More spirometric analysis needs to be performed in order to discover lung diseases like chronic obstructive pulmonary disease (COPD). A mini spirometer can quickly and easily be used for screening. Today, a plethysmograph is used at the hospital in Helsingborg at the department of clinically physiology. However, they also have a mini spirometer, which is seldom used. By comparing the mini spirometer with the reference (the plethysmograph), results may indicate whether it could be possible to use the mini spirometer for screening or in other situations at the department when immediate and reliable information about lung function is needed. As a total of 45 patients participated in this study. All were examined with the mini spirometre after the conventional spirometry using a reversibility test. Of these there were 41 who were used in the study. After the conventional spirometry, they performed 4 - 7 forced expirations followed by inspirations. Theparameters investigated were FVC (forced vital capacity), FEV1 (forced expiratory vital capacity in 1 second), and FEV1/FVC. For the conventional spirometry slow VC was used, according to clinical routine. With 95 % CI the mean ・} SD was calculated to be for FVC between the 2 methods -0,19 ・} 0,30 litre. For FEV1 the results were 0,04 ・} 0,13 litre and for FEV1/FVC 0,05 ・} 0,05 litre. Paired t-test resulted for FVC in t = 4,1. FEV1 gave t= 1,79 and for FEV1/FVC was t= 6,28. The t-values were compared with t critical= 2,03 which were taken from a table. A lower t- value than t critical suggests that the methods are comparable. When comparing the difference between the both methods, FEV1 agreed well, while FVC and FEV1/FVC was too large. / Fler spirometrier behover genomforas for att upptacka lungsjukdomar som t.ex. kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). En minispirometer kan snabbt och enkelt screena for detta. Pa Helsingborgs lasarett pa avdelningen for klinisk fysiologi anvands rutinmassigt enbart en plethysmograf-spirometer, trots att det dar aven finns en minispirometer. Genom att undersoka hur noggrann minispirometern ar jamfort med den vanligtvis anvanda spirometern, kan den lilla varianten i vissa fall anvandas vid t.ex. screening eller i samband med andra undersokningar dar information om lungfunktion behovs. Sammanlagt stallde 45 konsekutiva patienter upp pa analys via minispirometri efter genomford konventionell spirometri med reversibilitetstest. Av dessa anvandes 41 stycken i undersokningen. Efter den konventionella spirometrin fick de utfora 4 - 7 forcerade expirationer direkt foljt av inspirationer. De parametrar som anvandes var forcerad expiratorisk volym under den forsta sekunden (FEV1), forcerad vital kapacitet (FVC) och kvoten FEV1/FVC. For den konventionella spirometrin anvandes langsam VC enligt klinisk rutin. Med 95 % KI beraknades medelvardet och SD for skillnaden i FVC mellan de bada metoderna till -0,19 ・} 0,30 liter. For FEV1 var resultatet 0,04 ・} 0,13 liter och kvoten FEV1/FVC gav 0,05 ・} 0,05. Parat t-test gav for FVC t= 4,1. For FEV1 t= 1,79 och for kvoten FEV1/FVC t= 6,28. T- vardena jamfordes med t kritiskt = 2,03 som erholls ur en tabell. Ett lagre t- varde an tkritiskt antyder att metoderna ar tillrackligt lika. FEV1 stamde bra overens mellan de bada metoderna. Det fanns en signifikant skillnad for FVC och forkvoten FEV1/FVC.

La bronchopneumopathie chronique obstructive (BPCO) est une des maladies chroniques les plus fréquentes et constitue une des premières causes de mortalité dans le monde avec un impact sociétal majeur et des couts de santé considérables. La BPCO est aujourd’hui considérée comme une maladie multi-systémique dont le pronostic est lié en grande partie à ses comorbidités et à la survenue d’exacerbations. Les exacerbations qui vont ponctuer l’évolution de la BPCO précipitent le déclin de la fonction respiratoire et favorisent la décompensation des comorbidités et la survenue d’événements cardiovasculaires comme des infarctus du myocarde ou des accidents vasculaires cérébraux. La prise en charge moderne de la BPCO est basée sur la mise en place d’un soin intégré incluant la prise en charge des comorbidités et une meilleure détection et gestion des exacerbations.Dans ce travail de thèse nous abordons l’atteinte hépatique (stéatopathie hépatique non alcoolique - NAFLD) dans la BPCO comme une comorbidité sous-estimée (publication 1) alors qu’elle a probablement des implications pronostiques importantes (publication 2). La BPCO s'accompagne également de symptômes non respiratoires tel que des douleurs, dont les variations et localisations sont peu connues pendant et après l'exacerbation (publication 3). Le traitement de ces douleurs par des opiacés pourrait avoir un effet spécifiquement délétère dans cette population (publication 5). Les enjeux de réforme du système de santé avec une optimisation cout-efficacité incitent à développer et valider de nouvelles méthodes de prise en charge ambulatoire des exacerbations (publication 6).Dans une première partie de la thèse nous explorons les liens épidémiologiques entre BPCO et NAFLD. Nous explorerons également les conséquences d’une telle association sur le devenir cardiovasculaire des patients à moyen terme. Dans une deuxième partie, nous cherchons à définir les caractéristiques des douleurs avant et après exacerbation au cours de la BPCO, le lien entre douleur, anxiété et dépression chez ces patients et la sécurité d'emploi des morphiniques dans cette population fragile. Dans une dernière partie, nous aborderons la stratification du risque lié à une exacerbation de BPCO, et la possibilité d’une prise en charge ambulatoire extrahospitalière pour les exacerbations de sévérité modérée. / Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is one of the most common chronic diseases and is one of the leading causes of death in the world with major societal impact and considerable health costs. COPD is now considered a multi-systemic disease whose prognosis is largely related to its comorbidities and the occurrence of exacerbations. The exacerbations that punctuate the evolution of COPD precipitate the decline of respiratory function and promote the decompensation of comorbidities and the occurrence of cardiovascular events such as myocardial infarction or cerebrovascular accidents. The modern management of COPD is based on the implementation of integrated care including the management of comorbidities and better detection and management of exacerbations.In this thesis we address liver injury (non-alcoholic fatty liver disease - NAFLD) in COPD as an underestimated comorbidity (publication 1), although it probably has important prognostic implications (publication 2). COPD is also associated with non-respiratory symptoms such as pain, the variations and locations of which are poorly known during and after exacerbation (publication 3). Treatment of this pain with opiates may have a specifically deleterious effect in this population (publication 5). The challenges of health system reform with cost-effectiveness optimization encourage the development and validation of new methods of outpatient management of exacerbations (publication 6).In a first part of the thesis we explore the epidemiological links between COPD and NAFLD. We will also explore the consequences of such an association on the cardiovascular outcome of patients in the medium term. In a second part, we seek to define the characteristics of pain before and after exacerbation during COPD, the link between pain, anxiety and depression in these patients and the safety of opioids in this fragile population. In the last part, we will discuss the stratification of the risk linked to an exacerbation of COPD, and the possibility of outpatient care for exacerbations of moderate severity.

Följsamhet är när patienten följer den angivna ordinationen. En bra följsamhet är ofta avgörande för en bra behandling och är kopplad till en lägre dödlighet. En dålig följsamhet ökar risken att drabbas av sjukdom och ökar hälsovårdskostnader. I utvecklade länder är följsamheten 50 %. Följsamhet kan vara avsiktlig eller oavsiktlig. Att avsiktligt inte vara följsam menas att patienten medvetet inte följer sin ordination. Att oavsiktligt inte vara följsam innebär att patienten omedvetet inte följer sin behandling, det kan beror på glömska eller missuppfattning. Följsamheten mäts ofta indirekt med olika frågeformulär. I denna litteraturstudie granskades sju artiklar från databasen Pubmed. Syftet var att undersöka följsamheten av läkemedelsbehandling vid tre sjukdomstillstånd, hypertoni, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och depression och ta reda på utmärkande faktorer som bidrar till bättre följsamhet. Resultatet visade att följsamheten varierar mellan 30 - 71 %. De utmärkande faktorer som bidrog till bättre följsamhet skiljde sig mellan studierna. Patienter som var gifta, hade make/partner visade sig vara en bidragande faktor till bättre följsamhet i tre av studierna. Patienter som tog monoterapi visade sig vara en bidragande faktor till bättre följsamhet i två av studierna och patienter med högre livskvalitet och som självskattade sin subjektiva hälsa som “bra” och “medel” hade en bättre följsamhet till läkemedelsbehandling. I tre studier visades att patienter med färre komorbiditeter hade en bättre följsamhet än patienter med flera komorbiditeter. Slutsatsen är att farmaceuten har en viktig bidragande roll och kan förbättra patientens följsamhet till läkemedelsbehandling genom en god och regelbunden kundkontakt. Studierna är inte samstämmiga och kan inte jämföras med varandra. För att få ett mer tillförlitligt resultat borde samma mätmetod användas. / Adherence is when the patient takes the medication as prescribed by the physician. A good adherence is often crucial for a good medical outcome and is connected to a lower mortality. A bad adherence increases the risk of illness and increases healthcare costs. In developed countries adherence is 50%. Adherence can be intentional or unintentional. Unintentional adherence, can depend on forgetfulness or misunderstanding and means that the patient is not following their treatment. Adherence is often measured indirectly using different questionnaires. In this literature study seven articles were reviewed from the medical database PubMed. The purpose was to examine adherence of medical treatment in three different disease states common in the elderly population; hypertension, chronic obstructive pulmonary disease (COPD) and depression, and in particular to study distinctive factors that contribute to a better adherence. The results showed that adherence varies between 30-71%. The distinctive factors that contributed to better adherence varied between the studies. In summary, three of the studies showed that patients that were married or that had a husband/partner had a better adherence. Monotherapy was a contributing factor better adherence in two of the studies. Patients with higher living standards and that self-assessed their subjective health as “good” and “average” had a better adherence to medical treatment. Patients with less comorbidities had a better adherence than patients with multiple comorbidities, this was reported in three of the reviewed studies. The conclusion is that the pharmacist have an important roll and can improve the patients adherence to drug treatment through a good and regular customer contact. The studies are not concordant and can not be compared with each other. To get a more reliable result the same measurement method should be used.

No description available.

Alpha-1 antitrypsin deficiency, for which there is no cure, is one of the most lethal genetic diseases among the European White population. Early and proper diagnosis is challenging, as understanding how both alpha-1 antitrypsin deficient patients and their family caregivers cope with their related stressors on a daily basis. This qualitative phenomenological study incorporated the biopsychosocial approach, the Bowen family systems theory, and the family systems model of illness to examine the experiences of Alpha-1 patients and their family caregivers related to living with the disease and coping strategies. Participants were recruited with the assistance of a national organization that serves the study population. Sixteen participants, (8 alpha-1 deficient individuals and 8 primary family caregivers) were interviewed. Data were analyzed to identify codes and resulting themes. The data analysis led to the identification to the following themes: (a) shock; (b) misdiagnosis; (c) lack of awareness; (d) lengthy multiple medical evaluations necessary to be appropriately diagnosed; (e) caregiver shock; (f) caregiver despair in watching their loved ones struggle; and (g) keeping busy and a positive family dynamic because factors help the participants cope with the challenges of alpha on a daily basis. The results provide an understanding of the complexities of alpha-1 deficiency and how it impacts the lives of alpha-1 deficient participants and their family caregivers. This information might be used by alpha-1 community members and health care practitioners to bring about social change by creating additional resources needed to improve communication between the health care system and alpha-1 community, as well as assist alpha-1 patients and caregivers in managing the disease.

Das Krankheitsgeschehen von Patienten mit chronischen Lungen- und Atemwegs-erkrankungen ist durch einen progredienten Krankheitsverlauf gekennzeichnet. Dieser Erkrankungsgruppe sind neben der chronisch obstruktiven Lungenerkrankung (COPD) auch pneumologische Berufskrankheiten wie die Asbestose oder Silikose zuzuordnen. Aufgrund der zunehmenden Dyspnoe zunächst bei Belastung später auch in Ruhe befinden sich diese Patienten in einer Dekonditionierungsspirale, d. h., die körperliche Aktivität und körperliche Leistungsfähigkeit reduziert sich zunehmend. Diese Dekonditionierung kann durch das Auftreten depressiver und ängstlicher Symptome ungünstig beeinflusst werden. Vor diesem Hintergrund ist ein nachhaltiges Krankheitsmanagement für diese Patientengruppe bedeutend. Inner-halb des Krankheitsmanagements kommt dem Gesundheitsverhalten eine bedeutende Rolle zu, welches durch personale Ressourcen wie die Selbstwirk-samkeit beeinflusst wird. Die vorliegende kumulative Dissertationsschrift verfolgte das Ziel mit Hilfe von vier Publikationen das Zusammenwirken von Erkrankungsschwere, psychischen Symptomen wie Angst und Depression, krankheitsspezifischer Selbstwirksamkeit sowie körperlicher Leistungsfähigkeit im Rahmen der Dekonditionierungsspirale bei Patienten mit chronischen Lungen- und Atemwegserkrankungen empirisch zu überprüfen. Da es im deutschsprachigen Raum bisher kein Instrument zur Operationalisierung der krankheitsspezifischen Selbstwirksamkeit existierte, sollte zusätzlich ein deutschsprachiges Erfassungsinstrument entwickelt und validiert werden. Die Ergebnisse belegten das Auftreten von Depression und Angst bei Patienten mit pneumologischen Berufskrankheiten sowie Zusammenhänge zu einer reduzierten körperlichen Leistungsfähigkeit. Weiterhin konnte mit Hilfe der validen deutschen Version der COPD Self-Efficacy Scale die krankheitsspezifische Selbstwirksamkeit bei dieser Patientengruppe erfasst sowie Zusammenhänge zu psychischen Symptomen und zur körperlichen Leistungsfähigkeit dargestellt werden. Zusammenfassend leistet die vorliegende Dissertationsschrift einen Erkenntnis-gewinn über das Zusammenwirken von psychischen und physischen Determinanten des Krankheitsmanagements von Patienten mit chronischen Lungen- und Atemwegserkrankungen im Rahmen der Dekonditionierungsspirale. Die Ergebnisse bieten relevante Erkenntnisse, die es für die Entwicklung zukünftiger Interventionen mit dem Ziel der Aufrechterhaltung der körperlichen Aktivität und Leistungsfähigkeit zu berücksichtigt gilt.

Problém: Obstrukce dýchacích cest a průtoková limitace, způsobená chronickou obstrukční plicní nemocí (CHOPN) nebo astma bronchiale (AB), může způsobit změny tvaru, pozice a pohybů bránice v důsledku zvýšení plicních objemů. Hypotézy: U pacientů s obstrukčním respiračním onemocněním se bude funkce bránice lišit oproti kontrolní skupině zdravých jedinců, což se projeví na jejím postavení a rozsahu pohybu. Existuje vztah mezi plicními funkcemi a polohou a pohyby bránice. Cíl: Cílem práce bylo zjistit, zda pozice, tvar a pohyby bránice u ležících pacientů s průtokovou limitací během maximálních dechových a posturálních manévrů se liší od tvaru, pozice a pohybů bránice za stejné situace u jedinců bez patologie respiračního systému. Zkoumali jsme rozdíly mezi pacienty s CHOPN, pacienty s AB a zdravými jedinci. Cílem bylo také stanovit tyto vztahy v kontextu vážnosti průtokové limitace, resp. obstrukce dechových cest. Metodika: Soubor tvořily 3 skupiny probandů, celkem 31 dospělých: 10 jedinců s klinicky stabilním AB (5 žen a 5 můžů), 11 jedinců s klinicky stabilním, středně těžkým CHOPN (7 mužu a 4 ženy) a kontrolní skupinu tvořilo 10 zdravých jedinců (5 mužů a 5 žen). Všichni probandi podstoupili komplexní měření plicních funkcí a kardiopulmonální zátežové vyšetření. Bránici jsme vyšetřovali pomocí...

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) sjukdom är ett växande problem världen över och kommer i framtiden att ställa primärvården inför utmaningar att kunna möta komplexa vårdbehov från den här patientgruppen. KOL innebär begränsningar i det dagliga livet och ger känslor av beroende vilket gör att många patienter är i behov av kontakt med primärvårdens vårdcentraler. Försämrad andning (exacerbation) är ofta anledning till att en patient med KOL ringer till vårdcentralen. Sjuksköterskan i telefonrådgivningen ställs inför utmaningar att kunna bedöma patientens försämrade andning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter att i telefonrådgivning på vårdcentralen bedöma andningsförsämring hos patienter med KOL och besluta om vidare åtgärd.  Metod: En kvalitativ studie har genomförts med individuella semistrukturerade intervjuer där elva sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning på vårdcentral deltog. En kvalitativ innehållsanalys användes för analys av intervjutexterna  Resultat: Hur sjuksköterskorna erfor bedömningen av patienternas försämrade andning utmynnade i fyra huvudkategorier med tio underkategorier samt ett övergripande tema: Att utan sin kliniska blick bedöma andningsförsämring vid KOL innebär utmaningen att värdera patientens aktuella symtom, i förhållande till tidigare och ta beslut om åtgärd.  Slutsats: Ett centralt fynd i den här studien är att det finns utmaningar i telefonrådgivning för att bedöma andningssvårigheter hos patienter med KOL. Avsaknaden av den kliniska blicken i telefonrådgivning ställer krav på kompetens och kommunikativa färdigheter hos sjuksköterskan. Samtidigt finns det möjlighet att hitta stöd för sin bedömning i formella beslutstöd och kollegor för att möjliggöra ett adekvat beslutsfattande / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a growing problem worldwide and will in the future pose primary care challenges to be able to meet complex care needs from this patient group. COPD means limitations in daily life and feelings of dependence, which means that many patients need contact with primary health care. Respiratory impairment (exacerbation) is often the reason why patients with COPD call the health care center. The nurse in the telephone counseling is faced with challenges to be able to assess the patient's respiratory impairment. Aim: To describe nurses' experiences of assessing respiratory impairment in patients with COPD in telephone counseling at the health care center and make further decision.Method: A study employed qualitative design using individual semi-structured interviews as data collection method with participation of eleven nurses working with telephone counseling at health care centers. A qualitative content analysis was used to analyze the interviews.Results: The way the nurses experienced the assessment of patients' respiratory impairment was revealed in terms of four main categories, ten subcategories and grasped by one overarching theme: Without visual contact, assessing respiratory impairment in patients with COPD presents a challenge to value the patient´s current symptoms, in relation to the past, and make decision. Conclusion: One core finding of this study is that there are challenges and difficulties in telephone counseling to assess respiratory impairment in patients with COPD. The lack of visual contact with the patients in telephone counseling places demands on the nurse's competence and communication skills. At the same time, nurses receive support for their assessment in decision-making tools and by colleagues.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk sjukdom som drabbar människor över hela världen. Symtom som hosta, ökad slemproduktion andfåddhet och andnöd är vanligt förekommande. Livskvalitén påverkas och utmaningar i det dagliga livet uppstår. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheterav att vårda patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie som utgick ifrån åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes i sin helhet flertalet gånger, därefter sammanfattades samt jämfördes artiklarna med varandra. Likheter och skillnader identifierades samt redovisades i fyra kategorier. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades; (i) erfarenheter av vårdrelationens betydelse, (ii) erfarenheter av kunskapsläget i vården, (iii)erfarenheter av personcentrerad vård, och (iv) erfarenheter av teamarbete i vården.Kunskapsluckor bland sjuksköterskor problematiseras och påverkar personer med KOL negativt. Personcentrerad vård beskrivs vara en betydande komponent för att åstadkomma ett partnerskap mellan sjuksköterskan och patienten som utmynnar i en god och trygg omvårdnad av personer med KOL. Konklusion: Sjukdomens komplexitet upplevs som svårhanterlig och det ställs höga krav på sjuksköterskor inom vården av patienter med KOL. Utbildning och ökad förståelse ger sjuksköterskor möjlighet att erbjuda patienten personcentrerad vård som är tryggare och säkrare. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic disease that affects people all over the world. Symptoms such as cough, increased mucus production, shortness of breath and respiratory distress are common. The quality of life is affected and challenges in daily life occurs. Purpose: To illustrate the nurses’experiences of caring for patients with chronic obstructive pulmonary disease. Method: The study was designed as a general literature review based on eight scientific articles. The articles were read in their entirety several times thereafter, the articles were summarized and compared with each other. Similarities and differences were identified and reported in four categories. Results: Four main categories were identified; (i) experiences of a significant care relationship, (ii) experience´s in the knowledge state in caring, (iii) experiences of person-centered care, and (iv)teamwork experiences in healthcare. Knowledge gaps among nurses are problematized and affects people with COPD negative. Person-centered care is described as a significant component in achieving a partnership between the nurse and the patient that result in a good and safe care of people with COPD. Conclusion: The complexity of the disease is perceived as difficult to manage and high demands are placed on nurses in the care for patients with COPD. Education and increased understanding give nurses the opportunity to offer the patient person-centered care that is safer and more secure.

No description available.