Inom omvårdnad av personer med ätstörningar är relationen mellan vårdare, familjer och patient viktig. Det är viktigt att se till personens psykiska och fysiska behov samt kunna motivera till återhämtning hos den sjuka. Syftet med det här examensarbetet var att beskriva personers upplevelser av att leva med en ätstörning. Nio vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen av artiklarna resulterade i fem kategorier: att känna sig övergiven av omgivningen; att känna sig styrd av sjukdomen; att förstå att man är sjuk och vilja bli av med sjukdomen; att känna ilska, skam och ångest samt att inte se sin rätta kroppsbild. Upplevelser som personerna hade var bland annat att de kände sig isolerad, hade svårt att bilda relationer utanför familjen, kände skam, ångest och hade en vilja att självskada sig. Att skapa kunskap är viktigt i omvårdnaden av personer med ätstörningar för att sjuksköterskor ska kunna skapa en trygghet, tillit och kunna främja en hälsosam livsstil för återhämtning från sjukdomen. Denna litteraturstudie kan användas till att öka förståelsen för personer som lever med en ätstörning vilket kan bidra till en förbättrad omvårdnad för dessa personer och familjer.

Tidigare studier har inte undersökt hur olika typer av stöd från omgivningen hjälper individer att tillfriskna från en ätstörning. Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse stöd från vården, familj och anhöriga samt individernas egna strategier haft för själva tillfrisknandet. För majoriteten av de tolv deltagarna hade vägledande samtal en betydande roll för tillfrisknandet. Några av deltagarna uttryckte sig om vårdens okunskap och dåligt bemötande, medan några nämnde vikten av psykoterapeutisk hjälp samt samtalsstöd. Resultatet visade att familj och vänners betydelse samt anpassning av stöd var essentiell i deltagarnas tillfrisknande. Individernas strategier att hantera sin problematik handlade om inställning såväl som individuell drivkraft. Slutsatsen var att stödet från familj och anhöriga var av största vikt, medan relationen till vården och dess betydelse för tillfrisknandet från ätstörningen var både positiv och negativ. Ytterligare forskning rekommenderas för att undersöka hur jämlik vård kan uppfyllas beroende på geografiskt läge.

Bakgrund: Ätstörningar är komplexa och allvarliga sjukdomar som innefattar anorexia nervosa, hetsätningsstörning, bulimia nervosa och ospecificerade ätstörningar. Riskfaktorer och symtombilden till ätstörningar utvecklas vanligtvis under grundskolan, men själva sjukdomen gör sig tydlig under tonåren. Därför har skolsköterskor som kontinuerligt möter elever i skolmiljön en viktig position för att identifiera och möta elever med ätstörning. Syfte: Att få en fördjupad kunskap kring skolsköterskans erfarenheter av att möta elever med ätstörning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats används i studien. Semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor verksamma i grundskolan utfördes. Resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys i syfte att presentera och analysera data. Resultat: Skolsköterskor som intervjuades har uppgett att de sällan kom i kontakt med elever med ätstörningar, de var svåra att upptäcka. Detta blev problematiskt då de ansågatt tidig identifiering var betydelsefullt för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Dessutom upplevde skolsköterskorna sig som begränsade på grund av bristande samtalsteknik och organisatoriska förutsättningar. Slutsats: Elever med ätstörningar kan vara svåra att identifiera. Skolsköterskor är beroende av sin kompetens samt samtalsteknik för att kunna hantera och stötta eleverna. Skolsköterskorna upplevde sig dessutom begränsade av organisatoriska skäl som resursbrist, avsaknad av stöd från övriga professioner inom elevhälsan, tidsbrist samt sekretess. / Background: Eating disorders are complex and serious diseases that include anorexia nervosa, binge eating disorder, bulimia nervosa and unspecified eating disorders. Risk factors and the symptom of eating disorders usually develop during primary school, but the disease itself becomes apparent during adolescence. Therefore, school nurses who continuously meet students in the school environment have an important position to identify and meet students with an eating disorder. Aim: To gain an in-depth knowledge of the school nurse's experience of meeting students with an eating disorder. Method: A qualitative interview study with an inductive approach is used in the study. Semi-structured interviews with eight school nurses active in primary school were conducted. The results was analyzed with a qualitative content analysis in order to present and analyze data. Results: School nurses who were interviewed stated that they rarely came into contact with students with eating disorders, they were difficult to detect. This became problematic as they considered early identification as important for working on prevention and health promotion. School nurses felt limited due to a lack of conversational techniques and organizational conditions. Conclusion: Students with eating disorders can be difficult to identify. School nurses are dependent on their skills and conversational techniques to be able to handle and support the students. The school nurses also felt limited for organizational reasons such as lack of resources, lack of support from other professions in student health, lack of time and confidentiality.

The last few years eating disorders have become a hot topic in the world of climbing, however very little research has been done. The available research shows alarming levels of eating disorders amongst climbers. This study has the purpose of highlighting climbing’s impact as a social phenomenon and as a sport on people with an eating disorder. The method utilized to achieve this purpose is a narrative inquiry which implies an interpretive research paradigm. Six interviews were carried out with four female and two male respondents who had different eating disorder problems while being active in climbing. A narrative thematic analysis was performed to find overarching themes within their stories. The study shows that there are different narratives in climbing that a person with an eating disorder can utilize to convince oneself and others that their behaviour is justified, through this there is a normalization of eating disorders in climbing where the person with an eating disorder is an active agent that drives the normalization. One example of this could be when a climber with an eating disorder sees other climbers that are skinny and yet climb at a high level, from this the person might create a narrative for their body and their climbing where it is justified to be unhealthily skinny. Another result from the study is that the respondents got confirmation from their climbing that their weight loss was the way to go within climbing, they had both seen short term positive effects to their results in climbing and also received positive feedback from their climbing friends. This confirmation the respondents received from climbing accelerated or maintained their eating disorders.

Bakgrund: Ätstörningar är ett folkhälsoproblem som drabbar många personer runt om i världen. Det är en sjukdom som många förknippar till unga tjejer men drabbar personer oavsett ålder och kön. Det finns flera sorters ätstörningar som har olika symtom, de vanligaste är anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningstörning. Vårdpersonalen har en stor roll i patienternas återhämtning och bör därför vårda om patientrelationen. Ju mer kunskap vårdpersonalen har desto mer sannolikt är det att fånga in de personer som lider av ätstörning. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med ätstörning. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta empiriska studier. Cinahl, Pubmed och APA Psykinfo användes för artikelsökningen. Studierna är kvalitetsgranskade och har analyserats med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Samtliga studier visar på vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med ätstörning. I resultatet visas två huvudteman och fem subteman. Huvudteman är att vårda mot patientens vilja och tydliga strategier skapar förståelse i vårdmötet. Konklusion: Utifrån denna litteraturstudies resultat kan vårdpersonalen öka medvetenhet om de olika utmaningarna som kommer med att vårda personer med ätstörning. Genom att utveckla kunskaperna inom ätstörning kan vårdpersonalen ge en mer optimal vård till personer med ätstörning. / Background: Eating disorders are a public health problem that affects many people around the world. It’s a disease that many associate with young girls but it affects people regardless of age and gender. There are several different types of eating disorders that have different symptoms, the most common ones are anorexia nervosa, bulimia nervosa and binge eating disorder. Health care professionals has a major role in the patient’s recovery and should therefore take care of the patient relationship. The more knowledge the health care staff has, the more likely it is to capture the person who suffer from an eating disorder. Aim: To describe healthcare professionals experiences of caring for people with an eating disorder. Methods: A qualitative literature study based on eight empirical studies. Cinahl, Pubmed and APA psykinfo has been used when searching for articles. The studies are quality reviewed and analyzed with the help of Friberg’s analysis model. Results: Every study shows healthcare professionals experiences of caring for people with an eating disorder. The result shows two main themes and five subthemes. The main themes are to care against the patients will and clear strategies creates understanding in the care meeting. Conclusion: Based on the results of this literature study, healthcare professionals can raise awareness of the different challenges that comes with caring for people with an eating disorder. By developing knowledge about eating disorders, healthcare professionals can provide more optimal care for people with eating disorders.

Bakgrund: Ätstörningar är ett samlingsnamn för flera diagnoser som orsakar lidande både fysiskt och psykiskt för de personer som lever med dem. Det är många som drabbas och därav kan vårdpersonal möta dessa personer var hen än jobbar. Det är en svår diagnos att tillfriskna från och det är därför av stor vikt att veta hur omvårdnaden bör se ut.  Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av omvårdnad till personer som drabbats av ätstörning.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundat sig på 9 empiriska artiklar gällande ämnet. De har granskats och analyserats av författarna för att besvara studiens syfte.  Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: strategier för omvårdnad, vägen till tillfrisknande, vikten av utbildning och vikten av samarbete.  Konklusion: Studien visar att en god relation är en av grundstenarna för omvårdnaden av denna patientgrupp. Andra viktiga faktorer i omvårdnaden är att involvera patientens familj, att ha ett fungerande vårdteam och att erbjuda fortlöpande utbildning till sjuksköterskan. / Background: Eating disorders is an umbrella term for a several diagnoses causing both physical and mental suffering for those who fall ill. The diagnoses are wide-spread which means that healthcare staff meet such patients regardless of work place. Recovery is often long-drawn which highlights the need to understand the care practices needed.  Aim: The purpose was to describe healthcare staff’s experiences of caring for people diagnosed with an eating disorder. Methods: This qualitative literature based review is composed of 9 empirical articles focusing on eating disorders and nursing care. The articles have been reviewed and analysed by the authors to answer the aim of the study. Results: The results are divided into four categories: strategies for nursing care, the road to recovery, the importance of education and the importance of cooperation. Conclusion: The study shows that a good nurse-patient relation is one of the founding stones of nursing care to this patient group. Other factors are to involve the patient’s family, to have functioning team collaboration and continuously provide education to the nursing staff.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ätstörningar uppträder oftast hos kvinnor i reproduktiv ålder. Orsaker till ätstörning är svåridentifierade men sociala, psykologiska och biologiska processer verkar samverka. Ätstörningar kan vara svåra att behandla då många kvinnor är hemlighetsfulla kring sin ätstörning för att de skäms över sitt störda ätbeteende. Forskning tyder på att kvinnor med någon form av ätstörning löper risk för komplikationer under graviditeten och i samband med förlossningen samt vid övergång till moderskapet. Samtidigt som kvinnor med ätstörning ska hantera oro för fostrets/barnets välbefinnande försöker de hantera sin ätstörning, vilket kan göra dem sårbara. Det är betydelsefullt för mödravården att ha kännedom om hur ätstörningar påverkar graviditetsutfall för att kunna ge dessa kvinnor adekvat behandling och stötta dem på bästa sätt. Syfte: Att beskriva vilken effekt tidigare eller pågående ätstörning har på graviditetsutfall och övergång till moderskapet. Metod: En litteraturöversikt där sökning genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Tjugotvå vetenskapliga artiklar utgör resultatsammanställningen, varav sexton har kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultat: Pågående eller tidigare ätstörning hos gravida kvinnor påverkar kvinnans graviditet och graviditetsutfall genom ökad risk för depression och ångest under graviditeten och postnatalt samt för prematur födsel. Ätstörning ökar kvinnans sårbarhet under graviditeten och vid övergång till moderskapet på grund av hennes oro över viktuppgång och att inte bli eller vara en tillräckligt bra mamma. Pågående eller tidigare ätstörning hos mamman påverkar barnet genom ökad risk för låg födelsevikt och/eller SGA-barn. Kvinnor med ätstörning visar svårigheter i det interaktiva mönstret med barnet och har ofta svårt att känna igen barnets hunger och att kunna skilja på barnets hunger och dess behov av närhet. Kvinnor med ätstörning har ett ökat behov av stöd under graviditeten och postpartum. Motstridiga resultat framkom avseende prematur födsel, missfall, kejsarsnitt och instrumentell förlossning, inducerad förlossning, födelsevikt, SGA-barn, intrauterin tillväxthämning och Apgar-poäng. Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att kvinnor med pågående eller tidigare ätstörning har högre risk för negativa utfall under graviditeten och perinatalt samt försämrade förutsättningar vid övergången till moderskapet. Flera studier visade på motstridiga resultat. Kliniska implikationer: Det är betydelsefullt att tidigt i graviditeten identifiera kvinnor med ätstörning för att kunna hindra eller lindra negativa utfall. Eftersom kvinnor med ätstörning ofta döljer sitt störda ätbeteende, försvåras identifieringen av dem. Ett enkelt verktyg som möjliggör screening av ätstörningar skulle möjligen underlätta upptäckten av ätstörning tidigt i en graviditet.

Bakgrund: Ätstörning är ett tillstånd som kännetecknas av problem med ätande, aptit och vikt. Ätstörningen kan föra med sig vissa psykiatriska tillstånd och de vanligaste är ångest, depression och personlighetsstörningar. I samband med graviditet sker förändringar som kvinnor måste anpassa sig till, bland annat viktuppgång. För kvinnor som har en pågående ätstörning eller dem med tidigare ätstörning kan anpassningsprocessen bli svårare och ätstörda beteenden från tidigare år kan komma tillbaka. Forskning visar att en del kvinnor med ätstörningar upprätthåller kompensatoriska beteenden i form av intensiv träning, restriktivt matintag, bruk av laxantia samt självframkallade kräkningar för att förhindra viktuppgång under graviditeten. Mörkertalet är stort när det gäller ätstörningar och det ses en tydlig tendens i undvikande av professionell hjälp.   Syfte: Att belysa ätstörningarnas påverkan på fostret och spädbarnet samt kvinnans fysiska och psykiska hälsa under och efter graviditet.   Metod: En litteraturöversikt där sökning av artiklar genomförts i databaserna CINAHL Complete, MEDLINE, PsycINFO och PubMed. Sjutton artiklar, publicerade 2007–2017, utgör studiens resultatdel varav fem artiklar av kvalitativ design och tolv av kvantitativ design.   Resultat: Ätstörning i samband med graviditet påverkar barnet genom ökad risk för låg födelsevikt, låg Apgar-poäng och spädbarnsdöd. En ätstörning påverkar kvinnan såväl fysiskt som psykiskt både innan och under en graviditet samt postpartum. Ätstörning har visat på fertilitetsproblem och upprepade missfall hos kvinnan. Under graviditet har kvinnor med ätstörning större risk för antepartumblödning och anemi samt komplikationer i samband med förlossning så som större behov av igångsättning och kejsarsnitt än vad kvinnor utan ätstörning har. Kvinnor med ätstörningar upplever i större omfattning känslor av självkritik och otillräcklighet som förälder då fokus ligger på den egna kroppen och inte på barnet. Ångest- och depressionssyndrom har visat sig vara vanligt förekommande under och efter graviditeten hos kvinnor med ätstörningar.   Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att kvinnans ätstörning under en graviditet kan ha negativ påverkan på fostret och spädbarnet samt risk för ogynnsamma utfall vad gäller kvinnans fysiska och psykiska hälsa. / Background: Eating disorders are a condition characterized of problems by eating, a change in appetite and weight problems. Eating disorders can cause certain psychiatric conditions and the most common are anxiety, depression and personality disorders. During pregnancy, changes that women must adapt to includes increase in body weight. For women who have an ongoing eating disorder or those with a history of eating disorder, the adaptation process may be more difficult, and disrupting behaviours from previous years may come back. Research shows that some women with eating disorders maintain their compensatory behaviours in the form of intense training, food restriction, use of laxatives and self-induced vomiting to prevent increase of body weight during pregnancy. Estimated number of unknown cases of eating disorders are high, and there is a clear tendency to avoid seeking professional help.   Aim: The aim of this study was to highlight the effects of eating disorders on the fetus and the infant as well as the physical and mental health of women during and after pregnancy.   Methods: A literature review in which searches were conducted in the databases CINAHL Complete, MEDLINE, PsycINFO and PubMed. Seventeen scientific papers, published in 2007-2017, represent the result compilation, of which five articles have a qualitative approach and twelve have a quantitative approach.   Results: Eating disorders during pregnancy affects the child through increased risk of low birth weight, low Apgar scores and infant mortality. An eating disorder affects the woman both physically and mentally, before and during pregnancy and postpartum. Eating disorders have been shown to cause fertility problems and repeated miscarriages. During pregnancy, women with eating disorders have a greater risk of antepartum bleeding, anemia and complications such as greater need of initiation of childbirth and caesarean section than women without eating disorders. These women experience feelings of self-criticism and insufficiency as a parent since focus is on their own body and not on the child. Anxiety and depression syndromes are associated with women with eating disorders during pregnancy.   Conclusion: This literature review shows that women with eating disorders during pregnancy have a negative impact on the fetus and the infant, as well as a higher risk of unfavourable outcomes in the physical and mental health of the woman.

Bakgrund: Ätstörningar finns i dagens samhälle i en stor utsträckning. Forskning visar på de allvarliga konsekvenser som uppkommer av tillstånden, både medicinskt, psykiskt och socialt. Att leva med en ätstörning skapar en stor problematik för personen som till slut inte kan kontrollera sig själv, sin vardag eller sitt liv. Trots den forskning som finns som visar hur djupgående dessa tillstånd är, så uppvisas fortfarande brister i vården och omvårdnaden av dessa personer. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med en ätstörning. Metod: En litteraturstudie som bygger på en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framställdes 5 slutkategorier: Att känna skam och skuld inför sig själv och andra, Att känna sig dömd och missförstådd av utomstående och samhället, Att använda sjukdomen som coping-strategi när de negativa känslorna tar över, Att uppleva ambivalens inför sitt destruktiva beteende och inför sin kroppsbild och Att inte kunna kontrollera sig själv och sina val. Slutsats: Att förstå att varje person med en ätstörning är unik och har olika föreliggande orsaker trots sina likheter i uttryck. Därav vikten med att inkludera alla delar av den drabbades liv för att kunna bilda sig en uppfattning om hur den drabbade kan nå återhämtning.

Bakgrund Ätstörningar är potentiellt livshotande psykiska sjukdomstillstånd som drabbar allt fler unga i samhällen. Det är inte endast vårdpersonal som behöver stödja de drabbade, då det har visat sig att föräldrar till barn med en ätstörning har en helt avgörande roll för deras tillfrisknande. Ätstörningar kan innebära ett mångårigt lidande för både barn och deras föräldrar. Det finns begränsat med forskning kring föräldrars upplevelser och psykiska välbefinnande i samband med deras barns vård. För att vårdpersonal ska kunna bemöta dessa föräldrar behövs ökad förståelse och kunskap om deras tillvaro. Syfte Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som diagnostiserats med en ätstörning. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 15 vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna, som utgjorde resultatet, kvalitetsgranskades och analyserades sedan genom en integrerad dataanalys.  Resultat Resultatet påvisade att ätstörningarna ledde till ansträngda familjerelationer, konflikter kring måltider, samt påverkade familjer socialt, emotionellt, psykologiskt, och ekonomiskt. Föräldrarna upplevde en frustration över att inte kunna göra tillräckligt, känslor av skuld, skam, oro, och ensamhet. Det påvisades även en kunskapslucka hos vårdpersonal gällande ätstörningar och närståendebemötande. Föräldrar upplevde en ökad ansvarsbörda i att behöva samordna vård på egen hand. Att få möta andra föräldrar i liknande situation samt vara delaktig i vården av det sjuka barnet visade sig lindra känslor av skuld och ökade förståelsen för ätstörningar.     Slutsats Föräldrar till barn med ätstörningar genomgår en stor emotionell påfrestning. För att vårdpersonal ska kunna bemöta närstående på ett stöttande, vägledande och meningsfullt sätt finns det behov av fortbildning inom psykisk ohälsa och ätstörningsdiagnoser, samt samordning av vården för att underlätta för föräldrar att söka professionell hjälp för sina barn. Att delta i behandlingar visade sig ha god inverkan på föräldrars psykiska välmående samt bidrog till en ökad förståelse för deras barns sjukdom. / Background Eating disorders are potentially life-threatening mental illnesses that affect more and more young people. It is not only healthcare professionals who need to support those affected, since parents of children with an eating disorder have a crucial role to play in their recovery. Eating disorders can signify years of suffering for both children and their parents. There is limited research on parents' experiences and mental well-being in connection with their child’s care. For healthcare professionals to be able to respond to these parents, increased understanding and knowledge of their experiences is needed. Purpose The purpose was to shed light on parents' experiences of living with a child diagnosed with an eating disorder. Method A non-systematic literature review was conducted where 15 scientific articles were searched in the databases PubMed and CINAHL. The articles, which constituted the result, were quality reviewed and then analysed through an integrated data analysis. Results The results showed that eating disorders led to strained family relationships, conflicts over meals, and affected families socially, emotionally, psychologically, and financially. The parents experienced frustration over not being able to do enough, feelings of guilt, shame, anxiety, and loneliness. A knowledge gap was demonstrated among healthcare professionals regarding eating disorders and family treatment. Parents experienced an increased burden of having to coordinate care on their own. Meeting other parents in a similar situation and being involved in the care of the sick child proved to alleviate feelings of guilt and increased the understanding of eating disorders.  Conclusion Parents of children with eating disorders undergo a great deal of emotional strain. For healthcare professionals to be able to respond to relatives in a supportive and meaningful way, there is a need for further training in mental illness and eating disorders, as well as coordination of care to make it easier for parents to seek professional help. Participating in treatments proved to have a good impact on parents' mental well-being and contributed to an increased understanding of their children's illness.