Enligt läroplanen ifrån Skolverket har alla elever rätt till en likvärdig utbildning, oavsett om eleven är i behov av särskilt stöd eller inte. Skolverket betonar även att med en likvärdig utbildning menas inte att all undervisning utformas eller ser ut på samma sätt för alla. Med denna uppsats är syftet att se hur elever med ADHD karaktäriseras i barnlitteratur och detta görs genom en kvalitativ textanalys utifrån fyra utvalda barnböcker. Analysen gjordes utifrån utvalda handböcker som är skrivna för pedagoger, vårdnadshavare och lärarstudenter för att ge en bredare syn på ämnet. Det framtida syftet blir att användning av uppsatsen ska resultera i bredare kunskap och bidra med konkreta tips på arbetsmetoder för lärare som arbetar med elever med ADHD. Forskning visar att det är förståelse och kunskap kring diagnosen som gör att undervisning av dessa elever brister i dagens skola. Textanalysen görs på fyra barnböcker varav två har pojkar som huvudkaraktärer och två har flickor som huvudkaraktärer. Detta betyder att uppsatsen har en komparativ aspekt då dessa böcker jämförs utifrån ett genusperspektiv. Det är viktigt att framföra denna aspekt därför för att forskningen visar att det finns könsskillnader vid utredningen av diagnosen ADHD. Slutsatsen för denna analys blev att det finns könsskillnader i barnlitteratur som framställer elever med ADHD och att det mesta av framställningarna stämmer överens med facklitteraturen. Resultatet visar även att det går att använda böcker som illustrerar dessa elever för att bidra med kunskap och förståelse för diagnosen till både elever, vårdnadshavare och pedagoger.

This study was conducted with the aim to make gender representation visible in books that are being read-aloud to pupils in the grades 0-3. The study was based on two questions: “What does the representation of gender look like in the books that are being read aloud to the pupils?” and “What does the figuration of the books' characters look like from a gender perspective?”. Initially, the importance of equality according to the different national policy documents was presented. Swedish schools have a mission, according to the curriculum, to achieve equality. This is necessary because research showed that children were affected by gender norms and made choices based on them. Therefore, several authors meant that teachers should be making conscious book choices, where they choose norm-critical books. According to the curriculum, children should face different kinds of stories in school that give them new knowledge and insight. The read-aloud book that the teacher chooses could be used as a tool for opening discussions about gender. The method for collecting data went in several steps. First, several libraries across the country were asked to send their statistics of the most borrowed children's literature in the age gap of 6-9 or 9-12. The statistics then were compiled into one list of the 18 most popular children´s books. A survey was then conducted with the compiled list of books, and it was sent out into two Facebook groups, for teachers to answer. The teachers answered the question if they have or are planning to read this book with their pupils. The five most popular books were then analysed with the help of our own constructed analysis-tool, and the method for analysing was qualitative text analysis and semiotic picture analysis. This study's theoretical framework was Hirdman´s (1988; 2003) theory of gender system, gender contract and three different formulas to express gender stereotypes, Harding´s (1986) theory of symbolic and structural gender and Nikolajeva´s (2017) scheme of stereotypical attributes. The result showed that the representation of gender was rather equal between the two sexes. The characters' portrayal on the other hand went mostly in line with the stereotypes for their gender, with some exceptions. Female characters were mostly portrayed as caring and passive, with makeup and long eyelashes. Male characters on the other hand were mostly portrayed as active and brave.Finally, further research should be made where the impact of fiction on young children is analysed, and there is also a need for further research on Swedish children's books from a gender perspective. Further research could also be made where booktalks after a read-aloud session are used to open discussions about gender. / Föreliggande studie syftade till att synliggöra representationer av genus i de högläsningsböcker som läses för elever i F-3. Frågeställningarna studien utgår från är: ”Hur ser representationen av kön ut i de högläsningsböcker som läses för elever?” och ”Hur ser gestaltningen av böckernas karaktärer ut ur ett genusperspektiv?”. Studiens metod bestod av ett flerstegsurval, där flertalet stadsbibliotek runt om i landet kontaktades med en förfrågan om att få deras statistik på de mest utlånade barnböckerna. Statistiken sammanställdes till en lista och utifrån den konstruerades en enkät. Enkäten skickades ut i två Facebookgrupper för lärare och lärarstudenter samt till enstaka skolor. I enkäten, som enbart riktade sig till F-3 lärare, fick respondenterna besvara om de har eller planerat att högläsa någon utav de böckerna som framkom från stadsbiblioteken för sina elever. De fem mest populära barnböckerna valdes sedan ut för analys. Studiens teoretiska utgångspunkter var Hirdmans (1988; 2003) teori om genusordning, genuskontrakt och tre formler för könsstereotyper, Hardings (1986) teori om strukturellt, symboliskt och individuellt genus samt Nikolajevas (2017) schema för stereotypa egenskaper. De valda analysmetoderna som användes vad kvalitativ textanalys och semiotisk bildanalys där ett eget analysverktyg konstruerades och användes. Resultatet visar att de analyserade böckerna har en jämn fördelning av manliga och kvinnliga huvudkaraktärer, centrala karaktärer och illustrerade karaktärer. Det visar också att karaktärerna ofta skildras i enlighet med stereotypen för deras kön. Slutsatsen var att mer forskning behövs inom områdena skönlitteratur och genus, specifikt där svenska barnböcker analyseras ur ett genusperspektiv samt forskning om hur skönlitteraturen påverkar elever. Vidare forskning behöver även behandla hur och om samtal efter högläsning kan öka elevers förståelse om genus.

I en kontext där svenska elevers läsförståelse och motivation till läsning av böcker sjunker vill jag med den här studien undersöka huruvida fritidshemmen är en del av problemet med att barn och ungdomar läser allt mindre – eller en del av lösningen. Studien utgår från intervjuer med fritidshemspersonal och observationer av fritidshems inomhusmiljö. Materialet har sedan analyserats utifrån sociokulturella och miljöpsykologiska utgångspunkter. Dessa teorier grundar sig i antaganden om att språklig utveckling skapas via interaktion mellan människor i en kulturell kontext samt att elevers handlingar och identitetsskapande även skapas utifrån de miljöer de vistas i. Övergripande kan man säga att min studie bekräftar en del av det som tidigare forskning har kommit fram till. Personalen på fritidshemmen arbetar inte så medvetet och strategiskt med läsning vilket troligtvis leder till ett oförändrat intresse för läsning hos eleverna. Elevernas lästradition hemma får således styra vilket gör att klyftor mellan socioekonomiska grupper generellt förstärks. Samtidigt visar min undersökning att mina respondenter är väl införstådda i både styrdokumenten och relevant forskning kring vikten av läsning. Orsaken till att de inte arbetar aktivt med att intressera elever för läsning har enligt dem att göra med miljömässiga faktorer som bland annat barngruppernas storlek och lokalernas utformning. / In a context where Swedish students reading comprehension and motivation for reading books are in decline this study examines whether after school centers are part of the problem - or a part of the solution. The study is based on interviews with recreation staff and observations of the after school centers environment. The material is then analyzed on the basis of socio-cultural and environmental psychological starting points. These theories are based on assumptions that language development is created through the interaction between people in a cultural context and that pupils identification process is also created from the environments they inhabit. Overall, one can say that this study confirms some of what previous research has concluded. The employees at the recreation centers is not working so consciously and strategically with reading which probably leads to an unchanged interest in reading among pupils. Pupils reading habits at home thus control who becomes most avid readers which generally strengthens the gap between socio-economic groups. This investigation shows that the respondents are well aware of both policy documents and relevant research on the importance of reading. The reason they do not work actively to interest students in reading, according to them has to do with environmental factors such as group sizes and problems with the layout of rooms.

Mossberg (1998) bekräftar att batch-baserad logstik inom bokbranschen har flertalet negativa konsekvenser. Mossberg (1998) skriver följande; ”ETT PÅGÅENDE RESURSSLÖSERI De osålda böckerna drar på sig transport- och lagerkostnader… …överskottet -- inte sällan mer än halva upplagan! -- makuleras inom en treårsperiod. Bortsett från det stötande i detta resursslöseri bidrar förfarandet till att den svenska bokmarknaden har fått den ’’färskvaruprägel’’ som tidigare berörts -- och som innebär en tidsmässig begränsning av den svenskspråkiga litteraturen.” (Mossberg, 1998)  Mossbergs (1998) iakttagelser stödjer även de observationer vi gjort på fallföretaget. Detta är också grunden till vårt projekt där vi bidrar till ett mera effektivt och hållbart arbetssätt hos en av Sveriges största ekonomiboksproducenter. Syftet med denna studie är att undersöka vilka fördelar som enligt teorin kan uppnås vid en övergång från en batch-baserad till en print-on-demand baserad logistikhantering av böcker.    Målet är att presentera rekommendationer för beslutsfattande och framtida strategi för fallföretaget, men också för att hjälpa andra företag med liknande krav och behov. Denna fallstudie genomförs på ett svenskt företag där man i huvudsak arbetar med kundservice/support till företag som använder sig av deras bokföringsprogram och servicetjänster. En viktig del i deras tjänst innebär publicering samt e-försäljning av informationsböcker. Vi har dock kunnat se att ytterst lite görs för att förbättra sin kvalitet inom detta område.  Vår undersökning visar att fallföretaget sammantaget skulle vinna flera fördelar genom att använda sig utav en print-on-demand-lösning. Detta eftersom man skulle förbättra sin kvalitet i alla de avseenden vi fokuserat på, med en lägre totalkostnad, ingen kapitalbindning och en minskad påverkan på miljön. / Mossberg (1998) confirms that batch-based logistics in the book industry has several negative consequences. Mossberg (1998) writes the following;  "AN ONGOING WASTE OF RESOURCES The unsold books are incurring transportation and inventory costs ... ... surplus - often more than half the recipients edition! -- canceled within three years. Aside from the offensive in this waste of resources, this procedure contributes to the fact that the Swedish book market has got the '' fresh character '' as mentioned earlier -- and as entails a temporal limitation of the Swedish-language literature" (Mossberg, 1998)  Mossberg's (1998) findings also support the observations we have made in this study. This constitutes the foundation of this survey, where we contributes for a more effective and sustainable operation at one of Sweden's largest economy book producers.  The purpose of this study is to examine the advantages and disadvantages that come with make-to-stock and a batch based logistics management of books. But also to identify the advantages that, according to the theory, can be achieved in a transition to make-to-order with a print-on-demand solution.   The goal is to present recommendations for decision-making and future strategy for the company where this study took place, as well as to help other companies with similar needs and requirements.  This case study is conducted at a Swedish company which essentially work with customer service / support to businesses using their accounting software and services. An important part of their service means publishing as well as e-books sale of information books. We have noticed that little is done to improve their efficiency and quality in this area.  Our study shows that this company would gain several benefits by making use out of a print-on-demand solution. This because it would improve their quality in all respects we’ve focused on, with a lower total cost, no tied up capital and en reduced environmental impact.

This paper presents how the students’ motivation for reading pleasure is caught in school. It is also about how the teachers choose which kind of reading materials they use in the education to give the students the best possible conditions for a lifelong reading pleasure. What motivates the students in the primary school to read, not just because they must, but also by their own free will? Through my work, I put previous research on reading interest, motivation and self-confidence against what pupils in grade 3 consider the education in reading give them. The pupils’ experiences about whether they can influence the content in their educational material also effects how well motivated they are to assimilate the ability in reading. My survey is based om questionnaires for pupils in grade 3 and active Swedish teachers in the same year, the reading motivation and the choice of materials were studied, but also how much access to other books they have. A great access to books favors reading enthusiasm, both at school and at home. But it takes more than books to make students motivated to enjoy reading. / Den här uppsatsen handlar om hur elevernas motivation till nöjesläsning väcks inom skolan. Den handlar även om hur lärarna väljer vilken typ av läsläror de använder sig av i undervisningen för att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt för en livslång läslust. Vad motiverar eleverna på lågstadiet till att läsa, inte enbart för att de måste utan även av egen fri vilja? Genom mitt arbete ställer jag tidigare forskning kring läsintresse, motivation och självförtroende mot vad elever i årskurs 3 anser om undervisningen i svenska. Elevernas upplevelser kring huruvida de kan påverka undervisningens innehåll spelar även den in på hur pass motiverade de är att tillgodogöra sig förmågan i läsning. Min undersökning utgår ifrån enkätundersökningar till elever i årskurs 3 samt verksamma svenska lärare i samma årskurs studerades läsmotivationen och valet av material, men även tillgång till andra böcker. En stor tillgång till böcker gynnar läslusten, både i skolan och i hemmen. Men det krävs mer än böcker för att göra elever motiverade till nöjesläsning.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar med läsläxan gällande både för- och efterarbete samt vilket syfte läsläxan har. I studien vill vi även se till vårdnadshavares perspektiv gällande deras syn på deras barns läsläxa. Studiens underlag utgörs av både en intervjumetod och en enkätundersökning. Resultatet visar att lärares syfte med läsläxan är att kunna möjliggöra elevers fortsatta läsutveckling, eftersom det krävs mycket träning för att nå ett gott läsflyt. Lärarna påtalar vikten av att ha ett planerat för- och efterarbete kring läsläxan men att efterarbetet ses som ett hinder, på grund av att det är för stora elevgrupper och att tiden inte räcker till att lyssna på alla elevers läsning. Resultatet visar att det behövs ett gott samarbete mellan skola och hem. Läsläxan görs i hemmet och detta medför att ett ansvar läggs på vårdnadshavare när det kommer till elevers fortsatta läsutveckling. Både lärare och vårdnadshavare uttrycker sig ha ett gott samarbete mellan varandra för att eleverna ska nå målet, att bli goda läsare. Samtliga lärare säger att de ger tydlig information gällande läsläxan men däremot visar resultatet enligt vårdnadshavare att informationen brister gällande läsläxan. Resultatet visar däremot att vårdnadshavare är engagerade och delaktiga i sina barns läsläxa.

<p>Mitt examensarbete har gått ut på att stå för den grafiska formgivningen till en historiebok om byn Vormsele. Den här rapporten behandlar de layoutmässiga och typografiska frågor som har varit relevanta för mitt arbete med boken.</p><p>För att genomföra uppdraget har jag gjort litteraturstudier där jag tagit fram riktlinjer för det praktiska arbetet med boken. Jag har läst böcker inom informationsdesign och mer inriktade böcker som behandlar layout och typografi. Litteraturstudierna gav mig ökad kunskap inom området och jag kunde utifrån dessa få en förståelse för vilka grafiska beslut som var nödvändiga att ta innan jag kunde påbörja själva layoutarbetet.</p><p>Att sätta samman boken har varit ett omfattande arbete och mycket finns att läsa inom området. Rapporten avser inte på något sätt att behandla alla frågor som kan komma upp vid formgivning av en bok, utan behandlar de övergripande frågeställningar som har varit mest relevanta för mig i just detta arbete.</p>

<p>The aim of this two years master’s thesis in library and information science is to study how children and librarians recommend books through the website Barnens bibliotek. In the scope of this aim it also tries to answer the following questions: What qualities in books do children and librarians respectively emphasize when they write book recommendations? How do they formulate the recommendations? And finally, how do their respective recommendations differ?</p><p>To examine these aspects a total of 50 book recommendations were chosen and analysed through an hermeneutic approach. Out of these 50, 30 were written by children and 20 were written by librarians. The recommendations were analysed through Louise Rosenblatt's theoretical framework concerning literary responses combined with Alan C. Purves' och Victoria Rippere's model of literary elements. The theoretical workings of Aidan Chambers were also used for drawing conclusions about how to connect the results of literary responses to everyday library work whether it is in a library or on the Internet.</p><p>The main results were that children turn inwards referring to themselves and their personal feelings when communicating a literary experience, while librarians turn outward communicating a literary content. Both parts do seem clearly aware that they are mediating a literary experience to a third part, which of course is expected of the librarians but a bit unexpected in the case of the children. Both parts refer basically to the same qualities when recommending books, even though they do it in different ways. And finally regarding the formula of writing a book recommendation, librarians tend to keep to a set structure of literary responses while children are more likely to mix the set of literary responses. The results also point to how important it is for library workers to understand the readers to better develop collections and programs that adress and respond to reader’s interests.</p>

Mitt examensarbete har gått ut på att stå för den grafiska formgivningen till en historiebok om byn Vormsele. Den här rapporten behandlar de layoutmässiga och typografiska frågor som har varit relevanta för mitt arbete med boken. För att genomföra uppdraget har jag gjort litteraturstudier där jag tagit fram riktlinjer för det praktiska arbetet med boken. Jag har läst böcker inom informationsdesign och mer inriktade böcker som behandlar layout och typografi. Litteraturstudierna gav mig ökad kunskap inom området och jag kunde utifrån dessa få en förståelse för vilka grafiska beslut som var nödvändiga att ta innan jag kunde påbörja själva layoutarbetet. Att sätta samman boken har varit ett omfattande arbete och mycket finns att läsa inom området. Rapporten avser inte på något sätt att behandla alla frågor som kan komma upp vid formgivning av en bok, utan behandlar de övergripande frågeställningar som har varit mest relevanta för mig i just detta arbete.

This two years master’s thesis in Library and Information Science examines book reviews and articles aboutbooks and authorship in media directed to children between the ages of 8 and 14. The aim is to increase knowledgeof children’s reading choices and view of reading. This is motivated by the decrease in literacy and sparetime reading among Swedish children and adolescents. The thesis’ methodology is based upon critical discourseanalysis developed by Norman Fairclough, and as complement to his theory John Tomlinsons sociologicaltheory of the condition of immediacy is used. Book reviews and articles from the Swedish magazine ”Kamratposten”were chosen to be the material for this study.The analyses revealed four different discourses about what constituted reading: a discourse of fiction, a discourseof speed, a discourse of excitement, and a discourse of originality. These were then discussed in the contextof social practice, drawing upon Tomlinsons theory of immediacy and several articles about children’s andadolescent’s relationships to new electronic medias. The major conclusion of the thesis’ study is that althoughthe reading habits among children and adolescents are changing, this do not need to be the cause of a nonreadingattitude but a result of a change in the way kids read and process information, caused by the emergenceof electronic media.