Bakgrund: Ätstörningar är en psykisk sjukdom som framförallt drabbar ungdomar men även vuxna. Anorexia nervosa och bulimia nervosa är de vanligaste typerna av ätstörning, där anorexia har den högsta risken för dödlighet. Ätstörning är en psykisk sjukdom med synliga fysiska symtom som det lätt fokuseras på. Fokuset ska ligga på hela människan och inte enbart på vikt och kropp. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxna personers upplevelser av att leva med ätstörning. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar valdes ut och sammanställdes till en ny helhet enligt fem steg. Artiklarna letades fram från databaserna Cinahl och Pubmed.  Resultat: Ätstörning är en sjukdom som sätter livet ur balans. Det påverkar familj och relationer lika mycket som personen som drabbas. Sjukdomen skapar en blandning av känslor som skam, ångest och stolthet. Professionella tjänster upplevs både positivt och negativt av de drabbade. Gott bemötande och bekräftelse av deras känslor har betydelse för deras återhämtning. Konklusion: Förutfattade meningar förekommer kring i vilken ålder det är acceptabelt att drabbas av ätstörning. Vuxna döms ofta för sin sjukdom och blir bemötta annorlunda än ungdomar. Här blir det sjuksköterskans ansvar att bemöta patienten utan fördomar. / Background: Eating disorders are a mental illness that mainly affects young people but also adults. Anorexia nervosa and bulimia nervosa are the most common types of eating disorders, with anorexia having the highest risk of mortality. Eating disorder is a mental illness with visible physical symptoms that are easily focused on. The focus must be on the person and not just on weight and body. Aim: The aim was to explore adults' experience of living with an eating disorder. Method: The method used was a literature review where ten qualitative articles were selected and compiled into a new result according to five steps. The articles were retrieved from the databases Cinahl and PubMed. Findings: Eating disorder is a disease that puts life out of balance. It affects family and relationships as much as the person affected. The disease creates a mixture of emotions such as shame, anxiety and pride. Professional services are experienced both positively and negatively by those affected. A good treatment and confirmation of their feelings is important for their recovery. Conclusion: There are preconceived notions about what age it is acceptable to suffer from an eating disorder. Adults are often judged for their illness and are treated differently compared to young people. Here it becomes the nurse´s responsibility to treat the patient without prejudice.

Bakgrund: Ätstörning drabbar inte bara den enskilda individen utan påverkar familjen, omgivningen och samhället i stort. Föräldrarnas delaktighet är av betydande del för tillfrisknandet. Sjuksköterskor behöver ta ansvar för att främja även föräldrarnas hälsa. Genom fördjupad kunskap om föräldrar situationen kan sjuksköterskan ge en bättre omvårdnad och förutsättning för föräldrarnas delaktighet i vården av deras ätstörningssjuka barn. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva upplevelsen av attvara förälder till ett barn med ätstörning. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt där resultatet har sammanställts med hjälp av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: Information om sjukdomen, brist på stöd och föräldrarnas upplevelse av utanförskap. Sammanfattning: Behovet av stöd från vården och att få vara delaktig i vården är av stor vikt för att föräldrarna ska orka fortsätta stötta sitt barn. Det är ansträngande att vara förälder till ett barn med ätstörning ochdet kan inskränka på såväl fysisk och psykisk hälsa som livskvalité. / Background: Eating disorders not only affect the individual but also affect the family, the environment and society at large. Parental involvement is a significant part of recovery. Nurses need to take responsibility for promoting parents' health as well. Through in-depth knowledge of the parental situation, the nurse can provide better care and conditions for the parents' participation in the care of their children with eating disorders. Aim: The purpose of the literature review was to describe the experience of being a parent of a child with an eating disorder. Method: The method used is a literature review where the results have been compiled with the help of ten scientific articles. Results: The results are presented in three main themes: Information about the disease, lack of support and parents' experience of exclusion. Summary: The need for support from the care and to be able to participate in the care is of great importance for the parents to be able to continue to support their child. It is strenuous to be the parent of a child with an eating disorder and it can restrict both physical and mental health as well as quality of life.

Studien utgår ifrån behandlingspersonal på ett SiS LVM-hem och deras beskrivningar av sitt förhållningssätt gentemot kvinnor med samsjuklighet i form av missbruk och ätstörning, samt vilka utmaningar och möjligheter som de upplever i sitt arbete i förhållande till gruppen. Studien har en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer som utförts med fem personer som arbetar som behandlingspersonal på ett SiS LVM-hem i Sverige. Den insamlade datan har framställts i en tematisk analys med fem identifierade huvudteman och 13 subteman som tolkats utifrån tolkningsramen, vilken inkluderar nationella regelverk och de teoretiska begreppen yrkeskompetens; relationskompetens och handlingskompetens samt teori om idealtypiska handlingar. Resultatet visar att det förekommer missbruk och ätstörning på LVM-hemmet och att behandlingspersonalen arbetar med det genom att förhålla sig lika till klienten oberoende dess problematik med viljan att hjälpa och anpassa strategier till problematiken, även om syftet med LVM inte är att behandla ätstörningar och det saknas förutsättningar på organisatoriskt plan. Resultatet visar även att behandlingspersonalen har fokus vid att arbeta relationsskapande för att nå klienterna och motivera dem. Studiens slutsatser är att det saknas kompetens om ätstörningar inom LVM-hemmet men att behandlingspersonalen bemöter missbruk och ätstörning genom att använda rutiner och begränsningar samt sin yrkes- och relationskompetens / The study is based on treatment workers at a SiS LVM-home and their descriptions of their approach to women with co-morbidity in the form of substance abuse and eating disorders, as well as the challenges and opportunities they experience in their work in relation to the group. The study has a qualitative approach with semi-structured interviews conducted with five treatment workers from one SiS LVM-home. The collected data have been represented in a thematic analysis with five identified main themes and 13 sub-themes interpreted based on our interpretive framework which includes the following theoretical concepts of professional competence; relational competence and action competence as well as the theory of four ideal actions. The result shows that there is substance abuse and eating disorders at the LVM-home and that the treatment staff works with it by treating the client equally regardless of their problem with the desire to help and adapt strategies to the problem, even if the purpose of LVM is not to treat eating disorders and that there are no prerequisites on an organizational level. The results also show that the treatment workers have a focus on relationship-building in order to reach the clients and motivate them. The study's conclusions are that there is a lack of expertise on eating disorders within the LVM-home, but that the treatment staff deal with addiction and eating disorders by using routines and restrictions as well as using their professional and relational skills

Background: Eating disorders as term includes several diagnoses that often result in serious conditions related to eating-habits, weight and body image. Early detection, confirmed diagnosis and initiated treatment significantly increases the chance of recovery. There is a lack of knowledge regarding how physiotherapists identify and treat eating disorders in primary care. Objective: To examine the physiotherapists’ experiences of identifying and treating eating disorders as well as problems related to them, within primary care. Methods: A qualitative method with semi structured interviews with five participants, based on convenience sampling was used. Qualitative content analysis was used for data analysis. Results: This study showed experienced difficulty in both identifying and treating eating disorders among physiotherapists. They pointed out that it was important to have an awareness about the diagnoses, and that plenty of different factors can complicate the process of identifying them. They also experienced an uncertainness regarding the role of the physiotherapist. Treatment was described to be individualized and applied with a biopsychosocial approach. Conclusion: Eating disorders and problems related to them were experienced as complicated and hard to treat. This study shows an uncertainness regarding the role of the physiotherapist when it comes to these patients. Previous research indicates that physiotherapeutic methods could have a positive effect as a part of the treatment. However, further research and knowledge are needed to establish the utility of physiotherapy when it comes to eating disorders in primary care. / Bakgrund: Begreppet ätstörningar inkluderar ett flertal diagnoser och tillstånd som ofta leder till allvarliga tillstånd kopplade till ätbeteende, vikt och kroppsuppfattning. Tidig upptäckt, ställd diagnos och påbörjad behandling ökar chansen för tillfrisknande hos drabbade individer. Det finns en tydlig kunskapslucka i hur fysioterapeuter upptäcker och behandlar ätstörningar inom primärvården. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att upptäcka och behandla ätstörningar samt problem relaterade till dessa inom primärvården. Metod: I studien användes kvalitativ design i form av semistrukturerade intervjuer med fem deltagare utifrån ett bekvämlighetsurval. Databearbetning utfördes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att fysioterapeuter upplevde att det var svårt att upptäcka och behandla ätstörningar. De påpekade att det var viktigt att ha en medvetenhet om sjukdomarnas existens och att många olika faktorer kan försvåra identifieringen. De upplevde också en oklarhet i om fysioterapeuten bör ha en aktiv roll i efterföljande behandling. Gällande behandlingen fanns uppfattningen att den bör individanpassas och tillämpas med ett biopsyko-socialt synsätt. Slutsats: Ätstörningar och problem relaterade till dessa upplevs i många fall komplicerade och svårbehandlade. Studien visar på en osäkerhet i vilken roll fysioterapeuten bör ta vid mötet av dessa patienter. Tidigare forskning tyder på att fysioterapeutiska åtgärder kan ha en positiv inverkan på behandlingen. Ytterligare forskning och kunskap behövs dock för att tydliggöra fysioterapeutens roll och kompetens gällande ätstörningar inom primärvården.

No description available.

Ätstörningar är en sjukdom som drabbar många och resulterar i stort lidande samt en påverkan i vardagen. Behandlingen som ges är bara delvis effektiv då många aldrig blir friska, en stor risk för återfall och även dödsfall finns. Syftet med studien var att undersöka vilken effekt arbetsterapeutiska och icke-arbetsterapeutiska interventioner baserade på aktivitet hade på patienter med ätstörningar. En systematisk litteraturstudie användes för att besvara syftet och åtta artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade på en bredd av interventioner där majoriteten kretsade kring att träna på aktiviteter kopplat till att äta och laga mat. Aktivitetsbaserade interventioner kan ha god effekt på person med ätstörningar och arbetsterapeutiska interventioner kan bland annat bidra med ökad motivation. Resultatet och tidigare forskning tyder på att en kombination av olika professioner och interventioner kan vara fördelaktig i ätstörningsvården.  Mer forskning behövs i ämnet och då framför allt kontrollerade studier med specifika arbetsterapeutiska interventioner.

Bakgrund: Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa är de två främsta ätstörningarna enligt medicinsk praxis. För att förstå en lidande människas verklighet är det av vikt att ta del av dennes livsvärld, samt känsla av hälsa, välbefinnande och lidande. Hur en människa påverkas av sin ätstörning är individuellt, och sättet människan påverkas av sin omgivning är således olika för alla. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur människor med ätstörning erfar sin omgivning. Metod: Studien har en kvalitativ metodansats och baseras på tre skönlitterära böcker. Texterna analyserades med hjälp av en innehållsanalys och analysprocessen genomfördes i två steg bestående av en induktiv och en deduktiv del. Materialet har analyserats från helhet till delhet för att återgå till helhet. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier utefter beskrivningen av hur människor erfar sin omgivning: Drar sig undan sin omgivning, Vilja vara accepterad av sin omgivning och Känsla av oförståelse från omgivningen. Utifrån en fördjupning av dessa tre kategorier framkom sex underkategorier: Känsla av utanförskap, Känsla av att vara ovärdig vänskap, Undviker att vara social, Jämför sig med andra, Känsla av brist på förtroende och Döljer sitt beteende. Slutsats: Livet med en ätstörning upplevs som en kamp. Resultatet visar att personer med ätstörning väljer att dra sig undan sin omgivning, istället för att be om deras stöd i denna kamp. Det har även framkommit att de känner en stark oförståelse från sin omgivning, vilket bidrar till deras vilja att isolera sig. I sin isolering drömmer de dock om att vara sociala, populära och åtråvärda människor.

Bakgrund: Ätstörning bland barn och ungdomar leder till fysiskt och psykiskt lidande. Symtomen är matvägran, tvångsmässiga tankar på kost och vikt samt störd kroppsuppfattning. Trauma, grupptryck och genetiska faktorer är riskfaktorer för att insjukna och tidig upptäckt och behandling är viktigt för ett tillfrisknande. Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete är viktigt för att upptäcka och förhindra ätstörning.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva skolsköterskans upplevelser av det hälsofrämjande arbetet för att förebygga ätstörning.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade enskilda intervjuer samt semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper med tio skolsköterskor analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: salutogena möten, stödjande miljöer och känslor av otillräcklighet och frustration. Utöver detta identifierades åtta underkategorier.  Konklusion: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete för att förebygga ätstörning bygger på ett salutogent förhållningssätt. Med sin närvaro och genom samarbetet med skolpersonal och föräldrar bidrar skolsköterskan till en stödjande miljö. Skolsköterskan känner ambition och meningsfullhet men avsaknad av resurser och kompetens leder till frustration och begränsning av ett fullvärdigt hälsofrämjande arbete för att förebygga ätstörning / Background: Eating disorder among children and adolescents lead to physical and emotional suffering. Symptoms include refusing to eat, obsessive thoughts about food and weight and disturbed body image. Trauma, genetic factors and peer-pressure are risk factors and early discovery and treatment is important for recovery. The school nurse has, through health promotion and preventive work, an important role to prevent and discover eating disorder.  Purpose: The aim of this study was to describe the school nurse's experiences of health promotion in school to prevent eating disorder.  Method: A qualitative method with an inductive approach was used and the result was achieved using a qualitative content analysis. Semi-structured interviews and focus group interviews were conducted with ten school nurses.  Result: The study resulted in three main categories; salutogenic meetings, supportive environments and feelings of inadequacy and frustration.  Furthermore, eight subcategories were identified.  Conclusion: The school nurse health promotion to prevent eating disorder is based on a salutogenic approach. By being present and by cooperating with school staff and parents, the school nurse contributes a supportive environment. The school nurse has ambitions for this work and finds the work meaningful, but lack of resources and competence leads to a sense of frustration and limitation of an effective health promotion to prevent eating disorder.

Ätstörningar är ett ökande problem i samhället och orsakar personligt lidande. Individer som drabbats av ätstörningar kan få en påverkan på aktiviteter i vardagen. Vanor, motivation och utförande i aktiviteter påverkas negativt av sjukdomen. Syftet med studien var att kartlägga hur personers med ätstörningar tillfriskningsprocess kan stärkas genom delaktighet i aktivitet. Studiens design var en scoping review. Datainsamling gjordes genom sökningar i databaserna CINAHL with full text, AMED och Psychinfo. Sökningen av litteratur resulterade i nio artiklar och åtta artiklar från manuella sökningar, vilket mynnade ut i totalt 17 artiklar. Artiklarna var publicerade mellan år 2002-2020. Artiklarna analyserades genom en numerisk analys och en tematisk analys. Resultatet visade att personer med ätstörningars tillfriskningsprocess stärktes genom delaktighet i aktivitet. Delaktighet i aktivitet bidrog till en mer fungerande vardag och gav identitet och tillhörighet. Slutsatsen är att tillfriskningsprocessen från ätstörningar stärktes genom delaktighet i aktivitet samt bidrog till balanserade rutiner och struktur i vardagen. Delaktighet i aktivitet upplevdes meningsfullt och genererade glädje.

Bakgrund: Anorexia nervosa och bulimia nervosa är komplexa ätstörningar som medför stort lidande för patienterna. Patienterna drar sig bort från att söka vård då de bland annat inte har sjukdomsinsikt men även andra bidragande faktorer som medför olika känslor kring vårdupplevelsen. Syfte: Belysa upplevelsen av vården bland patienter med anorexia nervosa och bulimia nervosa. Metod: Litteraturöversikt där elva artiklar valdes ut, granskades och sammanställdes för att besvara syftet. Resultat: Upplevelsen av vården bland patienter med anorexia nervosa och bulimia nervosa redovisas via tre huvudteman; patienters upplevelse av att ta första steget till vård, att vara patient och att tillfriskna under vårdtiden. Under varje huvudtema tillkommer två subteman. Det framkom att det är en komplex vårdprocess som innerverar ett brett spektrum av känslor samt olika faktorer som medför både positiva och negativa känslor för berörd patientgrupp. Det föreligger även betydande faktorer i omvårdnaden som påverkar patientens relation till sjuksköterskan samt hur behandlingen, omvårdnaden och tillfrisknande sker. Konklusion: Att vårda patienter med anorexia nervosa och bulimia nervosa är komplext. Genom visat stöd, kommunikation, empati och en god relation mellan sjuksköterskan och patienten kan en adekvat vård utföras där patienten får en god vårdupplevelse. / Background: Anorexia nervosa and bulimia nervosa are complex eating disorders that cause suffering to patients. Patients tend to avoid seeking treatment because, among other things, they have no insight into the disease, but also other contributing factors that lead to different feelings about the care experience. Aim: To shed light on the experience of care among patients with anorexia nervosa and bulimia nervosa. Method: Literature review where eleven articles were selected, reviewed and compiled to answer the purpose. Findings: The experience of care among patients with anorexia nervosa and bulimia nervosa is reported via three main themes; patients' experience of taking the first step, patients' care experience and recovering during the care period. Under each main theme, two subthemes are added. It turned out that it is a complex care process that innervates a wide range of emotions as well as various contributes both positive and negative emotions for this group of patients. Conclusion: Caring for patients with anorexia nervosa and bulimia nervosa is complex.Through shown support, communication, empathy and a good relationship between the nurse and the patient, adequate care can be carried out where the patient gets a good care experience.