Syftet med vår studie är att se vilket pedagogiskt syfte barnböcker kan ha på en förskola i jämställdhetsarbetet. För att konkretisera syftet formulerade vi följande arbetsfrågor: Hur ser pedagoger med olika roller i förskoleverksamheten på jämställdhetsfrågor, knutna till förskolan? Hur kan barnböcker i förskoleverksamheten användas för att främja jämställdhets? Hur kan pedagoger jobba vidare med böcker? Vi har i vår studie en sociokulturell ansats, det innebär att vi utgår från att barnets lärande sker i samspel med andra och i relation till sin omgivning. Vi valde en kvalitativ metod för att kunna gå in på djupet av tre personers erfarenheter och tankar från förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att pedagogernas roll och deras förhållningssätt är mycket centralt i hur jämställdhetsarbetet utformas i förskolans verksamhet och med hjälp av böcker kan konkreta upplevelser erbjudas och fånga barnens intresse och uppmärksamhet.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har undersökt förskollärares attityder till e-böcker och hur de använder dem i högläsningssituationer genom att analysera empirin från våra semistrukturerade intervjuer. För att svara på våra frågeställningar har vi analyserat vårt insamlade datamaterial utifrån symboliskt kapital, intresse och normer. Detta har vi gjort genom att intervjua fem förskollärare på olika förskolor i två kommuner i Sverige. Anledningen till att vi valt att undersöka detta är utifrån att vårt globala samhälle har blivit alltmer digitaliserat, vilket är en samhällsförändring som den svenska förskolan också försöker anpassa sin utbildning efter. Studiens resultat visar på att förskollärarna har en ganska positiv attityd till e-böcker och digitala verktyg i förskolan men att de inte använder digitala verktyg så frekvent som den traditionella sagoboken. Studien belyser olika faktorer som påverkar hur och hur mycket förskolläraren använder e-böcker i högläsningssituationer.

Tidigare forskning visar att omslaget är en avgörande faktor när elever ska välja en bok att läsa. Denna studie har utgått från ett elevperspektiv, vars syfte är att få en bredare förståelse för vad elever utgår från när de väljer en bok. I undersökningen deltog en klass med 23 mellanstadieelever, där en analog enkätundersökning men även ett experiment användes som metod för att besvara denna studies frågeställningar. Den analoga enkäten användes för att få en förförståelse av deltagarnas läsvanor och läsattityder men framför allt för att besvara den ena frågeställningen för detta arbete. I experimentet presenterades ett antal böcker på ett uppdelat sätt, för att se om denna metod kan öka läsintresse hos elever. Resultatet av denna studie från enkätundersökningen visar att majoriteten av denna klass gärna inte läser, men hade ändå valt många böcker att läsa utifrån de böcker som presenterades i experimentet. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>

Studiens syfte är att undersöka lärarhandledningar till tre utvalda barnlitterära böcker för att se om materialen kan bidra till lärarens kunskaper om läsförståelsestrategier och till lärarens kunskaper om arbetssätt och metoder som främjar läsförståelse. Vidare undersöks hur och i vilken omfattning innehållet i de tre lärarhandledningarna motiveras av författarna. Lärarhandledningarna undersöks genom kvalitativ innehållsanalys. Davis och Krajciks (2005) ramverk används för att formulera fem kategorier. Varje kategori utgör en typ av stöd som lärarhandledningen till en barnlitterär bok bör innehålla. Med hjälp av de fem kategorierna struktureras och bearbetas innehållet i de tre lärarhandledningarna. Studiens resultat visar att de tre utvalda lärarhandledningarna erbjuder stöd för lärarens kunskaper om hur läsförståelseundervisning kring barnlitterära böcker kan organiseras. Däremot råder skillnader i hur omfattande stödet är och hur detaljerat stödet förmedlas. Vidare visar resultatet på en variation i hur författarna väljer att motivera innehållet. Gemensamt för de lärarhandledningar som har analyserats är att det finns spår av svenskämnets kursplan i de arbetssätt och det innehåll som förespråkas. Elevernas delaktighet, tankar och egna erfarenheter är centralt i den undervisning som skrivs fram i samtliga lärarhandledningar.

The purpose of this thesis in Library and Information Science (LIS) is to examine how the book industry and the public libraries discuss the electronic books values in the Swedish journals Svensk Bokhandel and Biblioteksbladet. The method has been to compare statements from the book industries and the public libraries in articles during the period 2000-2014. Paula Schultz Nybackas thesis Bookonomy - the consumption practice and value of book reading provides the theory of the thesis. The material consists of selected articles in Svensk Bokhandel och Biblioteksbladet.   The results of the analysis show that the book industry and the public library think and treat the ebook differently. The book industry perceive the economic value of the ebook, and the public libraries are focused on the literary value of the ebook. That can explain why the public libraries and the book industry can’t seem to find a solution about ebook lending at the public libraries in Sweden.This is a two-year master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

This master thesis is based on the sociocultural perspective. A qualitative research study was conducted to investigate children's attitudes towards reading, texts and libraries. The theoretical background is constituted by ideas from the new sociology of childhood, literacy-studies and reader-response theory. The study was conducted with 23 children, 13 girls and 10 boys, participating in focus groups. The results of the study reveal that children's literacy-activities in school are strongly influenced and limited by adults. Children's interest in pictures and non-fiction-reading do not correspond to the school institution that favors traditional media and fiction. The study also reveals a gender division between children's literacy-activities that tends to grow with age. All the children in the study regard libraries as book-houses and wished for libraries that combine activity and serenity. The thesis shows the importance of being aware of, and engage in, children's reading-interests and reading-practices if the reading stimulating activities in schools and libraries are to be successful. The study also shows that an integration of new media in the school and in the library is necessary if children's reading skills are to be improved.

Introduction. This thesis examines how the school librarian’s work affects pupils’ reading and their interest in literature. The aim is to identify how pupils’ interest and commitment to a new book genre differs based on the level of interference from the school librarian during the presentations of this genre. Method. We have introduced new books in a new genre for pupils in a primary school in central Sweden. Our study is based on action research where we knowingly influenced the participating pupils to different extents, and examined the results of this influence. By applying a user’s perspective, we studied the pupils during their visits to the school library, held focus groups with a few pupils from each class, and gathered statistics of books being lent from the school library. Analysis. The analytical framework for this thesis combines theory from the sociocultural perspective with conceptions regarding reading strategies. Results. Our results show that the level of interference from the school librarian affected the pupils’ interest in the new book genre to a high extent. Pupils that did not have an interest in the subject beforehand gained a bigger engagement for it by reading books in the genre after the school librarian’s presentation. The pupils' interest in the new books also rose during the focus groups when they got more information about the books. Conclusion. Since the study clearly presents what difference an active school librarian’s work makes for the pupils’ reading motivation, it shows the great importance of having an educated librarian in every school library. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Denna uppsats handlar om användningen av E-böcker inom högre utbildning vid Malmö Högskola. Syftet är att undersöka studenters attityder när det gäller användningen av E-böcker jämfört med den tryckta motsvarigheten vid akademiska studier. Studien granskar studenternas preferenser vidanvändningen av E-böcker jämfört med tryckta böcker, samt hur dessa media påverkar studenternas läsvanor. Genom att klargöra i vilka situationer E-böcker eller tryckta böcker har mest fördelar, så kan studenterna göra välgrundade val om vilket medium som de har störst nytta av. En nätbaserad enkät och inspelade intervjuer utgjorde metoderna för insamlingen av data, som sedan jämfördes med tidigare publicerade relevanta studier. Det visade sig att studenterna föredrog tryckta böcker för sina studier, och dessa böcker används fortfarande i första hand vid läsning och analys av längre textavsnitt. Däremot befanns E-böcker vara bäst när man skriver forskningsrapporter. Detta betyder att båda dessa media även framgent har en given plats inom denhögre utbildningen. / This thesis is about the use of E-books in higher education, specifically at Malmö University. The purpose of this study is to investigate attitudes students have towards the use of E-books for scholarly purposes in higher education versus their printed counterparts. This study looks at student preferences in the use of E-books compared to printed books, along with the effects these media have on students reading habits. By discovering in which situations E-books or printed books are most beneficial, students can make informed decisions about which medium will benefit them the most. An online survey and recorded interviews were used as methods for collecting data, whichwas then compared to previously published studies related to this subject. Students were found to prefer the printed book for studying purposes, and it still remains as the main source for reading and analyzing longer passages of text. E-books, on the other hand, were found to be most advantageous when preparing research reports. This means that both media still have their place inhigher education, which is likely to continue in the foreseeable future.

The purpose of this two years master´s thesis in Archive, Library and Information Museum science is to examine the ideas about children and childhood which have an influence on the storytime at public libraries. The material on which this thesis is based, is a methodbook which is aimed to develop the storytimes and those picture books that are recommend in the methodbook. The theoretical points of departure are discourse analysis and childhood sociology. The concepts of being and becoming are frequently used when analyzing the methodbook. Other theoretical points of departure are the combination of narratologi, semiotics and hermeneutics, which are also used when analyzing the picture books. The result indicates that the storytime, recommended in the methodbook, is based on the idea of a timeless culture of childhood - where the "modern child" including the media used today - is left out. Concepts as nostalgia and pedagogy are tightly connected. The childhood as it appears in the storytime is a locked pedagogical room.

Mediation of fiction for adult users in Swedish public libraries is a subject which has been little studied from a theoretical perspective. The motivation for this thesis was based on this realization, and the opinion that actual library users too seldom get their voices heard in library and information science-research. The thesis analyzes interviews with seven library users in which they have been asked to talk about the librarys work with mediating fiction. The answers are analyzed using a discourse analytic approach to see how the librarys work with mediating fiction is constructed in the users talk. Two main discourses are identified, one authoritative and one neutral. In the authoritative discourse librarians are talked of as experts who have the knowledge to guide users to the ”right” literature. In the neutral discourse the librarians role is to be open to all different kinds of literature that may be demanded by users. In librarians talk, as seen in previous studies, the mediation of today was often talked of as oriented towards performative experiences and a more personal role for the librarian. The traditional roles of librarian as mediator and user as recipient were being loosened up as there was talk of more user engagement in the mediation. This way of talking about the mediation however, was not that evident in the interviews with users. One could say that the users had a more conservative view. The public library does'nt have to be either a place that only values high quality literature or only happenings and user engagement. It should be the library's role to communicate more complex pictures of the library to the public. It should also be a task for libraries and people who do research on libraries to listen to the voices of real users, even if they don't always come with simple answers to how the library should develop their work with mediating fiction. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.