<p>Syftet med uppsatsen var att försöka se om det finns ett samband eller en likhet för de båda områden som jag först kom i kontakt med som använde begreppet synkronicitet (kvantfysik och psykologi) och om betydelsen av begreppet var detsamma och dessutom om det fanns angränsande områden som använde sig av begreppet synkroniciet eller något liknande, och vilken innebörd samma begrepp, synkronocitet, i sådana fall kunde ha både vetenskapligt, psykologiskt och religiöst för att återknyta till det område som C-nivån av Religionsvetenskap skulle beröra, nämligen religion och vetenskap.</p><p>Jung har själv refererat till magi och mirakel när han förklarat vad han menar med synkronicitet vilket gjorde att det var naturligt att söka på de områden som använder sig av och beskriver detta. Jag har därför försökt att belysa förekomster och situationer, förutom kvantfysiken och Jungs egna teorier om synkronicitet, som jag uppfattat har likadana eller liknande beskrivningar av upplevelser av fysisk eller känslomässig karaktär. Det jag kom fram till var att religionen också beskriver tillstånd som innehåller de beståndsdelar som Hopcke sammanfattade synkronicitet med, akausalitet, djup emotionell upplevelse, symbolisk och att de inträffar vid betydande övergångar i livet, även om det inte kallas för synkronicitet. Detsamma gäller för det som vi i vardagslag beskriver som ”slumpen” och som vi normalt inte ger någon större betydelse förrän vi ser det inträffade i ett större sammanhang eller i ett senare skede och först då ger det en innebörd.</p><p>Kvantfysiken använder sig av begreppet synkronicitet och beskriver hur helheten består av delar som har en inbördes relation, har betydelse för varandra och egentligen inte går att separera, dock beskrivs det inte ha någon känslomässig karaktär.</p><p>Vi kan konstatera att den innebörd som Jung gav ordet synkronicitet finns att känna igen på de områden som jag försökt att använda mig av, vetenskap, psykologi, religion och i ”vardagssammanhang”.</p>

<p>Jag vill i den här uppsatsen ge mig in i en värld där ära och heder ständigt står på spel. En värld där ett enda illa valt ord kan orsaka en släktfejd och få förödande konsekvenser vad det gäller att skörda människoliv. Världen är ganska fåordig och enkel, känslorna är raka och direkta. Det finns ungefär 50 stycken bevarade isländska sagor, och det är två av dessa jag vill studera närmare. I de isländska sagorna är det ofta männen som är centrala figurer, kring dem kretsar de flesta äventyr och de är ofta huvudpersoner i uppgörelser och vid tingsplatser. De isländska sagorna är fyllda av manliga ideal - råstyrka och mod, kontra svaghet och feghet. Det intressanta för mig är att fördjupa mig i kvinnoskildringen i två sagor.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till van der Kaaij.

<p>Det här är en jungiansk filmstudie med fokus på synkronicitet i handlingen från början till slutet. Hur manusförfattarna skildrar en människas försök att glömma och förneka delar av sin historia till att via omständigheter hon inte själv kan råda över, bland annat tack vare ett intensivt inflöde av omedvetet material som manifesteras via synkronistiska skeenden, slutligen kan förlösas och gå vidare i livet igen. En slags mild chockterapi som upprepas till dess att huvudpersonen ger upp sin ensidiga hållning och börjar tro på livet igen.</p><p>Jag kommer också att komma in på något som jag här kallar länkade händelser eller objekt.</p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>I Sverige avlider ca 90 000 personer varje år och antalet som avlider någon annanstans än på sjukhus ökar. Detta ställer högre krav på den palliativa hemsjukvården. Genom utbildning och riktlinjer kan sjuksköterskor i den palliativa vården ge patienter och närstående ökad livskvalitet och möjliggör valet av platsen att få avsluta sitt liv.</p><strong>Syftet: med denna studie var att undersöka om samspelet mellan sjuksköterska, närstående och patient möjliggör en god omvårdnad och död i palliativ vård. <strong>Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där sju kvantitativa och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. <strong>Resultat: Fyra kategorier identifierades som hade betydelse för omvårdnaden och döden i den palliativa vården, Kommunikation, Relation mellan sjuksköterska, patient och närstående, Att dö hemma eller på hospice och Den goda döden. Kommunikationen visade sig ha en stor betydelse för samspelet i den palliativa vården. Resultatet visade att kommunikationen innefattar mycket mera än bara det verbala. Även humor som kan anses som banalt och oprofessionellt visade sig ha stor betydelse för samspelet i den palliativa vården och bidrog till att sjuksköterskan kom närmare patienten och närstående. Behovet av utbildning och kunskap inom den palliativa vården visades sig vara viktig för sjuksköterskor men även för patienter och närstående för att kunna ta beslut om var och hur patienten vill bli vårdad </strong></strong></strong></strong></p><p> </p> / <p>In Sweden the death of about 90 000 people each year and the number who die elsewhere than in hospital increases. This places greater demands on the palliative home care. Through education and guidelines can nurses in palliative care give patients and relatives increased quality of life and allow the choice of place to end his life.</p><p><strong>The aim: of this study was to investigate if the interaction between nurse, relatives and patient facilitates a good care and death in palliative care. <strong>Method: The study was conducted as a literature study in which seven quantitative and ten qualitative research articles were reviewed. <strong>Results: Four categories were identified that were relevant for nursing care and death in palliative care, Communication, Relationships between nurses, patients and relatives, To die at home or in hospice and The good death. The communication was found to have a large impact on the interaction in the palliative care. The results showed that the communication involved much more than just verbal. Although humor can be regarded as trivial and unprofessional proved to have a significant impact on the interaction and contributed to the nurse came closer to the patient and the relatives. The need for education and knowledge in palliative care were found to be important for nurses but also for patients and relatives to make decisions about where and how the patient wants to be nursed. </strong></strong></strong></p>

<p>The purpose of the essay is to examine how issues concerning gender equality are perceived and to show what areas are defined as problematic in different discourses. It also raises the question of who is defined as responsible for dealing with issues concerning gender equality in these different contexts. Theories used are the gender system and intersectionality. The study builds on a mapping of a company that is active nationally and internationally, with emphasis on the problems that can arise when these two social contexts meet, with a special focus on cathegories such as gender and “Swedishness”. The material was first gathered through the use of questionnaires and interviews, then analysed through discourse analysis. The analysis shows that discourses of gender equality can be seen as constructed and dependent on the context, problems concerning equality are defined in one way nationally and in another way internationally. In cases of sexual harassment internationally the informants often choose to look the other way and feel like it is difficult to bring the “Swedish” values concerning equality abroad. It is more common to adapt to the ways of international colleagues but the informants also find it important to point out that they don’t necessarily agree with these.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att ur ett genusperspektiv undersöka hur frågor om jämställdhet uppfattas och visa vilka områden man väljer att peka ut som problemområden i olika diskurser. Uppsatsen utreder även vem som anses ha ansvaret för frågor som rör jämställdhet i olika sammanhang. Det teorier som används är genussystemet och intersektionalitet. Analysen utgår från en kartläggning av ett företag som är internationellt aktiva och den problematik som kan uppstå i möten mellan olika sociala kontexter, med fokus på föreställningar av genus och ”svenskhet”. Arbetsmetoden består av enkät- och intervjustudier och analysen har gjorts genom diskursanalys. Denna visar att jämställdhetsdiskurser kan ses som konstruerade och kontextbundna. Jämställdhetsproblematik definieras på olika sätt beroende på om man befinner sig på arbetsplatsen eller utomlands. Om man utsätts för könskränkningar i det internationella arbetet väljer informanterna många gånger att se mellan fingrarna och tycker att det är svårt att tillämpa ett ”svenskt” synsätt internationellt. Det är vanligt att anpassa sig mycket efter sina utländska kollegor, men poängterar samtidigt att man egentligen inte håller med om deras synsätt.</p>

<p>In Stockholm there are currently five women, out of a total of 102 employees, working in public sports arenas. In sports arenas men are numerically superior amongst the workers as well as the visitors. These arenas are in many ways male dominated, masculinized environments. In this essay I investigate the reasons behind the uneven distribution, in terms of gender, among sports arena workers. I do this by interviewing seven female sports arena workers (the five current and two former), and by observing their workplaces. Through discourse analysis of their narratives, I seek to use these women’s experiences, as being part of a minority, as a way to render sports arenas more available for a larger public. In the study I have a feminist, post-structural standpoint, and I relate my results to theories on gender and organization as well as research on gender and sports. From a doing gender perspective<em> </em>I focus on how the women that I have interviewed talk about themselves, their workplaces and their choices of profession, as well as how they talk about gender and gender equality.</p><p>The aim of this study is to present these women’s perspectives on sports arenas as organizations, and to draw links between these particular workplaces and larger social discursive patterns. Another aim with the study is to problematize the very effort to achieve (numerical) equality between the sexes, and to uncover underlying biases. Except for gender biases I also consider intersections between gender and age, social class and sexuality. One of my main findings is that there are quite specific discourses surrounding this profession, reproducing it as masculine. An equalization of the distribution in terms of gender among the employees is not necessarily the entire solution to the inequality problem. A more qualitative effort is needed, for instance a redistribution of power resources within the organization. In the essay I present a list of concrete proposals on how to diversify the personnel in the future, based on the interviews. The main goal with this work is to destabilize the gender based gap in the Swedish labor market, and to increase the availability to all spheres in society, for everyone, on equal terms.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är dels att studera hur relationerna mellan karaktärerna Sigrid och Magnus samt mellan Arn och Cecilia framställs och dels att analysera vilka egenskaper och tankar var och en av karaktärerna ger uttryck för, i romanen <em>Vägen till Jerusalem</em>. Undersökningen har en kvalitativ prägel och den har genomförts genom en närläsning av olika sekvenser där ovanstående karaktärer figurerar. Tidigare forskning som både behandlar romansviten om Arn och den historiska fiktionen i allmänhet ligger även till grund för undersökningens resonemang. Ett annat syfte är att utifrån undersökningens resultat resonera kring vilka tänkbara för- och nackdelar som finns med att läsa romanen tillsammans med eleverna i en skolklass, på antingen högstadiet eller gymnasiet.    <strong></strong></p><p>Undersökningen visar att Sigrid i flera avseenden gestaltas som en kvinnlig pionjär och att hon dessutom besitter förmågan att kunna påverka sin make Magnus beslut, i den riktning hon själv önskar. Emellertid realiserar hon ofta sina nydanande idéer på så vis att hon genom övertalning av maken får honom att representera besluten som tas. Magnus uttrycker en viss glädje över sin hustrus företagsamhet men den resulterar även i att hans maktställning som husbonde undermineras, vilket grämer honom. Arn övertar sin mor Sigrids roll som en slags banbrytare för nya värderingar som är oförenliga med den skildrade tidens synsätt, vad beträffar både såväl synen på kärlek som på människovärdet.</p>

<p>Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan valberedning, ägare och styrelse samt utifrån detta studera vilken roll valberedningen har, enligt den Svenska Koden.</p><p>Vi har utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi både har genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa studien baseras på djupintervjuer av ledamöter i svenska börsnoterade företag, medan den kvantitativa undersökningen resulterar i en statistisk undersökning, som utgår från bolagsstyrningsrapporter i årsredovisningar från 2006.</p><p>I det teoretiska perspektivet tas den Svenska Koden för bolagsstyrning upp som utgångspunkt och kompletteras med Aktiebolagsslagen (ABL), agentteorin, intressentmodellen, coporate governance, CSR-modellen samt ett genusperspektiv.</p><p>I empirin redovisas respondenternas yttranden samt den statistiska undersökningen.</p><p>Vi har med hjälp av empiri och analys kommit fram till ett antal slutsatser; valberedningen har endast en uppgift, vilken är att ta fram förslag om nya ledamöter till styrelsen. Förslagen ska leda till att styrelsen får en så bra sammansättning som möjligt. Valberedningen har till viss del ökat förtroendet för bolagen, genom att processen blivit tydligare samt mer transparant. Vår undersökning visar att nästan samtliga företag som är noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-lista, använder sig av en valberedning, vilket vi ser som ett bra tecken. Koden är fortfarande relativt ny och är därför ännu inte fulländad. Koden är även unik i ett internationellt perspektiv och den svenska företagskulturen verkar anpassa sig efter Kodens riktlinjer.</p> / <p>The thesis aspires to explore the relationship between the nomination committee, shareholders and the board of directors, and that on the basis of this to study which role the nomination committee has, according to the guidelines of the Swedish Code.</p><p>We have had a deductive approach, where we both have implemented a qualitative and a quantitative survey. The qualitative study is based on interviews with members in Swedish companies, listed on the stock-market, while the quantitative study results in a statistic survey which is gathered from corporate governance reports in the annual reports from 2006.</p><p>The theoretical perspectives uses the Swedish Code of Corporate Governance as a starting point and is complemented with the Swedish Company Law, the Agent Theory, Stakeholder Theory, Corporate Governance, the CSR model, gender- and ethical perspective.</p><p>The respondents’ statements and the statistic survey are in this section presented.</p><p>We have through our empirical and analyses, drawn a number of conclusions. The Nomination committee has only one responsibility, which is to present candidate proposals for the board of directors. The proposals are supposed to lead to a composition that is as balanced as possible. The Nomination committee has in a certain extent enhanced the confidence for corporations through a clearer process and transparency. Our exploration shows that almost every company listed on the stock-market, are applying a nomination committee, which we see as a good sign. The Swedish Code is still relatively new and is therefore not yet perfect. The Swedish Code is also unique in an international perspective and the Swedish corporate culture seems to acclimatize well to its policies.</p>

<p>Ett rörelsehinder inskränker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande även på social nivå. Dans är ett ämne i skolan där man interagerar och får möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. Frågeställningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?</p><p>Frågan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.</p><p>Det framgår att dans, som fokuserar på den funktionella kroppen, har förmåga att få de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att åstadkomma i stället för att lägga fokus på funktionsnedsättningen. Det framkommer också att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlärningsförmågan och kunskapsnivån höjs. Den dans som får sin rättmätiga, och i läroplanen omskrivna, plats i skolan har således mycket att bidra med för den övriga skolsituationen.</p> / <p>A motion- disability does not only restrict the physical prospects of the disabled child, but can also disable on a social level. Dance is a subject in school where you interact and are able to collaborate and socially improve. The question this paper investigates runs: Which importance may dancing in school have on motion- disabled pupils mental improvement?</p><p>The question at issue is answered partly by affected literature, partly by respondents.</p><p>It is concluded that dance, which focuses on the functional body, has the ability to make motion- disabled youths see what they are able to achieve, instead of focusing on the functional reduction. It is also clear that they can dance with normal functioned pupils and take part of the social solidarity, and also increase the learning ability and the proficiency level. The dance that gets its rightful, and in the curriculum mentioned, space in school has a lot to contribute with for the remaining school situation.</p>

<p>Syfte: Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan CSR och corporate governance, från teori och praktik.  </p><p> </p><p>Metod: Med bakgrund av forskningsfrågorna tillämpas den induktiva vägen eftersom vi ser på praktiken, men tolkar teorin utifrån den teorietiska referensramen tillsammans med empirisk data från två företag som undersökningsobjekt, vilket även leder till abduktion. En kvalitativ datainsamling bestående av främst sekundär-, men även primärdata har även genomförts.</p><p> </p><p>Teori: Utgångspunkten ligger i teorierna CSR och corporate governance. För att öka förståelsen för dessa begrepp har teoriavsnittet utökats med angränsande teorier, som till exempel intressentteorin, legitimitetsteorin och triple bottom line.</p><p> </p><p>Empiri: I empirin presenteras Swedbanks och Sveaskogs perspektiv och arbetssätt med CSR tillsammans med en djupintervju med en respondent från Sveaskog, vilket visar på ett välutvecklat engagemang med CSR där etik och miljö är framstående områden.   </p><p> </p><p>Slutsatser: Vår studie visar att det föreligger samband mellan CSR och corporate governance, vilket kan tolkas ur flera olika perspektiv. En av dessa kopplingar återfinns i de två fenomens etiska ansvarstagande, när det gäller integritet i affärer och styrelsers implementering av etiska standards. Sambandet mellan CSR och den svenska koden ligger inte i Kodens riktlinjer, utan i dess syfte och mål.  Andra relationer återfinns i förtroendet och det är inom de båda ägarstrukturerna viktigt att visa upp ett starkt CSR-engagemang, eftersom detta bidrar till att skapa en positiv bild av företaget, stärka varumärket samt ge företaget legitimitet inför sina intressenter. Ett vidare intressentperspektiv är tydligt i statligt ägda bolag på grund av statens ägarpolicy, där CSR är en central del för ett föredömligt agerande. När det gäller börsnoterade bolag kan CSR istället användas som ett medel för att övertyga samhället och kapitalmarknaden om det tagna ansvaret för ökad tilltro. </p><p> </p> / <p>Purpose: The thesis aspires to explore the relationship between CSR and corporate governance from a theoretical towards an experiential approach.</p><p> </p><p>Methodology: With background of the research questions we applied the inductive approach when it comes to the experiential approach, but since we interpreters the theory on the basis of the theoretical perspectives along with two companies, we also used abduction. We have implemented a qualitative survey which is based on both reports and an interview.</p><p> </p><p>Theoretical perspectives: The theoretical perspectives uses CSR and corporate governance as a starting point and is complemented with other related theories such as the stakeholder theory, the legitimacy theory and triple bottom line. </p><p> </p><p>Empirical foundation: Swedbanks and Sveaskogs perspectives and approaches on their CSR-implementation are presented in the empirical foundation along with an interview with one respondent from Sveaskog. </p><p> </p><p>Conclusions: Our study shows that it exist connections between CSR and corporate governance, which can be interpreted from several different perspectives and a number of conclusions can be made. One of these relationships is found in the ethical responsibility, when concerning the integrity in business and implementation of ethical standards. Other relationships are found in the issue of trust and it is, within both ownership structures, important to present an involvement in CSR. This is because it provides stakeholders with a positive image of the company and its trademark, which leads to legitimacy.  A wider stakeholder perspective is found in State owned companies because of the State's ownership policy where CSR is a central part. When it comes to the listed companies CSR can instead be used as a means in order to convince the society and the capital market about the taken responsibility for increased trust. A final conclusion is that the connection between CSR and the Swedish Code of Corporate Governance can not found within its regulations, but rather in its purpose and aspiration.</p>