Huvudsyftet med studien är att genom fyra djupintervjuer granska några unga läsares syn på Harry Potter och den kritik som framförts gentemot fenomenet, alltså att framhålla ungdomarnas röst, som en motpol till de vuxna som har kritiserat böckerna. Ett annat syfte är även att lyfta fram böckernas betydelse inom medieundervisning, då de idag är mer än bara böcker och oftast en del av den transmedialisering, där böcker blir film och där böcker inte säljs utan medieuppbåd. I uppsatsen presenteras fyra av de många kritiska åsikter som framförts gentemot Harry Potter-böckerna och dessa kommenteras och diskuteras av fyra ungdomar i 17-årsåldern. De fyra kritiska åsikterna gäller; magiinslaget i böckerna; rädsla för att de som inte läser böckerna skall känna sig utanför; den sneda familjebilden; samt de stereotypa könsrollerna. De fyra informanterna, två pojkar och två flickor, reagerar i stort sett likadant gentemot dessa. I sammandrag tycker de att kritiken är överdriven men de har alla en förståelse för att böckerna kan bli kritiserade. De uttrycker alla en oro för att barn kan bli negativt påverkade av böckerna, men tycker samtidigt att de själva inte blivit påverkade, trots att de själva började läsa böckerna då de var barn. Slutsatsen för arbetet är i korthet att kritik gentemot Harry Potter-böckerna inte påverkar hur dessa ungdomar betraktar dem, och de anser att kritik mot böckerna snarare ökar intresset för böckerna än motsatsen. / The main purpose of the study is by doing four interviews looking at some young people’s views of Harry Potter and the criticism that has been brought up against the phenomenon. In doing so, attention is called to the voice of the young people as an antipole to the adults that have been criticizing the books. Another purpose is to bring forward the importance of books in media-education, because of the fact that today books are not only books and often a part of media phenomena expanding over different kinds of media, where books become movies and where books do not sell without support from the media. In the composition four of the many critical opinions against the Harry Potter-books are presented and these are commented and discussed by four seventeen year olds. The four critical opinions are about; the magical aspects of the books; fear that the ones not reading the books will be outsiders; the askew family images; and the stereotypical gender roles. All four informants, two boys and two girls, react basically in the same way against these criticisms. To sum up, they all feel that the criticism is exaggerated but still they all have an understanding of why the books might be criticized. They all express worry over the fact that children might be affected negatively, even though they themselves were children when they started reading the books. The conclusion is, in short, that criticism against the Harry Potter-books does not affect how these young people look at them, and they think that criticism against the books rather increases the interest for them, than the opposite.

No description available.

The question of the provision of electronic books in Swedish public libraries has lately evolved into a lively debate in Swedish media, where the public library‟s identity and itsexpected role as a democratic institution is an underlying topic. The aim of this bachelorthesis is to examine the idea of the public library‟s identity as expressed in newspaperand journal articles by writers connected to the library sector. The aim is achieved byexamining the language-use and identifying discourses in the debate. We use adiscourse analysis inspired by Norman Faircloughs critical discourse analysis, focusingon linguistic aspects of the text as well as the surrounding context which the texts bothinfluence and are influenced by. By applying linguistic tools, two main discourses areidentified on a superior level, of which one, the information technology discourse, isconsiderably more dominant than the other and has obtained a hegemonic position overa far less distinguishable, yet present counter-discourse. Furthermore, three internaldiscourses are identified on a subordinated level, as constituting the informationtechnology discourse. These three discourses, the market discourse, the technologicaldiscourse and the provision discourse are not to be seen as contrary to each other butrather as three aspects together constructing the superior information technologydiscourse.

Att samtala kring böcker är en arbetsmetod som många författare lyfter som en viktig och betydelsefull i undervisningen. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs två och tre upplever samtal kring böcker. Undersökningen ämnar även se vad eleverna anser att samtal om böcker bidrar till, samt hur de upplever bokläsning. Tidigare forskning finns inom det nämnda ämnet, men med fokusering på lärarens uppgift. Denna studie fokuserar istället på hur eleverna upplever samtal kring böcker. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer med 41 elever på tre olika grundskolor gjorts. Urvalet av eleverna gjordes med kravet på att samtal kring böcker används eller har används i undervisningssituationer. Intervjun grundar sig i öppna frågor, detta för att på bästa sätt försöka locka fram hur eleverna reflekterar kring samtal om böcker. Undersökningen visar att samtal om böcker är en arbetsmetod som pedagogerna ute i verksamheten inte använder. Att tillsammans med klasskamrater diskutera kring en gemensamt läst text är någonting som eleverna i undersökningen inte deltar i under lektionstid. Däremot sker ett samtal inför klasskamraterna om en enskilt läst bok. Studien visar även att en stor del av de elever som deltagit i intervjuerna ser samtal om böcker som någonting roligt och positivt. Vissa elever berätta dock att samtal kring böcker orsakar nervositet och osäkerhet.

<p>I denna rapport undersöks hur elektroniska böcker (eBooks) enligt standarden Open eBook Publication Structure kan komprimeras på ett effektivt sätt. Anledningen till att området valts är att en välanvänd standard för eBooks inte finns för tillfället. Standarden är relativt ny och senaste versionen av specifikationen har kommit ut under 2002. Med i utvecklingen av standarden finns många stora företag som exempelvis Adobe Systems Inc. och Palm Digital Media. En litterär undersökning för passande komprimeringsalgoritmer har gjorts och två algoritmer för komprimering av eBooks har efter undersökningen utvecklats. Tester och slutsatser angående komprimeringseffektiviteten hos komprimeringsalgoritmerna finns också dokumenterade i rapporten.</p>

The purpose of this Master’s thesis is to identify the potential and the limitations of e-book lending in Swedish public libraries through a case study of Sollentuna Library. The theoretical framework is made up of concepts derived from the work of both Rogers and Winston concerning the diffusion of innovations. The main obstacles and supportive factors for e-book lending in a public library were identified. The study reveals that contracts with e-book distributors are costly for libraries. First-time users find use of the service complicated and the library experience a loss of control over their e-book stocks through the current licensing system. Factors supporting e-book lending include the library’s decision to include the distributors’ entire e-book supply. This led to a significantly increased number of e-book loans. Ongoing work with the development of e-book help services such as workshops and individual assistance supports use of the service. Furthermore, e-book reading is actively encouraged through the library web service. In conclusion, the complexity of the e-book as a separate technical phenomenon requires public libraries to find new methods of working that suit the e-book's potential as a technological innovation. E-book lending has become a compromise between the interests of the library users and the commercial interests of the publishers.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur bibliotekarier arbetar för att förmedla LL-böcker till dess potentiella läsare. Jag har velat skapa en förståelse för vilka problem som kan omge denna litteraturform sett från bibliotekariernas perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med bibliotekarier på sammanlagt sex olika bibliotek, tre stadsbibliotek och tre filialer, i Västerbottens och Norrbottens län. Jag har använt mig av grundad teori som metod för att genomföra undersökningen. Resultatet visade att LL-böcker ofta är ett eftersatt område på biblioteket. Detta beror delvis på att det inte alltid finns någon som är ansvarig för denna litteraturform. Studien visade också att bibliotekarierna hade dålig kunskap om LL-böckernas användningsområden och den breda och differentierade målgruppen. Till stor del förklarades detta genom resursbrister, men det visades även att bibliotekariernas personliga intresse och engagemang för LL-böckerna är en avgörande faktor för att förmedlingsarbetet ska fungera.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur fem lärare i årskurs 3-6 uppfattar sitt arbete med skönlitteratur i sin undervisning. Vilka är deras motiv för att använda den skönlitterära texten i sin undervisning? Hur använder man den? Hur väljs litteraturen ut? Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger vilka arbetar i årskurs 3-6. De har därefter transkriberats och analyserats. I diskussionen  har  intervjusvaren kopplats till teoretiska begrepp  och tidigare forskning på området.  Resultaten tyder på att de intervjuade pedagogerna anser den skönlitterära texten vara mycket viktig i under-visningen, speciellt som verktyg i lästräning och som utgångspunkt för att diskutera svåra värdefrågor men även som grund för eget skrivande, som kompensatorisk åtgärd eller som ren underhållning. De intervjuade pedagogerna saknar i de flesta fallen adekvat litteraturvetenskaplig utbildning vilket upplevs som ett hinder i yrkesutövningen. Pedagoger-na  lägger en stor vikt vid att försöka välja litteratur som entusiasmerar och utmanar eleverna samt lockar dem till utvecklande diskussioner.

Syftet med uppsatsen är att reda på hur självbiografiska böcker avbildar hur det är att växa upp med missbrukande föräldrar. Fokus ligger på hur det vuxna barnet i sina berättelser beskriver barnets psykiska, fysiska mående och dess beteende. Fokus ligger även på hur barnet framställs skildra sina relationer till andra, respektive hur anknytningen mellan barn och förälder beskrivs eller kan tolkas relaterat till att växa upp med missbrukande föräldrar.   Frågeställningarna är följande: Hur avbildar författare till självbiografiska böcker hur det är att växa upp med missbrukande föräldrar inom områdena; Barnets välbefinnande och känslor, Barnets beteende, respektive hur författaren eventuellt avbildar anknytningen mellan förälder och barn, och barnets relationer till andra   Metoden som används i studien är kvalitativ innehållsanalys av självbiografiska böcker skrivna av nu vuxna barn till missbrukare. Det perspektiv som användes vid förståelsen av materialet är anknytningsteorin.     Studiens resultat visar att gemensamma teman i de självbiografiska böckerna av barnen som vuxit upp med en eller två föräldrar som missbrukar är skildringar av hur deras mående kan tänkas påverkas av förälderns missbruk. Både det psykiska måendet som det fysiska. Exempelvis att barnen i böckerna framställs uttrycka känslor av skam och skuld, och beskrivningar av hur deras fysiska mående påverkas. Exempelvis att de beskriver att de ofta har sömnproblem. Böckerna innehåller även beskrivningar av hur barnens primära behov som mat och hygien åsidosätts till följd av förälderns missbruk. De beskriver även att de ofta får ta ett större ansvar och hur de åsidosätter sina egna behov. Hur barnens relationer till andra ser ut skildras också, till exempel beskrivningar av hur de har svårt att tro att någon vill vara med dem eller kan älska dem. När det gäller anknytningen mellan barnet och föräldern så kan spekulativa tolkningar göras utifrån framställningar i de självbiografiska böckerna, att barnen hypotetiskt sett uttrycker tecken på att ha en otrygg anknytning eller ett desorganiserat anknytningsmönster.

Syftet med denna studie är att utifrån en fenomenografisk ansats undersöka hur barn uppfattar fenomenet högläsning i förskolans verksamhet. Följande frågeställning ligger till grund för studien:  Vilka uppfattningar ger barnen uttryck för gällande högläsning? Studien utgår från fenomenografi som metod och studerar därför barnens varierande uppfattningar. För att fånga dessa har val av metod fallit på enskilda intervjuer. Resultatet visar att högläsningen ofta sker på rutin, men att större delen av barnen ändå uppfattar aktiviteten som en möjlighet för lärande. Samtal om bokinnehåll och egna erfarenheter får enligt barnens uppfattningar komma till uttryck, men ofta inte förrän boken är färdigläst. De tankar och reflektioner som uppkommer under högläsningens gång får vänta tills pedagogen anser att det finns utrymme för samtal. Barnen uppfattar även högläsningen som pedagogstyrd. Slutsatsen som kan dras är att barnen uppfattar det som att högläsningen sker på rutin, ofta efter maten och att den används i lärande syfte där de har lite inflytande i hur och när högläsningen utformas. / <p>Högläsning i förskolan</p>