<p>Denna rapport har som syfte att undersöka hur ett urval av kuratorer och skolsköterskor ser på förekomsten av och bakgrunden till ätstörningar. Rapporten bygger på riktade öppna intervjuer till skolsköterskor och kuratorer vid skolor och ungdomsmottagningar som arbetar med ungdomar i åldern 16-19 år. Det tema vi vill undersöka och intervjua respondenterna om är hur massmedia, men även andra bakgrundsfaktorer som självkänsla, föräldrarnas roll samt sociala faktorer kan bidra till ätstörningar. Vi har bearbetat resultatet med hjälp av innehållsanalys. Aktuell forskning anger att dålig självkänsla, dålig relation till föräldrar samt påverkan från media är faktorer som kan medverka till utvecklandet av en ätstörning. I tonåren ingår i regel kroppsfixering och missnöje med kroppens utseende som förstärkande faktor. I intervjuerna med våra respondenter återkommer dessa uppgifter. De flesta av respondenterna upplever att ätstörningsproblematik är ett relativt vanligt förekommande problem på deras mottagningar. Det har visat sig att våra intervjuresultat överensstämmer med aktuell forskning som studerat bakgrunden till ätstörningsproblem. Precis som intervjupersonerna säger, menar forskningen att ätstörningar är en komplex sjukdom där flera komponenter spelar in. Det finns alltså inte ett svar på vad ätstörningar beror på, det handlar snarare om faktorer som tillsammans skapar ätstörningen. Mer förebyggande arbete krävs och i en tidig ålder då detta är ett problem som kryper längre ner i åldrarna.</p>

<p>The aim of this descriptive literature study was to describe the patients’ experience of the need for social support and the choice of coping strategies during treatment for eating disorders. Further, the authors wanted to describe the relationship with the parents and also to highlight the caring relationship between nurse and patient. Results that came to light, concerning the patients’ experience, were that patients with eating disorders, in a majority of studies, indicated a deficient social network. The authors´ studies point out a need for social support in the convalescence and a need for assistance when it comes to changing coping strategies in stressful situations or events. Furthermore, the authors also intend to seek strategies for successfully changing the dysfunctional eating behaviour. The family should be seen as a resource in the treatment without challenging the patients’ autonomy. Further, the family plays an important role to encourage new patterns of behaviour and to provide support and help during the patients’ treatment. Building a lasting relationship between patient and nurse is a significant part of the nursing care and thus an important step in the recovery process. The nurses´ caring work with this patient group can consist of help for patients to identify strategies for seeking social support in addition to facilitating the communication between the patient and its family. In order to provide these patients the possibility of good nursing care, it requires that nurses have basic knowledge about eating disorders, which the nurses should be prepared for during their education.</p> / <p>Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva patientens upplevelser av socialt stödbehov och val av copingstrategier under pågående behandling av ätstörningar. Vidare ville författarna utifrån litteraturen beskriva relationen till familjen samt belysa den vårdande relationen mellan patient och sjuksköterska. Resultat som framkom angående patientens upplevelser var att patienter med ätstörningar i flertalet studier angavs ha bristande sociala nätverk. Studierna påvisar ett uttalat behov av socialt stöd för att kunna tillfriskna samt få hjälp att förändra copingstrategier vid stressfulla situationer eller händelser för att kunna ändra det dysfunktionella ätbeteendet. Familjen bör ses som en resurs i behandlingen utan att patientens autonomi utmanas. Familjen spelar bland annat en viktig roll till att uppmuntra nya beteendemönster och för att ge stöd och hjälp under behandlingsprocessen. Att bygga en hållbar relation mellan patient och sjuksköterska är en betydelsefull del av omvårdnaden och således ett viktigt steg i tillfrisknandeprocessen. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete med denna patientgrupp kan innefatta hjälp för patienter med ätstörningar att identifiera strategier för att söka socialt stöd samt underlätta kommunikationen mellan patienten och dennes familj. För att kunna ge dessa patienter en möjlighet till att få god omvårdnad krävs det att sjuksköterskor har grundläggande kunskaper om ätstörningar vilket sjuksköterskan borde förberedas inför redan under sin utbildning.</p>

<p>Sverige har många olika kliniker och institutioner som behandlar problem med ätstörningar och behandlingsformerna inom dessa är mycket varierande. Många av dem har lagt fokus på att ge sina patienter individanpassade resurser och ökad kunskap för att utifrån detta lära sig att ta eget ansvar för sitt tillfrisknande. Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt lärprocesser utvecklats och vilken ny personlig kunskap som påverkat tillfrisknandet till ett hälsosammare liv. Undersökningen har inspirerats av en narrativ ansats och metoden som använts är personlig intervju samt intervju via e-post och brev. Genom MHE Kliniken i Mora skickades brev till, sammanlagt, 20 personer som tidigare haft problem med ätstörningar men som nu anses friska efter professionella kriterier. Den personliga intervjun utfördes med en individ som haft kontakt med en behandlingsverksamhet i Gästrikland. För att stärka materialet användes även en publicerad fallstudie i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att deltagarna i studien ansåg att de genom behandlingen fått nya kunskaper och lärt sig nya sätt varpå de kan hantera problem, både genom teoretisk information men även genom att praktiskt prova. De utvecklades till självständiga individer som lärde sig att ta ansvar för sitt eget liv. Utifrån analysen visades att lärandeprocesser förutsätter en personlig anknytning och meningsfullhet för att ny kunskap ska genereras. Genom undersökningen kan slutsatsen dras att det krävs mycket arbete för att stegvis förändra ett ohälsosamt beteende. Genom högre självkänsla, större tillit till sina egna förmågor och en ökad livskompetens är detta dock fullt genomförbart.</p> / <p>In Sweden, there are great numbers of different clinics and institutions for treating eating disorders and the variation of the treatment differs alot. Many of these are focusing on giving their patients individually suited resources and increased knowledge how to get in charge of their own recovery. The aim of this study is to find out how learning is developed and what personal knowledge you need in the struggle of achieving a healthier life. This study was inspired from a narrative point of view and the methods used are face-to-face interview and interview by e-mail and original mail. Through the MHE Clinic, situated at Mora Sweden, mail were sent to 20 individuals who, in the past, had problems with eating disorders. The face-to-face interview was made with one person, who previously, was in contact with a treatment center in the district of Gästrikland. A published casestudy was also used to further strengthen the collected material. The results of the study shows that the participators gathered new knowledge and learned new ways of handling their everyday problems, both by getting theoretical information but also by actually trying it. These persons grew into indepentent individuals who learned to take responsibility of their own lives. According to the analysis, processes of learning requires personal relation and meaningfulness to be able to generate new knowledge. The conclusion of the study shows that it takes a lot of work to change an unhealthy behaviour, although it is possible by increasing your self-esteem, by trusting your own ability and by gaining a competence of life.</p>

<p>Tidigare studier visar att förekomsten av ätstörningar är högre inom idrotten än i samhället i stort och är enligt Riksidrottsförbundet en viktig fråga för idrottsrörelsens arbete. Träningsanläggningar är en arena där många individer befinner sig dagligen. Studier kring träningsanläggningars förebyggande arbete mot ätstörningar saknas idag. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur instruktörer på träningsanläggningar arbetar med insatser kring ätstörningar bland sina medlemmar. Studien genomfördes med enkät som datainsamlingsmetod där 26 instruktörer från tre olika träningsanläggningar i Sverige medverkade. Urvalet baserades på bekvämlighetsskäl efter anläggningarnas belägenhet och av tidigare personliga kontakter. Enkäten bestod av 11 frågor som utformades utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. Resultatet visade att ingen av de tre anläggningarna hade någon skriftlig eller dokumenterad handlingsplan/policy eller förebyggande arbete mot ätstörningar. Kunskap och medvetenhet om ätstörningar fanns hos flertalet av respondenterna. 23 av de 26 respondenterna såg sig själva som förebild för sina deltagare.</p>

<p><em><p>Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom- Patientversion</p><p>(KUS-P) är ett självskattningsformulär, avsett att mäta de vanligaste</p><p>symptomen hos personer med ätstörningar. Formuläret har använts i</p><p>forskningssammanhang samt i kliniska sammanhang. De</p><p>psykometriska egenskaperna har inte tidigare undersökts. Syftet med</p><p>föreliggande studie var att validera och normera formuläret.</p><p>Självskattningar från en normalpopulation bestående av 945</p><p>gymnasie- och universitetsstuderande samlades in för studiens</p><p>analyser. Data på 270 patienter från en ätstörningsenhet fungerade</p><p>som klinisk jämförelsegrupp. Det insamlade materialet undersöktes</p><p>avseende könsskillnader. Resultaten visar att KUS-P har god</p><p>reliabilitet och validitet samt klassificerar 84 % korrekt, med ett</p><p>gränsvärde på 22 poäng för kvinnor. Det visade sig finnas</p><p>signifikanta skillnader mellan könen, på hela skalan samt på de</p><p>symptomfrågor som rör tankar och känslor.</p></em></p> / <p>Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom - Patientversion</p><p>(KUS-P) is a self-report questionnaire, intended to measure the most</p><p>common symptoms in people with eating disorders. The questionnaire</p><p>has been used in research and in clinical contexts but its psychometric</p><p>properties have not yet been reported on. The aim with this study was</p><p>to validate and standardize the questionnaire. Self-reports from a</p><p>normal population comprising of 945 upper secondary school and</p><p>university students was gathered for the study's purposes. Records</p><p>from 270 patients in an eating disorder unit served as a clinical</p><p>comparison group. The collected material was examined with regards</p><p>to sex differences. The result shows that KUS-P has good reliability</p><p>and validity. The questionnaire classifies 84% correctly and has a cutoff</p><p>value at 22 points for women. There were significant differences</p><p>between sexes, on the entire scale and on those symptom questions</p><p>concerning thoughts and feelings.</p>

<p> </p><p> </p><p><em>Syfte:</em> Syftet med uppsatsen var att kartlägga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med särskilt fokus på arbetsterapeutens roll.</p><p><em>Metod: </em>Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord användes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och värdering.</p><p><em>Resultat: </em>Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder används i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemområdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemässiga metoder.</p><p><em>Slutsats:</em> Slutsatsen av vårt resultat är att det finns många olika tänkbara metoder som kan användas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med ätstörningsproblematik. Vi har även funnit att arbetsterapeutens roll behöver bli tydligare i arbetet med denna patientgrupp. Det finns lite forskning inom detta område. Därför skulle det vara intressant att i framtiden göra en enkätstudie eller intervjuer med arbetsterapeuter som jobbar med ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med syftet att jämföra vårt resultat med deras metoder/interventioner för att se likheter/skillnader.</p>

<p>Detta är en kvalitativ studie där sex högstadielärare har intervjuats om deras kunskaper samt om hur lärarna arbetar preventivt när det handlar om psykisk ohälsa med fokus på ätstörningar. Fokus ligger även på att ta reda på hur lärare kan arbeta preventivt och därför har även en psykolog från Stockholms ätstörningscenter intervjuats. Psykologen rekommenderar olika preventiva arbetsätt som lärare kan använda i sin undervisning. Syftet med studien är att granska om dessa sex lärare arbetar med områden som handlar om kost, självkänsla, osunda mediala ideal samt kroppsuppfattning som bland annat psykologen rekommenderar som lämpliga områden att arbeta med i det preventiva arbetet i skolan.</p><p>Fokus läggs på den välkända teorin kognitiv dissonans som är en mycket framgångsrik metod när det handlar om att arbeta förebyggande mot ätstörningar. Stor vikt läggs också på att informera om vilka områden som anses lämpliga att arbeta med när det handlar om att arbeta preventivt.</p><p>Slutsatser från denna studie är att samtliga lärare arbetar till viss del preventivt i sin undervisning. Samtliga har kunskap om vilka områden som är intressanta att arbeta med dock har de en begränsad kunskap om vilken teknik som bör användas i detta preventiva arbete. </p><p> </p>

För att hjälpa barn och ungdomar som lider av ätstörningar krävs specialistkompetens inom området. Specialistsjukvården måste kunna möta såväl nyinsjuknade som långvarigt sjuka barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar. En intervjustudie har genomförts med sju sjuksköterskor som arbetar på två olika specialistenheter där barn och ungdomar vårdas för ätstörningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades tre kategorier: ”att finnas till för patient och anhöriga”, ”sjuksköterskans behov av stöd” och ”utmaningar i yrket” samt sex subkategorier: ”att möta och stödja patienten på ett professionellt sätt”, ”sjuksköterskans relation till anhöriga”, ”balans mellan arbete och fritid”, ”kollegial anda och ledarskap”, ”sjuksköterskans upplevelse av svårigheter” och ”känslor”. Huvudfynden visade att sjusköterskor som arbetar på specialistenheter för ätstörningar där barn och ungdomar vårdas kände stor meningsfullhet med arbetet.  Med professionalism och lugn kände sjuksköterskorna att de kunde hjälpa sina patienter trots att arbetet stundom kunde upplevas både utmanande och svårt. En balans mellan arbete och fritid, god kollegial anda, ett gott samarbete med anhöriga, ett gott ledarskap samt en tro på sig själv och sin förmåga som sjuksköterska upplevdes som väsentligt för god omvårdnad av dessa barn och ungdomar. / To help children and adolescents who suffer from eating disorders specialist skills are needed. Specialist Health Services need not only respond to children and adolescents with recent onset but also those who have been long-term ill. The purpose of this study was to illustrate nurses’ experiences of caring for children and adolescents with eating disorders. An interview study was carried out with seven nurses working at two specialist units treating children and adolescents with eating disorders. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Based on the analysis three categories were created: “to be there for the patient and their relatives”, “the nurse’s need of support” and “challenges of the profession”. Six sub-categories were created out of these three main categories: “to meet and support patients in a professional manner”, “the nurse’s relationship with the patient’s relatives”, “balance between work and leisure”, “collegial spirit and leadership”, “the nurse’s experience of difficulties” and “feelings”. Major findings showed that nurses working in specialized units for eating disorders felt great meaningfulness with their work. With professionalism and tranquility nurses felt they could help their patients even though the work sometimes was both challenging and difficult. A balance between work and leisure, good collegial spirit, a good way to interact with the patients relatives, good leadership and a belief in herself and her nursing ability were perceived essential for good care of children and adolescents suffering from eating disorders.

The aim of this descriptive literature study was to describe the patients’ experience of the need for social support and the choice of coping strategies during treatment for eating disorders. Further, the authors wanted to describe the relationship with the parents and also to highlight the caring relationship between nurse and patient. Results that came to light, concerning the patients’ experience, were that patients with eating disorders, in a majority of studies, indicated a deficient social network. The authors´ studies point out a need for social support in the convalescence and a need for assistance when it comes to changing coping strategies in stressful situations or events. Furthermore, the authors also intend to seek strategies for successfully changing the dysfunctional eating behaviour. The family should be seen as a resource in the treatment without challenging the patients’ autonomy. Further, the family plays an important role to encourage new patterns of behaviour and to provide support and help during the patients’ treatment. Building a lasting relationship between patient and nurse is a significant part of the nursing care and thus an important step in the recovery process. The nurses´ caring work with this patient group can consist of help for patients to identify strategies for seeking social support in addition to facilitating the communication between the patient and its family. In order to provide these patients the possibility of good nursing care, it requires that nurses have basic knowledge about eating disorders, which the nurses should be prepared for during their education. / Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva patientens upplevelser av socialt stödbehov och val av copingstrategier under pågående behandling av ätstörningar. Vidare ville författarna utifrån litteraturen beskriva relationen till familjen samt belysa den vårdande relationen mellan patient och sjuksköterska. Resultat som framkom angående patientens upplevelser var att patienter med ätstörningar i flertalet studier angavs ha bristande sociala nätverk. Studierna påvisar ett uttalat behov av socialt stöd för att kunna tillfriskna samt få hjälp att förändra copingstrategier vid stressfulla situationer eller händelser för att kunna ändra det dysfunktionella ätbeteendet. Familjen bör ses som en resurs i behandlingen utan att patientens autonomi utmanas. Familjen spelar bland annat en viktig roll till att uppmuntra nya beteendemönster och för att ge stöd och hjälp under behandlingsprocessen. Att bygga en hållbar relation mellan patient och sjuksköterska är en betydelsefull del av omvårdnaden och således ett viktigt steg i tillfrisknandeprocessen. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete med denna patientgrupp kan innefatta hjälp för patienter med ätstörningar att identifiera strategier för att söka socialt stöd samt underlätta kommunikationen mellan patienten och dennes familj. För att kunna ge dessa patienter en möjlighet till att få god omvårdnad krävs det att sjuksköterskor har grundläggande kunskaper om ätstörningar vilket sjuksköterskan borde förberedas inför redan under sin utbildning.

Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom- Patientversion (KUS-P) är ett självskattningsformulär, avsett att mäta de vanligaste symptomen hos personer med ätstörningar. Formuläret har använts i forskningssammanhang samt i kliniska sammanhang. De psykometriska egenskaperna har inte tidigare undersökts. Syftet med föreliggande studie var att validera och normera formuläret. Självskattningar från en normalpopulation bestående av 945 gymnasie- och universitetsstuderande samlades in för studiens analyser. Data på 270 patienter från en ätstörningsenhet fungerade som klinisk jämförelsegrupp. Det insamlade materialet undersöktes avseende könsskillnader. Resultaten visar att KUS-P har god reliabilitet och validitet samt klassificerar 84 % korrekt, med ett gränsvärde på 22 poäng för kvinnor. Det visade sig finnas signifikanta skillnader mellan könen, på hela skalan samt på de symptomfrågor som rör tankar och känslor. / Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom - Patientversion (KUS-P) is a self-report questionnaire, intended to measure the most common symptoms in people with eating disorders. The questionnaire has been used in research and in clinical contexts but its psychometric properties have not yet been reported on. The aim with this study was to validate and standardize the questionnaire. Self-reports from a normal population comprising of 945 upper secondary school and university students was gathered for the study's purposes. Records from 270 patients in an eating disorder unit served as a clinical comparison group. The collected material was examined with regards to sex differences. The result shows that KUS-P has good reliability and validity. The questionnaire classifies 84% correctly and has a cutoff value at 22 points for women. There were significant differences between sexes, on the entire scale and on those symptom questions concerning thoughts and feelings.