetens utformning såväl som deltagarnas förutsättningar och grad av delaktighet. Vidare har resultatet visat att kollaborativt lärande också är starkt beroende av samma faktorer. Ytterligare en slutsats är att traditionella läsförståelsetest kräver mer av testtagaren, än enbart läsförståelse.

Studien behandlar hur ämnet svenska som andraspråk ges plats i skolan. Frågor som besvaras i uppsatsen är följande: Hur organiseras ämnet svenska som andraspråk i de för studien utvalda skolorna? och På vilket sätt främjas elevernas språk- och kunskapsutveckling genom den befintliga organiseringen? Empirin består av intervjuer och observationer där den kvalitativa forskningsmetoden har tillämpats. Två rektorer och två svenska som andraspråkslärare intervjuas i två olika skolor i samma kommun. Observationer av flera klasslärare och svenska som andraspråkslärare sker under fyra veckor i dessa skolor. Studiens resultat visar att flera olika faktorer ligger till grund för vald organisering av ämnet. Påverkande aspekter är medvetenhet och kunskap om ämnet, samarbetet mellan andraspråkslärare och övriga lärare, rektorernas direktiv av ämnets organisering, miljöns utformning samt lärares syn på svenska som andraspråk. Vidare visar resultatet att den befintliga organiseringen inte alltid främjar andraspråkselevernas språk- och kunskapsutveckling på bästa sätt. Trots att Skolverkets undersökning visar att andraspråkselevers utveckling gynnas av modersmålsundervisning är samarbetet mellan andraspråkslärare och modersmålslärare obefintligt. Den befintliga organiseringen ger inte utrymme till ett fungerande samarbete. Vidare visar resultatet att lärare i svenska som andraspråk saknar ofta lämplig undervisningssal som ger bra grund till undervisningen. Resultatet påvisar att det behövs en organisationsförändring av svenska som andraspråk.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet är aktuellt i vårt mångkulturella samhälle. Forskningsstrategin tar utgångspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna använder sig av verbal och icke-verbal kommunikation. Resultatet visar även att man tydligt kan urskilja ett ”vi” och ett ”dem” i ett SVA-klassrum. En av slutsatserna som kan dras från denna studie är att elevernas bakgrund har en stor påverkan på grupperingen i klassen. En annan slutsats är att eleverna använder sig mycket av höjt röstläge för att få fram sin verbala kommunikation och att den icke-verbala kommunikationen tar mycket plats i de SVA-klassrum jag observerat.

Syftet med studien var att undersöka några lärares beskrivningar av sin undervisning i svenska som andraspråk med fokus på hur undervisningen planeras, vilka utmaningar som lärarna kan ställas inför samt deras upplevelser av andraspråksundervisning. Studien utgick utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och genomfördes med en kvalitativ metod som användes för att samla in material utifrån fyra lärare verksamma på en högstadieskola, varav en av lärarna undervisar i en förberedelseklass med nyanlända elever. Studien visade att de fyra intervjuade lärarna beskrev olika arbetssätt i undervisningen som inkluderade samspel och de hade det gemensamt att de planerade undervisning som ansåg gynnade elevernas språkutveckling. Lärarna beskrev utmaningar så som kulturkrockar, olika kunskapsnivåer hos eleverna och betygssättning. Lärarna uttryckte delade åsikter om förstaspråkets roll i andraspråksundervisningen. Användandet av elevernas förstaspråk i undervisningen tillämpades av en av lärarna, medan två av lärarna inte var säkra på hur förstaspråket kan inkluderas i andraspråksundervisningen eller vilken innebörd förstaspråket skulle uppfylla.

Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie. Litteraturstudien har genomförts utifrån forskning på elever med svenska som andraspråk. Mina forskningsfrågor är: Vilka svårigheter och möjligheter finns det för elever med svenska som andraspråk i den svenska skolan? Vilken typ av undervisning är mest framgångsrik och hur kan lärare lyckas med sin undervisning Syftet med analysen är att söka ett svar på just dessa frågor. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie där material har sökts i databaser. Utvalt material har sedan granskats och jag har valt ut relevant forskning för min studie. Analysen visar att elever med svenska som andraspråk ofta har svårigheter i skolan. Detta kan man se utifrån både forskning och kunskapsmätningar. Eleverna har svårigheter med språket men också attityder i samhället har en stark påverkan på eleverna och deras identiteter. Lärare har en viktig roll för många av dessa elever då relationen mellan lärare och elever är viktig och ofta har en avgörande betydelse för hur eleverna lyckas i sitt skolarbete.

Allt fler elever i skolan är flerspråkiga och elevgrupper i gymnasieämnet svenska som andraspråk har en allt bredare etnisk mångfald. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den etniska mångfalden ser ut i gymnasieämnets läromedel och synliggöra migranter och minoriteter. Ett ytterligare syfte är att undersöka om läroplanen följs. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en kvantitativ- och kvalitativ textanalys. Två läromedels autentiska texter har räknats och diskursivt analyserats för att få fram ett så tillförlitligt analysresultat som möjligt.      Resultatet visar att läromedlen uppfyller läroplanens riktlinjer gällande ett textinnehåll från olika delar av världen, även om den etniska mångfalden till störst del är centrerad vid Europa. Läromedlen framställer migranter och minoriteter problematiserat och belyser problem som kan uppstå inom mötet mellan majoritets- och minoritetskulturer. Slutligen visar resultatet att läroplanens värdegrundsarbete gällande motverkandet av etnisk diskriminering främjas till viss del, även om kunskap om andra människor finns.   Nyckelord: svenska som andraspråk, läromedel, etniskt perspektiv.

Studien riktar sig till undervisning i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att få mer kunskap om lärares didaktiska verktyg som används för att undervisa direktintegrerade nyanlända elever i det ordinarie undervisningen. Vidare är syftet att få ökad förståelse för de möjligheter och svårigheter lärare upplever kring direkintegrerade nyanlända elever utifrån sin egen undervisning. För att uppnå detta syfte har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts som metod. Resultatet visar att lärarna använder många olika didaktiska verktyg i sin undervisning. Det framkommer även att lärarna använder ungefär samma didaktiska verktyg oberoende av årskurs. Det visade sig även att lärarna upplevde många svårigheter i verksamheten med direktintegrerade nyanlända elever. De möjligheter som de beskrev var betydligt färre. Svårigheterna innefattar allt från tid och arbetsbelastning till ekonomiska frågor. Möjligheterna i studien berörde till största del frågor rörande resurser som andra pedagoger. Frågor som behörighet och fortbildning samt undervisning på elevernas första- och andraspråk diskuteras.

I denna uppsats görs främst en kvantitativ analys av utländska testtagares prosodiska kompetens vid det test som ger utländska studerande behörighet till studier vid svenskt universitet eller högskola, det s.k. Tisus-testet. Studien har också ett mindre kvalitativt inslag i form av en näranalys. Syftet har varit att analysera hur godkända testtagare skiljer sig från underkända beträffande den prosodiska förmågan. Jämförelser har gjorts dels mellan dem som godkänts/underkänts på Tisus muntliga del i dess helhet, dels mellan dem som godkänts/underkänts på själva uttalsdelen. Materialet består av inspelade testsamtal och transkriptioner som utökats med prosodiska markeringar vid genomlyssnandet. Fokus har lagts på betoning av rätt sta-velse, förlängning av rätt ljud och realisering av accenter. Resultaten visar att alla som godkänts på hela det muntliga testet uppvisar en genomsnittligt högre basprosodisk kompetens jämfört med de underkända. De som godkänts på själva uttalsdelen realiserar de prosodiska reglerna korrekt i större utsträckning. Ett undantag finns dock bland de för uttalet underkända varför en mindre näranalys gjorts. De slutsatser som kan dras från denna undersökning tyder på att en god basprosodi har betydelse för möjligheten att klara Tisus och att därmed få bedriva akademiska studier i Sverige. Tonala drag i form av realisering av grav accent har emellertid ingen betydelse.

Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga vilka inlärnings-strategier en lärare arbetar med i klassrummet, hur strategierna medvetandegörs för eleverna samt vilka inlärningsstrategier eleverna använder i skolan. Detta undersöks genom klassrumsobservation, rastobservation, en lärarintervju samt tre elevintervjuer. Resultatet visar att läraren använder flest direkta strategier och i klassrummet kombinerar hon olika strategier samt att hon medvetandegör genom att visa konkret hur man t.ex. repeterar och grupperar. Eleverna kombinerar olika strategier och mest kombineras sociala strategier och kognitiva strategier. Resultatet visar också att kompensationsstrategier används men de nämns inte av eleverna.