The aim of this study is to examine reading on the MobileReadforums. The term ”to read” is extended to also cover bookcollection and usage of new technology such as mobile readerunits.A catalyst for reading on mobile reader units seem to be the needto always have access to the personal e-book collection. Apartfrom being a source for reading the collection of e-books alsoserves the purpose of extending the members self-esteem.A large portion of the activities on the MobileRead forum isaimed at making new technology comprehensible with the help ofprotocols to determine the usage of that technology. The processof making protocols also seem to be another way for the membersto extend their self-esteem.Traditional libraries are mainly seen as one of many sources for ebooks.Librarians are mostly perceived as being service mindedbut lacking in e-book knowledge.There is also a risk for miscommunication as the library hasdeveloped other protocols that defines an e-book and how itshould be used.This study is a qualitative analysis based on forum posts collectedfrom the MobileRead forum. / Program: Bibliotekarie

This thesis is titled; Is this available as an e-book? An investigationabout guidelines for e-books in high school libraries which is a study about guidelines for e-books in Swedish high schools. The purpose of this study was to investigate how clear guidelines are for e-media in high school libraries that maybe wasn’t very known by the public. The purpose of this study was also how these potential guidelines were followed and what view high school libraries have on e-media in their libraries. The study's problem definitions was the lack of clear guidelines regarding e-media in high school libraries, the great lack of research regarding high school libraries and also that school libraries do not seem particularly interested in e-books as e-media. The questions we wanted answered in this study were “How clear are the guidelines for digital resources in high school libraries?", "How are e-media guidelines used?" and "How do school libraries view e-media as a resource at their school library?". We used semi-structured interviews that were booked via telephone and email. We limited ourselves to six interviews due to lack of time and interest from the potential respondents. The questions in this study were answered with the help of the interviews that we executed, the data that was collected and with the help of Michael Buckland’s (1991) information theory. We were able to make an analysis and start a discussion in hopes that more studies will be made about e-books and it's uses in high school libraries in the future.

I två multimodala läromedel för svenska i grundskolans tidigare år har resultatet av studien visat på en tydlig interaktion mellan textelementen bild och skrift. Studien är baserad på en sociosemiotisk teori och frågeställningarna; hur skrift och bild integrerar med varandra och hur skiljer sig/liknar de två läromedlen varandra. Studien har nått sitt syfte med hjälp av olika verktyg som i sig har gett en förståelse för hur bild och skrift, även kallad textelement, kan skapa en samhörighet. Verktygen som används i undersökningen av de två utvalda läromedel är; inramning, överlappning, visuellt rim, dekorativ och avstånd/närhet. I studien används även begreppen förankringsrelation och avbytesrelation, dessa används för att tydliggöra hur bild och skrift kan förhålla sig till varandra och på vilka sätt de skapar en samhörighet. Bild och skrift kan visa på samma information, de kan komplettera varandra och de kan även visa olika information. Genom att få en förståelse för hur bild- och skriftelement samspelar eller inte samspelar med varandra kan detta bidra med ytterligare perspektiv när läromedel ska väljas ut. Många av dagens läromedel är multimodala, vilket innebär att det är viktigt för människor att kunna läsa olika texter. Det är av betydelse att kunna läsa en skrift men det är minst lika viktigt att idag även kunna läsa en bild och en skrift tillsammans.

<p> </p><p>Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera lärares och specialpedagogers arbete med datorn som alternativt verktyg – främst arbetet med inlästa böcker och talsyntes. Undersökningen är kvalitativ och bygger på 12 intervjuer med lärare och specialpedagoger/speciallärare. Studiens frågeställningar behandlar pedagogernas inställning till datorn som verktyg för elevers läs- och skrivutveckling, vinster med talsyntes och inlästa böcker samt viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt användande av verktygen. Resultatet visade att informanterna var mycket positiva till alternativa verktyg, inte bara till elever i läs- och skrivsvårigheter utan till alla elever. Pedagogerna berörde ett flertal vinster med att låta elever använda ITbaserade läromedel. Exempelvis nämndes hur inlästa böcker bidrog till delaktighet ilärandet genom att öppna för positiva läsupplevelser som kunde delas med kamraterna.Ytterligare positiva effekter var att eleverna producerade längre och bättre texter med färre stavfel än tidigare när de skrev med stöd av talsyntes. Informanterna påpekade även att elevernas självständighet och självförtroende i skolarbetet ökade.</p><p> </p>

The study aims to examine how censorship and comics have been discussed in three debates. The aim is also to identify discourses and the orders and relations of power constructed in the debates, and to examine how librarians should handle debates about censorship and comics. Selected sources are articles from Swedish newspapers and tabloids about the debates on the Pox-trial, the manga case and the debate about Tintin in Kulturhuset. The results from the analysis indicates that the debates have been dominated by two main discourses: a discourse on freedom of speech and a discourse on social responsibility. Within the discourse of freedom of speech there is a range of perspectives that emphasize: artistic freedom, the need for open and free conversations, a discussion about how the comics are assessed in comparison with other media formats as well as a discussion about moral and moralism. The discourse of social responsibility results in a feminist and anti-porn discourse, a post-colonial and anti-racist discourse and a discourse on the protection of children and young people. Based on these results, the discourses can be analysed in relation to the laws, values and ethical guidelines for libraries. The analysis indicates that libraries and librarians should keep a balance between freeedom of speech and social responsibility. They could keep up to date with research about censorship, comics and various genres in order to make informed decisions about how to handle comics in the libraries. The librarian should also assess the comics on the same bases as literature, music, film and other cultural expressions.

No description available.

The aim of this two years master´s thesis is to examine discourses about electronic books in relation to libraries that occur in the Swedish library journal Biblioteksbladet by using critical discourse analysis (CDA). The thesis also aims to discuss changes in the discourse practice, and discuss the relationship between discourse practice and social practice in the field of library and information science (LIS). A main point of CDA is that language is a form of social practice that helps shape social reality. Furthermore the concept of ideology, as understood with-in CDA, brings understanding to the way discursive events help reproduce and transform social relations of pow-er. The text samples span from 2005 up to and including 2011 and were examined by using Norman Fairclough´s three-dimensional conception of discourse, which allows for interpretation of text on a linguistic, discursive and social level. The result of the analysis showed that there are several different discourses about electronic books and li-braries, none of which can be said to be particularly representative. Electronic books are to some extent portrayed in a deterministic fashion, and there were four particular ways that electronic books were constructed as subject matter, namely by using economic discourse, service discourse, commercial discourse and democratic discourse. Pronounced discursive change was observed with the introduction of the democratic discourse, together with an introduction of pessimistic discourses on electronic books during 2010-2011. When discourses were analyzed in relation to social practices in the field of LIS it was found that the discursive practices in several aspects reflected existing systems of knowledge and belief.

Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera lärares och specialpedagogers arbete med datorn som alternativt verktyg – främst arbetet med inlästa böcker och talsyntes. Undersökningen är kvalitativ och bygger på 12 intervjuer med lärare och specialpedagoger/speciallärare. Studiens frågeställningar behandlar pedagogernas inställning till datorn som verktyg för elevers läs- och skrivutveckling, vinster med talsyntes och inlästa böcker samt viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt användande av verktygen. Resultatet visade att informanterna var mycket positiva till alternativa verktyg, inte bara till elever i läs- och skrivsvårigheter utan till alla elever. Pedagogerna berörde ett flertal vinster med att låta elever använda ITbaserade läromedel. Exempelvis nämndes hur inlästa böcker bidrog till delaktighet ilärandet genom att öppna för positiva läsupplevelser som kunde delas med kamraterna.Ytterligare positiva effekter var att eleverna producerade längre och bättre texter med färre stavfel än tidigare när de skrev med stöd av talsyntes. Informanterna påpekade även att elevernas självständighet och självförtroende i skolarbetet ökade.

The purpose of this thesis is to examine the role of bibliotherapy in Swedish hospital libraries. The aim is to try to identify and evaluate the difficulties with using bibliotherapy in a hospital library. And also see what opportunities bibliotherapy can offer. Choice of method is case study with qualitative interviews with five hospital librarians and two family therapists who use bibliotherapy in treatment. What are their thoughts and beliefs about bibliotherapy? My study also aims to highlight the differences between bibliotherapy as described in the literature and the way it is described in practice. Literature studies show that the term bibliotherapy is difficult to define. It can be divided in two groups, interactive bibliotherapy and reading bibliotherapy. This case study indicates that the knowledge of bibliotherapy in hospitals is limited and that the work is not done consciously and strategically. The interviews show that the librarians working with books as health promotion and that they have a strong conviction that literature has a positive influence on health.

Högläsning i klassrummen ter sig olika beroende på pedagogen, klassrumsmiljön och eleverna. Syftet med denna kunskapsöversikt är att göra en analys av artiklar för att se vad forskningen säger kring elevernas inlärning av språk och intresse för böcker vid högläsning. De frågeställningar vi fokuserade på var: Hur möjliggör/förhindrar högläsningen elevernas språkinlärning och/eller intresse för böcker? Vilka strategier och metoder kan pedagoger använda sig av för att stärka elevers språkinlärning? Vad bör pedagoger tänka på vid högläsning för att högläsningstillfället ska kunna bidra till förhöjt intresse för böcker och läsning? I detta arbete berör vi högläsningens påverkan av elevers inlärning av språk och intresse för böcker. Med språkinlärning menar vi elevens hörförståelse, avkodning, läskunnighet, tal och vokabulär. När det kommer till elevers intresse påverkas detta framför allt av pedagogens förhållningssätt till högläsning, tidsbrist och planering, hur klassrumsmiljön ser ut men även elevers inställningar till böcker. Resultaten visade framförallt att det var pedagogens förhållningssätt som påverkade elevens intresse och språkinlärning. Vår undersökning visar att en god planering där syfte och mål tas upp kan påverka högläsningen positivt i klassrummet. Med detta kan pedagogen använda tillfället för att ge eleverna en grund till en positiv språkinlärning som i sin tur kan stärka elevernas intresse. Missköter pedagogen sin roll kan högläsning bidra med negativa effekter, framförallt på elevernas intresse för böcker.