Bakgrund: Ätstörning är ett utbrett sjukdomstillstånd. Diabetes mellitus typ 1 kombinerat med ätstörning kan leda till fysiska och psykiska komplikationer. Patienter behöver ofta god vägledning och omsorg för att kunna hantera sitt tillstånd. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 och ätstörning. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga studier. Använda databaser var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sju av studierna var genomförda med kvalitativ metod och tre med både kvalitativ och kvantitativ metod. Studierna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter genomförd innehållsanalys identifierades nio underkategorier och tre huvudkategorier. Huvudkategorierna var: Laborering av insulindoser; Psykisk påverkan; Behov av stöd. Konklusion: Resultatet visade att deltagarna uttryckte behov att bli sedda såväl som hörda i sitt sjukdomstillstånd. Det fanns ett behov för vårdpersonal att tydligare samverka mellan olika vårdinsatser för att samsjukligheten skulle uppmärksammas och ombesörjas i tid. Vården behöver göras mer personcentrad för att tidigare och effektivare kunna erbjuda adekvat information, utbildning och stöd. Det finns även behov att integrera familj och eventuellt andra med liknande erfarenhet som stöd. Resultatet pekade även på en kunskapsbrist inom vården och att vårdpersonal är i behov av utbildning för att ombesörja deltagarnas behov av vård. / Background: Eating disorder is a widespread condition. Diabetes mellitus type 1 combined with eating disorder can lead to physical and psychological complications. Patients often need good guidance and care to manage their condition. Aim: The study’s purpose was to describe patients’ experiences of living with diabetes mellitus type 1 and eating disorder. Method: The literature review was based on ten scientific articles. Databases used were PubMed, CINAHL and PsycINFO. Seven of the articles were created using qualitative methods and three with both qualitative and quantitative methods. The articles were thematically analyzed. Result: Through content analysis nine subcategories and three categories were identified. The categories were: Experimentation with insulin dosage; Psychological impact; Need for support. Conclusion: The results showed that the participants expressed a need to feel seen as well as heard in their illness. There was a need for healthcare personnel to collaborate more clearly between different healthcare interventions for this comorbidity to be noticed and attended to in time. Healthcare need to be made more person-centered to be able to both earlier and more efficiently offer adequate information, training, and support. There is also a need to integrate family and potentially others with similar experiences as support. The result also pointed to a lack of knowledge within healthcare and that healthcare personnel need training to take care of the participants' need for healthcare.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 1100 personer årligen i diabetes mellitus typ 1 [DMT1] vilket ställer höga krav på individen vad gäller kost, träning och insulinbehandling. Unga kvinnor med DMT1 lider ökad risk att utveckla ett stört ätbeteende vilket kan leda till kontinuerligt försummande av insulinbehandlingen för att gå ned i vikt (diabulimi). Diabulimi är ett komplext sjukdomstillstånd som är svårt att upptäcka i ett tidigt stadie och svårt att behandla på ett optimalt sätt. Syfte: Att beskriva unga kvinnor med diabulimis upplevelser i sitt sjukdomstillstånd utifrån deras egna berättelser. Metod: En kvalitativ innehållsanalys tillämpades på sju bloggar vilka söktes fram med sökmotorn Google. Bloggarna var skrivna av kvinnor som lever eller har levt med diabulimi. Upplevelser av att leva med sjukdomen eftersöktes i deras bloggar. Analysen resulterade i två huvudteman och fyra subteman. Resultat: De huvudteman som framkom i analysen var ”Självbild” och ”(O)Kunskap”. De olika temana redovisar olika upplevelser av att leva med diabulimi. Slutsats: En förändrad självbild och ett förändrat beteende upplevs av personer med diabulimi samt att det finns brist på kunskap och förståelse om sjukdomen inom sjukvården och i samhället Klinisk betydelse: Studien kan leda till en större förståelse för personer med diabulimi vilket leder till att sjuksköterskan kan ge ett bättre bemötande och bättre omvårdnad. / Background: In Sweden approximately 1100 persons every year get sick in diabetes mellitus type 1 [DMT1] every year which puts high pressure on the individual when it comes to food, exercise and insulin treatment. Young women with DMT1 have a higher risk of developing a harmful eating behaviour which can lead to habitually omitting insulin to lose weight (diabulimia). Diabulimia is a complex illness that is hard to discover in an early stage and difficult to treat in an optimal way. Aim: Describing young diabulimic womens experiences in their illness from their own personal stories. Method: A qualitative content analysis was applied on seven blogs which were found using the search engine Google. The blogs were written by women with personal experience of living with diabulimia. Their blogs were searched for experiences of the illness. The analysis resulted in two main themes and four subthemes Result: The main themes that were found in the analysis was ”self-image”, and "Lack of knowledge”. The themes represented different experiences of living with diabulimia. Conclusion: A change in self-image and behaviour is experienced by individuals with diabulimia, they also experience a lack of knowledge and understanding in the healthcare system and the society. Clinical implication: The study can lead to a greater understanding of people living with diabulimia which could improve the nurse’s approach and nursing.

Abstract Title: Daughters experience of growing up with a mother with eating disorder   Authors: Malin Schelin and Caroline Westberger   Daughters risk negative identity development if they grow up with mothers with EA. Previous research shows how children of parents with mental illness easily are forgotten. This thesis investigates daughters experience of growing up with mothers with eating disorder (EA) and if and how their identity development got affected. A qualitative text analysis was carried out of six newspaper articles and nine chat posts from four chat forums. The articles and the posts were written from the daughters perspective. The result showed that the daughters felt forgotten. That they took an adult responsibility for themselves and their mothers, several of the daughters wished that they would have been given information of the mothers illness. The daughters emphasized a feeling of guilt and several of them have developed an EA. They describe that they handled their upbringing by increasing the distance to their mother, and by defining the mother's disease differently. / Sammanfattning Titel: Döttrars upplevelse av uppväxten med en mamma med ätstörning   Författare: Malin Schelin and Caroline Westberger   Döttrar riskerar negativ identitetsutveckling om de växer upp med en mamma med ätstörning. Tidigare forskning har uppmärksammat hur barn till föräldrar med psykisk ohälsa bortprioriteras. Uppsatsens syfte var att undersöka döttrars upplevelse av uppväxten med en mamma med ätstörning samt om och hur döttrarnas identitetsutveckling påverkats. En kvalitativ textanalys genomfördes av sex tidningsartiklar och nio chattinlägg från fyra chattforum. Både tidningsartiklarna och chattinläggen var skrivna utifrån döttrarnas perspektiv. I resultatet framkom att döttrarna upplevt sig bortglömda och att de tog ett vuxenansvar för sig själva och sin mamma. Flera av döttrarna önskade att vuxna i deras närhet gett dem information om mödrarnas sjukdom. Döttrarna framhåller en stark skuld och flera av dem har själva utvecklat en ätstörning. En del av döttrarna beskriver att de hanterat sin uppväxt dels genom att öka distansen till sin mamma, dels genom att definiera mammans sjukdom på ett annorlunda sätt.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) räknas idag till en av de allvarligaste psykiska störningar eftersom sjukdomen är förenad med allvarliga komplikationer. Vanligaste åldern för insjuknande är 14–19 år. Tonårsflickor med AN upplever nedsatt hälsa och välbefinnande samt ökat lidande. Sjuksköterskans roll vid AN syftar till att normalisera vikten samtidigt som tonårsflickorna påtalar en önskan om att sjuksköterskan ska inge stöd och motivation. Syfte: Att beskriva tonårsflickors upplevelser av att leva med Anorexia nervosa. Metod: Självbiografiska blogginlägg har analyserats utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier som beskriver tonårsflickors upplevelser av att leva med AN. Dessa innefattar Att leva i ständig konflikt med sig själv, Att leva med en förändrad kropp, Känslan av psykisk påfrestning och dess konsekvenser samt Att vilja bli frisk och fri. Konklusion: Att möta tonårsflickor som lever med AN kan upplevas svårt och kan innebära en utmaning för sjuksköterskan. Vidare påvisas att tonårsflickors behov och önskemål inte överensstämmer med sjuksköterskans roll vid AN. Som sjuksköterska är det angeläget att se till tonårsflickors behov och önskemål för att kunna öka upplevelsen av hälsa och välbefinnande, lindra lidande samt främja tillfrisknande. / Background: Anorexia nervosa (AN) is considered one of the most serious mental disorders since the disease is associated with serious complications. The most common age for AN is 14–19 years. Teenage girls with AN experience impaired health and well-being and increased suffering. The nurse's role aims to normalize the bodyweight. Teenage girls needs support and motivation from the nurse. Aim: To describe teenage girls' experiences of living with Anorexia nervosa. Method: Autobiographical blog entries have been analyzed based on a manifest qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The result revealed four main categories that include Living in constant conflict with oneself, Living with a changed body, The feeling of mental stress and its consequences and Wanting to be healthy and free. Conclusion: Meeting teenage girls who live with AN can be a difficult experience for the nurse. Furthermore, it is shown that the needs of teenage girls do not correspond to the nurse's role in AN. As a nurse, it is important to look at the needs of teenage girls in order to increase the experience of health and well-being, alleviate suffering and promote recovery.

This is a qualitative study which purpose is to examine the experiences of the recovery process after a treatment for eating disorders.                                                          The questions we have decided to examine are; how did the women adapt to a healthier life after treatment, what are the women's perceived experiences of the aspects related to identity and identity work, and what external social influence was seen as important for their adjustment process to a healthier life? Methods: We have used computer-supported and semi-structured interviews. There were a total of nine women who took part in the study.                                                                                                                     Results: Majority of these women have been recovered from their eating disorders, but some still have major or minor problems. They found it rather difficult to adjust their life's without an eating disorder. Conclusions: Increased self-awarness led to greater control over the eating disorder. The women could begin to confer the new features that they identified with. The social network is described as having been a major factor in the recovery process.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn och ungdomar och de med diabetes mellitus typ 1 har en ökad risk att drabbas av ätstörningar. Skolsköterskan träffar dessa ungdomar inom skolan och deras uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt ge stöd till eleven i det dagliga livet. Syfte: Var att belysa ätstörningar hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats. Resultat: Baserades på 20 vetenskapliga kvantitativa artiklar. Fem kategorier framkom; Risk- och skyddsfaktorer som påverkar ätstörningar, Levnadsvanors samband med ätstörningar, Skillnader och likheter mellan könen, Insulinmanipulation och Konsekvenser av ätstörningar. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att det fanns många faktorer som hade samband med ätstörningar hos ungdomar med diabetes typ 1. Koppling till skolsköterskans hälsofrämjande roll i diskussionen ger förslag på hur skolsköterskan kan arbeta hälsofrämjande gentemot ungdomar med diabetes typ 1 och ätstörningar. Det saknas kvalitativ forskning kring skolsköterskans hälsofrämjande arbete med ungdomar med diabetes typ 1 och ätstörning. Det vore därför intressant med forskning som visade på vilket stöd dessa ungdomar själv anser att de behöver för att hantera sin diabetes och ätstörning. / Background: Diabetes mellitus type 1 is one of the most common chronic diseases among children and adolescents, and those with diabetes mellitus type 1 have an increased risk of eating disorders. The school nurse meets these adolescents within the school and their purpose is to work with health promotion and prevention and to provide support to the student in daily life. Aim: To illustrate eating disorders in adolescents with diabetes mellitus type 1. Method: A literature review with an inductive approach. Findings: Based on 20 scientific quantitative articles. Five categories emerged; Risk and protective factors affecting eating disorders, Living habits associated with eating disorders, Gender differences and similarities, Insulin manipulation and Consequences of eating disorders. Conclusion: This literature review shows that there are many factors related to eating disorders in adolescents with type 1 diabetes. Link to the school nurse's health promotion role in the discussion provides suggestions on how the school nurse could work health promotion towards adolescents with diabetes type 1 and eating disorders. It would therefore be interesting with research that showed what support these young people themselves think they need to manage their diabetes and eating disorders. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: Ett av sex par har någon gång upplevt problem relaterat till fertilitet under sina reproduktiva år och efter 30 års ålder är infertilitet vanligare hos kvinnor än hos män. Flera delar av menstruationscykeln består av energikrävande processer som exempelvis ägglossning och produktion av könshormoner. Näringsbrist och låg energitillgänglighet leder till brist på substrat till dessa energikrävande processer och i västvärlden orsakas låg energitillgänglighet vanligen av en ätstörning som anorexia nervosa, vilket kan leda till funktionell hypotalamisk amenorré (FHA) hos kvinnor. FHA resulterar i en minskad frisättning av könshormonerna östrogen och progesteron vilket kan leda till infertilitet. En av 20 kvinnor har erfarenhet av ätstörning under graviditeten men få studier har undersökt hur en historik med ätstörning påverkar fertilitet och graviditet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om FHA hos kvinnor med anoreci leder till nedsatt fertilitet och komplikationer vid en eventuell graviditet. Metod: En litteratursökning genomfördes på PubMed och Web of Science med sökorden amenorrhea, fertility, eating disorders, anorexia nervosa, reproduction (1999-2021). Resultat: Åtta studier inkluderades och resultatet visade att kvinnor med anorexi födde färre barn och hade större sannolikhet för att ha genomgått fertilitetsbehandling än friska kvinnor i kontrollgruppen. Vidare visade resultatet att kvinnor med anorexi oftare rapporterade komplicerade graviditeter med till exempel lägre fostertillväxt, prematur födsel och kejsarsnitt. Slutsats: Utifrån resultatet i den aktuella litteraturstudien kan konkluderas att kvinnor med FHA på grund av en ätstörning har lägre fertilitet än friska kvinnor. Kvinnor med ätstörning upplever i högre utsträckning mer komplicerade graviditeter och även fosterutvecklingen verkar påverkas negativt och därför kan tätare kontroller under och efter graviditet vara nödvändigt för dessa kvinnor. Resultatet kan vidare tolkas som att den negativa påverkan på reproduktionsförmågan kan vara reversibel när ätstörninssymptomen behandlats. / Background: One in six couples has sometime during their reproductive years experienced problems related to fertility and after the age of 30, infertility is more common in somen than in men. Several parts of the menstrual cycle require a lot of energy, such as ovulation and the production of sex hormones. Malnutrition and low energy availability is usually caused by an eating disorder such as anorexia nervosa, which can lead to functional hypothalamic amenorrhea (FHA) in women. FHA leads to a reduced release of the sex hormones estrogene and progesterone, which leads to infertility. One in 20 women have experience of an eating disorder during pregnancy, but few studies have examined how a history og eating disorder affects fertility and pregnancy. Aim: The aim of this study was to investigate whether FHA in women with anorexia nervosa leads to reduced fertility and complications in a potential pregnancy.  Method: A literature search was made on PubMed and Web of Science with the keyword´s amenorrhea, fertility, eating disorders, anorexia nervosa reproduction (1999-2021). Results: Eight studies were included, and the results showed that women with anorexia gave birth to fewer children and were more likely to have experienced fertility treatment than healthy women in the control group. Furthermore, the results showed that women with anorexia more often reported more complicated pregnancies with, e.g., lower fetal growth, premature birth, and cesarean section. Conclusion: Based on the results of the current literature study, it can be concluded that women with FHA due to an eating disorder have lower fertility than healthy women. Women with an eating disorder experience more complicated pregnancies and fetal development also seems to be negatively affected and therefore more frequent checks during and after pregnancy may be necessary fore these women. The results can further be interpreted as that the negative impact on reproductive health is reversible when symptoms of eating disorder are treated.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka extra- och intraorala kliniska tecken hos individer med ätstörningen bulimi. Metod: Litteratursökningen har utförts i vetenskapliga databaser; Medline, CINAHL och Dentistry &amp; Oral Sciences Source. Artiklar publicerade mellan år 2000–2021 var inkluderade. Totalt valdes det ut 10 vetenskapliga artiklar för denna litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att de vanligaste kliniska tecknen var reducerat salivflöde, lågt pH-värde i saliven, dentala erosioner, svullnad och erytem i gommens slemhinna, torra och nariga läppar och svullna Glandula Parotis salivkörtlar, dock fanns det ingen statistisk signifikans gällande karies och parodontala sjukdomar. Slutsats: Resultaten visar att intra- och extra kliniska tecken kan ses hos individer med bulimi, framförallt svullna Glandula Parotis salivkörtlar, reducerat salivflöde, lägre pH-värde i saliven och dentala erosioner. Kunskap om extra- och intraorala kliniska tecken hos tandvårdspersonal möjliggör tidig identifiering av sjukdomen bulimi och att preventiva insatser tillgodoses i ett tidigt stadie för att minska lidande hos patienten. / Aim: The aim of this study was to investigate extra- and intraoral clinical signs in individuals with the eating disorder bulimia. Material and method: An advanced search of literature has been completed in data bases as; Medline, CINAHL and Dentistry &amp; Oral sciences source. Articles published in 2000-2021 were included. A total of 10 articles were included in this study. Results: The results show that the most common clinical signs were hyposalivation, low pH in the saliva, dental erosion, swelling and erythema in the palate mucosa, dry lips and swollen Glandula Parotid salivary glands. There were no statistically significant results in caries and periodontal diseases. Conclusions: There are some intra- and extraoral clinical signs that can be seen in individuals with bulimia, above all swollen Glandula Parotid salivary glands, reduced salivary flow, low pH in the saliva and dental erosions. Knowledge in extra- and intraoral clinical signs in dental staff makes it possible for early identification of the disease bulimia and preventive efforts can be offered in an early stage to reduce suffering for the patient.

Studiens syfte är att undersöka hur personer med ätstörning upplever att sjukdomen påverkar sexualiteten samt undersöka vilka erfarenheter de har av samtal om sexuell hälsa och välbefinnande inom ätstörningsvården. Tidigare forskning har visat på sambandet mellan kroppsuppfattning, kroppsmissnöje, kroppsskam och ätstörningar och även sett samband mellan dessa och sexuella dysfunktioner. Forskningen avseende ätstörningar och sexuella svårigheter är något bristfällig, även om det på senare år kommit studier som lyfter ämnet, och i dessa har man sett att individer som har ätstörningar också rapporterar högre vad gäller sexuella svårigheter. Större delen av de studier som gjorts är kvantitativa och i en internationell kontext. Många med ätstörningar kommer i kontakt med hälso- och sjukvården och tidigare forskning har visat att samtal om sexualitet inom en vårdkontext generellt sett är otillräckligt. Studien har en fenomenologisk ansats men även socialkonstruktivistisk och genomförts med en kvalitativ metod bestående av elva halvstrukturerade intervjuer och materialet har analyserats utifrån en reflexiv tematisk analys. Resultaten har analyserats med hjälp av begreppen livsvärld, spegeljag, stigma, skam och skamkompassen för att förstå och visa på samband i kommande analys. Resultatanalysen bygger på de fyra teman: Livsvärlden - en inblick, I-världen-varo med en ätstörning, En hemlös värld samt Vägen mot en tillfredsställande sexualitet - finns den och på vem ligger ansvaret? Resultaten visar att en ätstörning har en biopsykosocial påverkan på sexualiteten och har för många blivit ett hinder vad gäller utlevnad av denna. Resultaten visar även på ett uttryckt behov av sexologiska och relationella samtal inom hälso- och sjukvården för att närma sig en tillfredsställande sexualitet med allt vad det innebär. / The aim of the study is to investigate adults' experiences of how an eating disorder affects their sexuality and to investigate what experiences they have of conversations about sexual health and well-being within eating disorder healthcare services. Previous research has shown the connection between body image, body dissatisfaction, body shame and eating disorders and also seen a correlation between these and sexual dysfunctions. The research regarding eating disorders and sexual difficulties is somewhat lacking, although in recent years there have been studies that highlight the subject, and in these it has been stated that individuals who have an eating disorder also report higher levels of sexual difficulties. Most of existing studies that have been done are quantitative and in an international context. Many people with eating disorders come into contact with healthcare systems and previous research has shown that talking about sexuality within a healthcare context is generally insufficient. This study has a phenomenological but also social constructivist approach. It was conducted with a qualitative method consisting of eleven semi-structured interviews and has been analyzed through a reflexive thematic analysis. The results have been analyzed using the concepts of lifeworld, mirror self, stigma, shame and the compass of shame to understand and show connections in future analysis. The result analysis is based on the four themes: The world of life - an insight, Being-in-the-world with an eating disorder, A homeless world and The road to a satisfying sexuality - does it exist and who is responsible? The results show that an eating disorder has a biopsychosocial impact on sexuality and has for many become an obstacle in terms of experiencing it. The results also show an explicit need for sexological and relational conversations within the healthcare system in order to approach a satisfactory sexuality with all that it entails.

Bakgrund: Relativ energibrist, att gå med energiunderskott över tid, är en realitet inom idrotten och det är också starkt kopplat till ätstörningar och stört ätbeteende. Forskningen pekar på att coacherna, på grund av sin närhet till de aktiva, är i en bra position för att upptäcka och agera på symptom på relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende. Man menar vidare att coacherna har för dålig kunskap på området. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera hur elitcoacher ser på sin kunskap, sin roll och sitt ansvar i den elitidrottskontext de tillhör när det gäller relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende inom idrotten och vad detta får för konsekvenser.Metod: Studien är genomförd med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med 12 elitcoacher. Urvalet gav en bred representation vad gäller idrotters viktkänslighet. Intervjuerna analyserades med hjälp av Côte och Gilberts kunskapsformer och en modifierad modell av Henriksens ATDE – modell. Resultat: Resultatet visar att coachernas roller ser mycket olika ut i fråga om närheten till de aktiva. Detta påverkar i sin tur coachernas upplevelse av ansvar när det gäller upptäckt och agerande vad gäller relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende. Coacherna upplever ämnet relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende som laddat och känner sig inte bekväma att ta upp det med de aktiva. Man är rädd att trigga någon till ett stört ätbeteende eller en ätstörning och man menar att det finns ett tabu runt ämnet hos kollegor och specialidrottsförbund. Kunskapsluckor visar sig när det kommer till pedagogiska verktyg och interpersonell kunskap för att applicera sin kunskap i kost och nutrition när det gäller relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende. Slutsatser: En bredare kunskapssyn, utanför den teoretiska professionella kunskapen rekommenderas. Förslag på att vända på synen på coachernas kunskap, roll och ansvar föreslås: Börja med att titta på vilket ansvar man vill att coacherna ska ta, vilken roll kräver detta ansvar att coacherna har och till sist vilken kunskap saknas för att i rollen kunna ta det ansvar man önskar att coacherna skall ta. / Background: Relative energy deficiency, to be in an energy defiency over time, is a reality in sport and is conected to eating disorders and disorded eating. According to research, coaches are in a position that could facilitate identification and early interventions on symptoms of relative energy deficiency, eating disorder and disorded eating. Research also notes that the coaches lack in knowledge on the subject. Purpose: The aim of this thesis was to identify how elite coaches perceive their knowledge, role and responsibility when it comes to relative energy deficinecy, eating disorder and disorded eating and the consecvenses that may follow.Method: The research is done with a qualitative approach through 12 semi-structured interviews with swedish elite coaches from a wide range of sports when it comes to weight- sensitivity. The interviews were alanlysed with help of Côte ang Gilberts model of knowledge and a modified version of Henriksens ATDE- model. Result: The result reveals that the role of the coaches differs a lot when it comes to the closeness to the athlete. This affects how the coaches perceive their responsibility when it comes to identification and early intervention in case of relative energy deficiency, eating disorder and disordered eating. The Coaches perceive relative energy deficiency, eating disoder and disordered eating as a loaded subject and they feel uncomfortable to talk about it with the athletes. They are afraid to trigger someone to disorded eating or an eating disorder and they sense a tabu with their colleagues and in the sports federation. There are gaps in coaches knowledge in pedagogy and interpersonal knowledge when it come to the application of knowledge about nutrition linked to relative energy deficiency, eating disorders and disorded eating. Conclusions: A broader view on knowledge, outside the theoretical professional knowledge is recommended. A proposal to change the order in which we think of the problem is formed. Start with figuring out what responsibility you want the coaches to have, then what role they need to have with that responsibility and last, what knowledge do the coaches need for theire role and what responibility you wish they should take.