The digital era has in many ways transformed the role of the public library. Today it is possible for the public to access e-media without entering a physical library building. In that context, the aim with this study is to examine the access and supply of e-media at public libraries in 76 different counties in southwestern Sweden and if librarians think it is possible for a national library service that distributes e-media to increase access to the format. In this study Buckland's theory of access and quantitative methods were used. The official statistics from the Royal library in Sweden were used as secondary data to show the exact number of e-audiobooks, e-books and databases available at the public library in every county. A survey was used to collect primary data about librarians' opinions about e-media and a national library service regarding e-media. The survey was distributed to the main libraries in the 76 counties. The results demonstrate that the access and supply of e-media differ depending on which county you live in, which can increase the knowledge gap and the social divide. It was especially Buckland's fourth aspect: the cost of the provider that influenced the public libraries supply of e-media. The survey showed that a majority of the librarians were optimistic about a national library service for distributing e-media and 91 percent thought it could increase access to the format. This study also concludes that the Swedish library law does not seem to apply to e-media.

I tidigare forskning har förskolans läsmiljö främst undersökts genom studier av barns perspektiv och genom observationer. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur förskollärare beskriver läsmiljön i förskolan. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vad beskriver förskollärarna är viktigt att tänka på för att skapa en inspirerande läsmiljö för barnen? Hur beskriver förskollärarna att läsmiljön väcker barnens nyfikenhet kring böcker och läsning? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av en enkät med öppna frågor som skickas ut till förskollärare på olika förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkter är det sociokulturella perspektivet och filosofin Reggio Emilia eftersom en central del inom teorierna är miljön och barnens samspel i den. I studiens resultat framgår hur de flesta förskollärarna medvetet utformat läsmiljön i förskolan. Det som de framförallt beskriver är hur böckerna ska vara tillgängliga för barnen. Det framgår också att många av dem använder sig av tekniska hjälpmedel vid läsning. Barnen visar stort intresse för böcker och tittar mycket i dem, både själva och tillsammans med andra barn. Resultatet visar även att barnen ofta tar med sig böcker till pedagogerna för att få dem upplästa.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om högläsning genom att diskutera hur fem förskollärare uppfattar sin roll som högläsare och hur de upplever att deras agerande påverkar barnens upplevelse av boken och lässtunden. De tre frågeställningarna som ligger till grund för uppsatsen är: hur resonerar förskolläraren över sitt eget agerande vid högläsningsaktiviteter, hur beskriver förskolläraren syftet med högläsning på förskolan och hur sker urvalet av böcker till en högläsningssituation på förskolan? Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där fem intervjuer med förskollärare utförts för att få en förståelse för hur dessa förskollärare tänker, uppfattar och upplever sin roll som högläsare. Utifrån det sociokulturella perspektivet har materialet analyserats och sammanställts till ett resultat. Vid analys har begreppen den proximala utvecklingzonen, Scaffolding samt Mediering använts. Resultatet visar att förskollärarna uttrycker liknande tankar och åsikter om hur de agerar vid högläsningssituationer. Bland annat framhävs betydelsen av inlevelse och engagemang i läsningen för att intressera barnen för boken. De är även eniga om att högläsningens syfte i första hand är att utveckla barnens språk. Resultatet visar även att förskollärarnas styrkor och svagheter som högläsare varierar vilket visar att det finns en mångfald av högläsare på förskolorna. Alla fem förskollärarna menar att urvalet av böcker sker utifrån såväl barnens som förskollärarnas önskemål. Studiens slutsats visar att det krävs en medvetenhet från förskolläraren när det kommer till högläsningssituationer. Det är viktigt att reflektera över sitt eget agerande och hur det kan påverka andra. Huvudsyftet med högläsning är att stimulera barnens språkliga förmåga men kan även ha andra syften beroende på situation, tid på dagen eller om det är en spontan eller planerad aktivitet.

I Sverige är matematik och svenska de ämnen som får störst fokus i skolan, framför allt i dänger årskurserna samt förskolan. Det finns forskning som påvisar att läsning har en positivinverkan på barns matematikkunskaper, vilket innebär att de två största ämnena i skolan skulle kunna integreras.   Syftet med kunskapsöversikten är att utreda om forskningen kopplar samman läsning av skönlitterära böcker med matematik och i så fall hur. Även forskning kring pedagogernas syn på användandet av sådana böcker vid matematikinlärning kommer behandlas.  De frågeställningar som finns är:  1. Hur ser forskningen på hur barns matematikkunskaper påverkas genom läsning av skönlitterära böcker?  2. Hur ser forskningen på pedagogernas syn på matematikinlärning via skönlitteratur?  I denna kunskapsöversikt har 14 artiklar betraktats med avseende på syfte, teori, metod och resultat, sammanställs samt jämförts med varandra.  Resultaten visade att läsning av skönlitterära böcker har en positiv inverkan på barns kunskapsutveckling inom matematikämnet. Detta gäller både skönlitterär läsning i hemmet och den läsning som integreras med matematikundervisningen i förskolan och skolan. Trots detta positiva resultat använder få pedagoger integrerad undervisning, eftersom de saknar den didaktiska kunskap de själva anser sig behöva.

No description available.

The purpose of this bachelor’s thesis is to investigate and map public librarians’ marketing of electronic media, and what perceptions shape this work. A questionnaire has been sent to the head libraries in all the Swedish municipalities (n=290) gaining a response rate of 74,5%. The data has been analyzed using descriptive statistics and content analysis. Further analysis of the results was conducted using the three final steps of institutional change as our theoretical framework. The results show that most public libraries market electronic media digitally as well as in the physical library, but rarely during book-talks. Furthermore, public librarians do not inform users of enhanced features, such as customizing font sizes, to any great extent. The results also show that public librarians perceive electronic media as available and flexible, but also as expensive and a complement to print media. The study concludes that electronic media is going through the steps of institutional change but has not yet reached a state of cognitive acceptance within the public library field.

SammanfattningHedlund, Marie & Lundblad, Mika (2013). Skönlitteratur i förskolan – en studie om pedagogers förhållningssätt till böcker och hur de används. Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vikten av språklig medvetenhet hos barn redan vid tidig ålder har varit en genomgående och ytterst intressant och aktuell fråga. Att se litteratur som en möjlig resurs och hur användandet av denna resurs har synliggjorts i förskolan är något som vi tagit avstamp ifrån i denna studie. Syftet är att belysa hur pedagoger använder böcker i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att inkludera skönlitteratur i den dagliga verksamheten. Literacy har varit ett centralt begrepp som används kontinuerligt under hela processen, något som varit väl förankrat i det sociokulturella perspektivet.Genom tidigare forskning har det uppmärksammats att skönlitteratur i förskolan är ett relativt outforskat område samt att det inte finns några nationella mål eller krav för böckers deltagande i den dagliga verksamheten – något som ifrågasätts och diskuteras kring i denna studie. Risken att litteratur prioriteras bort till förmån för annat centreras även i denna studie då detta bortfall kan leda till möjliga konsekvenser för barnen i senare skeden. Trots informanternas medvetenhet kring böckers betydelse för språkutvecklingen blev det synligt att även om denna medvetenhet finns och böcker är en kontinuerlig del av verksamheten sker det sällan någon uppföljning för att stärka och utveckla den språkliga utvecklingen. Dock finns en vilja hos pedagogerna att skapa meningsfulla sammanhang för barnen med böcker som hjälpmedel för att förklara, diskutera och reflektera kring begrepp ur ett världsligt samt intimt perspektiv.Vi har utfört vår studie på två olika förskolor i två olika kommuner, dock har fokus inte lagts på någon form av jämförelse utan på urvalet som en helhet som analyserats därefter. Vårt syfte och våra frågeställningar, ”Vilka teman framträder då pedagoger resonerar kring användandet av skönlitteratur?” och ”Hur framträder aktiviteten läsning i verksamheten?”, har vid alla tillfällen varit närvarande och funnits i åtanke då de är studiens utgångspunkter. / AbstractThe importance of childrens awareness of languages at an early age is a consistently and highly debatable question. To see literature as a possible resource and how the use of this resources made visible in pre-school is our focal point. The purpose of this study is to highlight how pedagogues use books in pre-school and how pedagogues work to include literature in the daily schedule. Literacy has been a central term which has been used continuously during the whole process, and has been embedded in the social culture perspective.Through the earlier research it has been noticed that literature in pre-school is a relatively unexplored area and there are no national existing requirements about the involvement of books in the daily schedule – something that is questioned and discussed in this study. The hazard of other things being prioritized before literature is also a focal point in this study because this prioritizing can lead to possible consequences for the children at a later stage. Inspite of the informants awareness of books importance for language development it was visible that even though this awareness exists and books are a continuous part of the schedule the work after rarely exists to strengthen and develop the language. But there is a will from pedagogues to create meaningful context for the children with books as a help to explain, discuss and reflect around things in a worldly and more intimate perspective. We have executed our study at two pre-schools in two different municipalities, the focus has not been placed on comparing but on the material in a wider perspective and has been analyzed there after. Our purpose and our questions, “Which themes are featured when the pedagogues discuss the use of literature?” and “How is the activity of reading featured in pre-school?”, has always been present and in remembrance because they are the studies fundamentals.

The purpose of this case study is to investigate and analyse the e-book management at a public library. The library organisation was making agreements with a new e-book aggregator in 2019 and hence it is interesting to examine why the library decided to replace the old agreement. Furthermore, the study investigates what differences the new agreement has made for the e-book collection management and the lending service at the library. The empirical material from interviews and document collection was analysed through thematic qualitative content analysis and then analysed from an institutional theory perspective. The study examines how a certain library organisation, as part of an institute, is dealing with new demands and challenges in the field. The essay describes which laws and directions control and impact the e-book management at the public library-organisation investigated. It also maps out the reason behind the shift of e-book providers. The main reason for that was technical difficulties with the e-books and the app. The study also concludes impacts that the shift has made to e-book management and lending at the public library in this case. The shift to a new e-book supplier has led to satisfactions among the interviewed and the e-book lending at the library has increased significantly. There are now fewer technical issues reported to the library concerning the e-books and the number of app users has increased.

Studienssyfte är att få en inblick i valet av böcker i förskoleverksamheten och de dilemman som finns gällande val av böcker med hjhjälp av semistrukturerade intervjuer. Genom att undersöka hur förskollärare resonerar kring valet av böcker fåår vi en överblick kring deras tankar om momentet. Förskollärarnas resonemang och dilemman som uppståår sätts i relation till det sociokulturella perspektivet som utgåångspunkt och de tillhörande begreppen mediering, remediering och kulturella redskap samt styrdokument och den måålstyrda undervisningen. Den tematiska analysen visar på att hos majoriteten av förskollärarna som deltog så är barnens intresse i fokus antingen ur ett individ- eller grupperspektiv. Resultatet visar på det komplexa arbetet kring böcker och dess möjligheter och begränsningar när det kommer till boken som grunden för undervisning, bååde barns intresse men även utifrå n den m åålstyrda undervisningen. Sammanfattningsvis synliggör förskollärarnas intervjuer hur valprocessen har barnen i fokus men också inflytande fråån olika aspekter. Förskollärarnas resonemang beror på faktorer sååsom tema eller projekt, ååldersgrupp på barnen, deras intressen och behov samt förskollärarnas tolkning av barnens intressen och behov. Eftersom resonemangen hos förskollärarna är väldigt olika ger studien en överblick kring hur de navigerar valet av böcker att ta in i verksamheten. / The purpose of the study is to highlight the reasoning behind the bookchoices made by kindergarden teachers in a kindergarden enviroment.Through semi structured interviews we explore the reasoning for thethoughts behind the books being picked to be a part of the availableselection for the children and the teachers to work with. The reasonings anddilemmas presented is put in relations to the sociocultural perspective andthe associated concepts such as mediation, remediation and cultural tools aswell as the curiculum and goal-directed education. The thematic analysisshows that the reasonings behind the book choices mostly depend on theinterests of the children, either through the individual or group perspective.The results shines a light on the complex reasonings behind selecting booksto use, it’s limitations and possibilities when it comes to them being thefoundation of the education. In summary, the study shows that thekindergarden teacher’s perspectives about the election revolves around thechildrens interests a majority of the time. Their reasonings depends onfactors such as themes or projects, the age of the children, their interests andneeds as well as the kindergarden teacher’s interpretations of said interestsand needs. Since the reasonings cover vastly different lines of though, thestudy illuminates a wide overview on how they navigate the book selection.

Användandet av digital media hos små barn har ökat drastiskt de senaste åren, däribland läsning av e-böcker. Tidigare forskningsfynd är tvetydiga gällande effekterna på inlärning från e-böcker. Därför syftar studiens huvudfrågeställning till att undersöka huruvida det finns en skillnad i inlärning från e-böcker jämfört med traditionella böcker. Utöver studiens huvudfrågeställning ställdes även två bifrågeställningar upp. Den ena syftar till att undersöka huruvida ett samband finns mellan inlärningen från e-bok samt traditionell bok och deklarativt minne. Den andra syftar till att undersöka huruvida ett samband finns mellan inlärningen från e-bok samt traditionell bok och verbal förmåga. För att undersöka huvudfrågeställningen användes en experimentell inomgruppsdesign där vårdnadshavarna tillsammans med barnen fick läsa en e-bok och en traditionell bok med efterföljande frågor kopplat till boken. För att undersöka bifrågeställningarna användes det deklarativa minnestestet FIT-24 och två verbala deltest från Bayley-S. Ingen signifikant skillnad hittades i inlärning från förinspelade, icke-interaktiva e-böcker jämfört med traditionella böcker. Det återfanns heller inget samband mellan deklarativt minne och inlärning från böckerna. Det hittades dock ett signifikant samband mellan verbal förmåga och inlärning från böckerna. Resultatet ger en indikation på att barn kan lära sig från förinspelade, icke-interaktiva e-böcker och traditionella böcker när en vårdnadshavare är delaktig i läsningen.