Syftet med det här arbetet är att undersöka hur den verbala kommunikationen kan se ut i olika språkklassrum och hur lärarna själva reflekterar kring den verbala kommunikationen i sin undervisning. Det vi studerat inom verbal kommunikation är användandet av målspråket, kommunikationsstrategier och innehåll. För att uppnå syftet har vi använt oss av observationer och intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien omfattar fyra grupper och tre lärare på två gymnasieskolor i och utanför Uppsala. Resultatet av undersökningen visar att målspråket inte alltid används i den utsträckning som man kan önska och att kommunikationsstrategier snarare används av lärarna än eleverna. Den enda grupp som nästan uteslutande talar på målspråket och som i störst utsträckning använder sig av kommunikationsstrategier är den grupp analfabeter som observerats, trots att alla elever utom en i gruppen delar modersmål. Vi kan, i jämförelserna av våra intervjuer och observationer, se att det som observerats inte alltid stämmer överens med hur lärarna själva reflekterar över sin undervisning och inte heller med den språkforskning vi tagit del av. I vår slutsats har vi kommit fram till att en attitydförändring måste ske för att målspråksanvändningen ska få en större plats i språkundervisningen och att den ska användas på ett mer medvetet sätt av såväl lärare som elever.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur klasslärare undervisar elever som har svenska som andraspråk för att de ska kunna uppnå målen i kursplanen. I denna undersökning har jag intervjuat sex pedagoger från två olika skolor. Det här ämnet anser jag är relevant då vi lever i ett mångkulturellt samhälle, vilket gör att jag med stor sannolikhet kommer att möta barn som har svenska som andraspråk i min undervisning. Studien visar att pedagogerna för det mesta använder sig av konkret material samt att de gärna använder sig av diskussioner i klassrummet. De påtalar också att det finns fördelar med att ha flerspråkiga elever i undervisningen, bland annat ger det dem en större utmaning och dessutom kan eleverna få ta del av varandras kulturer och traditioner. Som nackdel nämndes att det går långsamt fram i undervisningen för att de måste förklara ord och begrepp. För att eleverna skall kunna nå målen måste lärarna ha kompetens inom området språkutveckling – flerspråkighet, enligt forskning. Många lärare som undervisar klasser med flerspråkiga elever saknar svenska 2 utbildning, vilket kan vara orsaken till att så många elever inte når målen.

Syftet med arbetet var att ta reda på hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andraspråk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen när andraspråkselever genomför uppgifter på sitt modersmål respektive på svenska. Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andraspråkselever i matematik. det fördes även samtal med modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk. En elevaktivitet med utgångaspunkt i matematiska begrepp genomfördes på svenska respektive på arabiska med elever i år 1, 3 och 5. Alla pedagoger anser att modersmålet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andraspråkselevernas matematikinlärning använder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrån elevernas veklighet och vardag. Detta är dock något som upplevs som svårt eftersom man saknar gemensamma referensramar att utgå från. Skillnader i begreppsuppfattningen när eleverna arbetar på sitt modersmål respektive på svenska kan urskiljas. Elevunderlaget i undersökningen är dock alldeles för litet för att kunna dra generella slutsatser av resultatet.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation. För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen. För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder. Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation. Vad gäller bruket av olika bisatsgrupper visar undersökningen att båda inlärargrupperna använder sig av alla tre bisatstyperna attributiva, nominala och adverbiella bisatser men att frekvensen av attributiva och adverbiella är högre i L2-uppsatserna medan frekvensen av nominala bisatser är lägre. Vad gäller bisatsinledare visar undersökningen att de fyra bisatsinledare som, att, vilken och när har högst frekvens i båda grupperna. Undersökningen visar också att mer än 50 % av de bisatser som undersökningen omfattar används av båda grupperna medan cirka 25 % används endast av L1-inlärarna och 23 % används av endast L2-inlärarna.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevers upplevelser av andraspråksundervisning och modersmålsundervisning i förhållande till deras skolgång och studieresultat. Examensarbetet består av en intervjustudie av fenomenografisk karaktär, d.v.s. är baserad på informanternas egna upplevelser och är genomförd med fyra gymnasieelever i en liten stad i södra Sverige. Frågeställningarna behandlar vad Svenska som andraspråk (SSA) respektive Modersmålsundervisning har haft för betydelse för eleverna när det gäller språkliga färdigheter, studieresultat samt den övriga skolgången. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan till text, vilken har legat till underlag för resultatet. Resultatet av studien visar att eleverna själva anser att undervisning i Svenska som andraspråk har varit av yttersta vikt för hur väl de har tillägnat sig det svenska språket, studieresultat samt hur väl de har klarat sig i de övriga ämnena. Detta resultat stämmer väl överens med forskningen och slutsatsen som dragits är att SSA-undervisningen är att föredra framför vanlig svenskundervisning för de elever som har ett annat förstaspråk än svenska. Modersmålsundervisningen har enligt eleverna inte haft samma funktion som hjälp för att klara av de övriga ämnena, utan har varit en isolerad företeelse, helt friställd den övriga undervisningen, vilket strider mot forskningens syn på densamma. Däremot har slutsatsen om modersmålets och Modersmålsundervisningens betydelse för elevernas sociala liv kunnat dras. Sammanfattande slutsats av denna studie är att alla elever som har ett annat modersmål borde erbjudas samt föreslås välja både SSA och Modersmålsundervisning, för att få bästa möjliga förutsättningar i sin skolgång, till bra betyg, till fortsatta studier, till ett bra arbete samt till en god social gemenskap både i Sverige och i hemlandet.

A richer language when painting before speaking? – What is a rich language and can painting stimulate towards a richer language?In this work I seek to answer two questions. What may a “richer” language mean and does it become richer when the informants, as a preparation, paint what they are going to talk about in front of the class, than when they do not paint? This I try to do by studying earlyer research about how to measure the richness in languages and by analysing video recordings of speeches when the students in an sfi-class (Swedish for foreigners) painted or did not paint before the speech, and by analysing the richness in their language. The result is my own definition of what rich language is in this context, and a conclusion that painting stimulates the students to use more words and to use specific words that they need to bring the audience their message.

<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka hur några lärares inställning till ämnet svenska som andraspråk är.</p><p>Frågeställningarna vi utgick ifrån var:</p><p>• Vilken inställningen har några olika lärare till ämnet SVA?</p><p>• Påverkar lärarens kunskap om ämnet SVA dennes inställning till det?</p><p>• Hur arbetar de olika skolorna med SVA?</p><p>• Under vilka omständigheter bedrivs SVA-undervisningen på några skolor?</p><p>Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sex kvinnliga lärare i varierande åldrar och med olika utbildningar. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervju för att på bästa sätt få fram lärarnas inställning till ämnet.</p><p>Resultatet visar att inställningen till ämnet till viss del påverkas av lärarnas utbildning och erfarenhet på så sätt att lärare med en god utbildning eller lång erfarenhet inom yrket har en mer positiv inställning. Undersökningen har visat att skolorna oftast lägger SVA-undervisningen på den tid det passar läraren, vilket även kan vara efter elevens skoldag. Läraren som bedriver undervisningen har mycket sällan någon utbildningen i ämnet. De flesta lärarna tycker att resurserna är för dåliga och att det finns för få utbildade lärare i svenska som andraspråk i de tidiga skolåren.</p>

<p>I denna studie har vi undersökt hur pedagoger lägger upp undervisningen i förberedelseklasser och vad de fokuserar mest på i sin undervisning för att eleverna ska tillägna sig det svenska språket på ett så effektivt sätt som möjligt.</p><p>För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklasser. Vi har intervjuat fem pedagoger på fem olika skolor i Mellansverige.</p><p>I studien har vi kommit fram till att pedagogerna utgår från en individualiserad undervisning i arbetet med andraspråkseleverna. De använder mycket bilder och kroppsspråk för att förtydliga och göra undervisningen så konkret som möjligt för eleverna. Vi har observerat att pedagogerna fokuserar på språkutvecklingen och läs- och skrivinlärningen hos eleverna och i arbetet med detta använder de sig av flera olika metoder för att ta hänsyn till elevernas förutsättningar och behov.</p>

<p>I en longitudinell fallstudie har jag undersökt språkutvecklingen hos en vuxen inlärare av svenska som andraspråk. Intervjuerna utfördes vid tre tillfällen: 2003, 2004 och 2007. Ur intervjumaterialet studerades några typer av nominalfraser och några syntaktiska strukturer och resultaten diskuterades utifrån ett processbarhetsteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att andraspråksinläraren pendlar mellan nivå fyra och nivå fem enligt processbarhetsteorin, men de visar också att det krävs djupare studier av hans andraspråk för att ge en mer sammansatt bild av hans andraspråk.</p>