Wikileaks is using the new technical solutions to mount big leaks, consisting of secret or sensitive information from the government, institutions and business. This might profoundly change the media reality and it certainly means both new opportunities and new challenges for traditional media; the conditions for the journalists, the sources and the news reporting are changing. In this thesis the relationship between Swedish journalists and Wikileaks has been the focus; they both affect each other but the conditions for this relationship is not yet clear. Clearly there is an interdependence, but who really is dependent on the other and to which degree they are dependent on each other is still a question without a given answer. The aim of this thesis has been to discern a new journalism, and how this responds to the theories of Public Journalism and Journalistik 3.0. The main aim has been to examine what Swedish journalist thinks about Wikileaks, what their attitude towards Wikileaks are,  if and how they think that Wikileaks have affected the Swedish journalism. The aim has also been to look at journalism and Wikileaks today and see if it can be said that they are influenced by Public Journalism or Journalism 3.0. To examine this a qualitative study have been used: ten journalists from four of Sweden’s largest newspapers have answered a list of questions. The answers then have been analyzed and compared to Public Journalism and Journalistik 3.0, these theories have been chosen with the help of John Pavliks thoughts about the technical development affect on journalism, and these are aslo used in the analyze. To put the analyze in context and give a understanding for why the aim of the thesis and the questions asked are relevant the first part of the thesis gives a background to journalism, the technical development and the Internet and how they have affected each other. As said this gives context to the empiric, but it is also used in the analyze and in the results, to answer the questions asked. The conclusions that could be drawn from this study is that Swedish journalists have a generally positive attitude to Wikileaks, especially concerning Wikileaks basic idea. They think it is positive that the organization is making it easier to access information that has been secret or sensitive and could help them reveal anomalies. But there is some cautions, concerning the big mass of information published and the scrutiny and screening this material is in need of, something that is expensive. The journalists do not think that Wikileaks yet have affected the journalism in any profound way; they say that the news production and the way they work still is the same. But the organization has shed light on shortcomings in how media is handling sources with digital information. Wikileaks also have caused the launch of other whistleblower-sights. In the future journalists might have a more filtering and screening role, and investigative journalism might be done from behind the desk. Special workgroups might work only with material from Wikileaks and other whistleblower-sights and cooperation between these organizations and journalists might become more frequent. Because Wikileaks allows the audience access to the source material they give the audience more power to influence the news reporting, it might also result that the source material more frequently is being published with the news articles. Regarding Public Journalism and the journalists it could be said that they, at least to some extent, have a similar view at the journalism as Public Journalism. Wikileaks can be seen as an expression of Public Journalism, as they counter too many of the ideals and cornerstones in the theory. Wikileaks also counter a lot of the characteristics found in Journalistik 3.0. According to the answers provided by the journalists it also could be said that a new journalism in large measure up to the characteristics in Journalistik 3.0.  Author: Emma Lavesson  Tutor: Anne-Marie Morhed Aim: The main aim of this thesis has been to examine what Swedish journalists think about Wikileaks, what their attitude towards Wikileaks are, if and how journalists think that Wikileaks have affected the Swedish journalism. The aim has also been to look at journalism and Wikileaks today and see if it can be said that they are influenced by Public Journalism or Journalism 3.0 Method and Material: One qualitative study has been used; a list of questions has been sent to ten different journalists from Sweden’s four biggest newspapers.  The result from this list of questions then have been analyzed and compared to Public Journalism and Journalistik 3.0, theories of the public sphere and sources access or coverage also is used in the analyze. These theories have been chosen with the help of John Pavliks thoughts about how the technical development are affecting the journalism, and his thoughts are also being used in the analyze. To put the study in context a background of journalism, the technical development and the Internet is presented, and this is also used in the analyze and the result. Main results: Swedish journalists have a generally positive attitude to Wikileaks, especially concerning Wikileaks basic idea, the organisation give the journalist easier access to information that hve been bescret or sensitive and that could help them reveal anomilies. The journalists do not think that the organization have affected the journalism in any profound way. But the organisation has shed light on shortcomings in how the media is handeling sources with digital information and caused the launch of other whistleblower-sights. In the future the journalists might have a more filtering and screening role, and investigative journalism might be done from behind the desk. Special workgroups might work only with material from Wikileaks and other whistleblower-sights and cooperation between these organizations and journalists might become more frequent. Regarding Public Journalism and the journalists it could be said that they, at least to some extent, have a similar view at the journalism as Public Journalism. Wikileaks can be seen as an expression of Public Journalism, as they counter too many of the ideals and cornerstones in the theory. Wikileaks also counter a lot of the characteristics found in Journalistik 3.0.

This essay aims to investigate the use of an origin-ID within the Beaker Complex, as defined by John C. Barrett, seen through their different expressions of use in ceramic form and ornamentation, architecture and landscape through time and space with special emphasis on the late Neolihtics in the South of England. The analytic vehicle "the reinforcing circle" is used as a new diffusion model suggested by Stuart Needham, and the analytic tool "incubation" is used to structure the process the Beaker-cultures may have used to reach cultural hegemony. Id est, that the Beaker-cultures socially invites already existing cultures, offering within family and trading the results of new technolo­gies. And/or, occupy the space and use the authority needed by re-writing the narrative as seen in the grave use and grave deposits. The use of a Beaker origin-ID is identified as a peaceful strategy to successfully implement and fullfill a process towards cultural hegemony in areas in Europe where the Beaker cultures presence over time have been identified. / Uppsatsen är inte paginerad.

Sammanfattning I Sverige avlider ca 90 000 personer varje år och antalet som avlider någon annanstans än på sjukhus ökar. Detta ställer högre krav på den palliativa hemsjukvården. Genom utbildning och riktlinjer kan sjuksköterskor i den palliativa vården ge patienter och närstående ökad livskvalitet och möjliggör valet av platsen att få avsluta sitt liv. Syftet: med denna studie var att undersöka om samspelet mellan sjuksköterska, närstående och patient möjliggör en god omvårdnad och död i palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där sju kvantitativa och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Fyra kategorier identifierades som hade betydelse för omvårdnaden och döden i den palliativa vården, Kommunikation, Relation mellan sjuksköterska, patient och närstående, Att dö hemma eller på hospice och Den goda döden. Kommunikationen visade sig ha en stor betydelse för samspelet i den palliativa vården. Resultatet visade att kommunikationen innefattar mycket mera än bara det verbala. Även humor som kan anses som banalt och oprofessionellt visade sig ha stor betydelse för samspelet i den palliativa vården och bidrog till att sjuksköterskan kom närmare patienten och närstående. Behovet av utbildning och kunskap inom den palliativa vården visades sig vara viktig för sjuksköterskor men även för patienter och närstående för att kunna ta beslut om var och hur patienten vill bli vårdad / In Sweden the death of about 90 000 people each year and the number who die elsewhere than in hospital increases. This places greater demands on the palliative home care. Through education and guidelines can nurses in palliative care give patients and relatives increased quality of life and allow the choice of place to end his life. The aim: of this study was to investigate if the interaction between nurse, relatives and patient facilitates a good care and death in palliative care. Method: The study was conducted as a literature study in which seven quantitative and ten qualitative research articles were reviewed. Results: Four categories were identified that were relevant for nursing care and death in palliative care, Communication, Relationships between nurses, patients and relatives, To die at home or in hospice and The good death. The communication was found to have a large impact on the interaction in the palliative care. The results showed that the communication involved much more than just verbal. Although humor can be regarded as trivial and unprofessional proved to have a significant impact on the interaction and contributed to the nurse came closer to the patient and the relatives. The need for education and knowledge in palliative care were found to be important for nurses but also for patients and relatives to make decisions about where and how the patient wants to be nursed.

Syftet med uppsatsen var att försöka se om det finns ett samband eller en likhet för de båda områden som jag först kom i kontakt med som använde begreppet synkronicitet (kvantfysik och psykologi) och om betydelsen av begreppet var detsamma och dessutom om det fanns angränsande områden som använde sig av begreppet synkroniciet eller något liknande, och vilken innebörd samma begrepp, synkronocitet, i sådana fall kunde ha både vetenskapligt, psykologiskt och religiöst för att återknyta till det område som C-nivån av Religionsvetenskap skulle beröra, nämligen religion och vetenskap. Jung har själv refererat till magi och mirakel när han förklarat vad han menar med synkronicitet vilket gjorde att det var naturligt att söka på de områden som använder sig av och beskriver detta. Jag har därför försökt att belysa förekomster och situationer, förutom kvantfysiken och Jungs egna teorier om synkronicitet, som jag uppfattat har likadana eller liknande beskrivningar av upplevelser av fysisk eller känslomässig karaktär. Det jag kom fram till var att religionen också beskriver tillstånd som innehåller de beståndsdelar som Hopcke sammanfattade synkronicitet med, akausalitet, djup emotionell upplevelse, symbolisk och att de inträffar vid betydande övergångar i livet, även om det inte kallas för synkronicitet. Detsamma gäller för det som vi i vardagslag beskriver som ”slumpen” och som vi normalt inte ger någon större betydelse förrän vi ser det inträffade i ett större sammanhang eller i ett senare skede och först då ger det en innebörd. Kvantfysiken använder sig av begreppet synkronicitet och beskriver hur helheten består av delar som har en inbördes relation, har betydelse för varandra och egentligen inte går att separera, dock beskrivs det inte ha någon känslomässig karaktär. Vi kan konstatera att den innebörd som Jung gav ordet synkronicitet finns att känna igen på de områden som jag försökt att använda mig av, vetenskap, psykologi, religion och i ”vardagssammanhang”.

Uppsatsens syfte är att undersöka litteraturen efter agenterna och deras handlingar vid de religiösa sammankomsterna, i Tröndelag, så som det beskrivs av Snorre Sturlason i ”Håkon den Godes saga” Följande frågor fokuseras: Hur ser det rituella gästabudet ut i Snorres text? Vilka var det som agerade i den fornskandinaviska kulten och varför? Vad säger källorna om rituella gästabud och kultfunktionärer? Speglar texten autentiska traditioner?

Katarismen är en gammal religion och livsfilosofi som hade sin storhetstid under medeltiden. Minst 500 år vet man att den existerade. Den hade sitt centrum i Frankrike med en geografisk halvmåne som sträckte sig genom Italien upp mot Flandern, Tyskland och området kring Rhendalen. De hämtade sin livsfilosofi från gnosticismen. De som brukade denna religion och livsåskådning kallades för katarer och kättare av katolska kyrkan. Oliktänkande som de var gentemot katolska kyrkan så skulle de förgöras och detta skedde också på ett mycket grymt sätt, genom att bli brända på bål. Katarerna var och är än i dag kända för sin starka tro på det gudomliga i naturen. De ser en helhet i naturen, att allt har en själ och att det finns en ande i allt. Dessa trodde på att människan hade en fallen ängels själ i sin kropp, och att den kunde återvända till himmelen om man levde efter ett visst sätt. Sättet att leva efter hittade de i sina böner och riter. Deras tro kallades för katarism. Idag finns det olika rörelser som hämtar inspiration från katarismen bland annat Rosenkorsorden och Den urkristliga levnadsskolan. Båda dessa finns verksamma i Sverige i vår tid och de ser sig själva som ett komplement till den kyrka som vi har.

Syftet med uppsatsen är att undersöka (1) varför och (2) hur den transpersonella filosofin/psykologin har uppkommit, (3) redogöra för den transpersonella filosofidisciplinens centralproblem som sammanfaller med religionspsykologins studieområde och har betydelse för det nya paradigmbyggandet, och därvid även (4) redogöra för det bakomliggande (transpersonella) perspektiv som karakteriserar behandlingen av dessa. Därtill behandlas även (5) kritiken på detta perspektiv.

Syftet med den här uppsatsen har varit att reda ut vad en helig dåre är för någonting, hur fenomenet har påverkat kristendomen och litteraturen, främst i Ryssland och på Irland. Jag har funnit att det är i det ortodoxa Ryssland som den heliga dårskapen har varit allra störst, och att flera av de mest älskade av de ryska helgonen tillhörde denna gren av Kristusdyrkan. Vidare har heliga dårar funnits på Irland, dock i en något annorlunda gestalt. Naturromantiken är här viktigare, men på många sätt, vad gäller skäl till dårskapen, och i hur den yttrar sig, är de ryska och de irländska dårarna lika. Därefter har jag tittat på skönlitteratur, och gestalter som lånat drag från de heliga dårarna. Framför allt har jag koncentrerat mig på två texter – Shakespeares kung Lear, som rymmer inte mindre än tre olika dårar – och Dostojevskijs Idioten, där huvudpersonen på många sätt är en mycket övertygande helig dåre. Min slutsats vad gäller varför vi inte ser några heliga dårar idag är denna: I och med reformationen, och framväxten av nationalstaten i Europa fanns det inte längre något utrymme för dåren. En i grunden oberoende figur som står utanför den sociala stegen, och säger sanningen till alla, små som stora, när de bryter mot Kristi budskap. Då det blev allt viktigare att hävda sin särart gentemot andra länder och folk fanns det inte längre utrymme för intern kritik, och dåren förföljdes, och försvann.

Detta är ett försök att skildra den livsåskådningstradition som med utgångspunkt från moderna vetenskapliga resultat söker påvisa ett samband mellan dessa och den urgamla shamanistiska tradition som en gång varit världsomspännande och fortfarande lever i spridda rester av vissa kulturkretsar. Jag har för detta ändamål läst den litteratur som jag här sammanfattar i resultatdelen samt redovisar under rubriken "Diskussion och slutsats" med en religionsvetenskaplig analys och en fenomenografisk genomgång. Min forskningsuppgift är att utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv göra en deskriptiv analys av några centrala arbeten inom det som kallas den nya fysiken och en shamanistisk tradition i anslutning till den. Den röda tråd som jag ser löpa genom denna litteratur påvisar dels utifrån olika förutsättningar annorlunda sätt att uppfatta och förhålla sig till "verkligheten" och dels finns här genomgående mer eller mindre religiösa övertoner. En gemensam nämnare för denna idétradition är även den parallell man ser mellan komplementaritet, dvs. ljusets våg/partikeldualism, och olika medvetandetillstånd. Detta innebär i båda fallen ett överskridande av vår vanliga tids- och rumsuppfattning. Vidare krävs det såväl inom shamanismen som i den kvantmekaniska forskningen att man är en kreativ medskapare, inte en objektiv iakttagare.

Det här är en jungiansk filmstudie med fokus på synkronicitet i handlingen från början till slutet. Hur manusförfattarna skildrar en människas försök att glömma och förneka delar av sin historia till att via omständigheter hon inte själv kan råda över, bland annat tack vare ett intensivt inflöde av omedvetet material som manifesteras via synkronistiska skeenden, slutligen kan förlösas och gå vidare i livet igen. En slags mild chockterapi som upprepas till dess att huvudpersonen ger upp sin ensidiga hållning och börjar tro på livet igen. Jag kommer också att komma in på något som jag här kallar länkade händelser eller objekt.