Syfte: Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan CSR och corporate governance, från teori och praktik.     Metod: Med bakgrund av forskningsfrågorna tillämpas den induktiva vägen eftersom vi ser på praktiken, men tolkar teorin utifrån den teorietiska referensramen tillsammans med empirisk data från två företag som undersökningsobjekt, vilket även leder till abduktion. En kvalitativ datainsamling bestående av främst sekundär-, men även primärdata har även genomförts.   Teori: Utgångspunkten ligger i teorierna CSR och corporate governance. För att öka förståelsen för dessa begrepp har teoriavsnittet utökats med angränsande teorier, som till exempel intressentteorin, legitimitetsteorin och triple bottom line.   Empiri: I empirin presenteras Swedbanks och Sveaskogs perspektiv och arbetssätt med CSR tillsammans med en djupintervju med en respondent från Sveaskog, vilket visar på ett välutvecklat engagemang med CSR där etik och miljö är framstående områden.      Slutsatser: Vår studie visar att det föreligger samband mellan CSR och corporate governance, vilket kan tolkas ur flera olika perspektiv. En av dessa kopplingar återfinns i de två fenomens etiska ansvarstagande, när det gäller integritet i affärer och styrelsers implementering av etiska standards. Sambandet mellan CSR och den svenska koden ligger inte i Kodens riktlinjer, utan i dess syfte och mål.  Andra relationer återfinns i förtroendet och det är inom de båda ägarstrukturerna viktigt att visa upp ett starkt CSR-engagemang, eftersom detta bidrar till att skapa en positiv bild av företaget, stärka varumärket samt ge företaget legitimitet inför sina intressenter. Ett vidare intressentperspektiv är tydligt i statligt ägda bolag på grund av statens ägarpolicy, där CSR är en central del för ett föredömligt agerande. När det gäller börsnoterade bolag kan CSR istället användas som ett medel för att övertyga samhället och kapitalmarknaden om det tagna ansvaret för ökad tilltro. / Purpose: The thesis aspires to explore the relationship between CSR and corporate governance from a theoretical towards an experiential approach.   Methodology: With background of the research questions we applied the inductive approach when it comes to the experiential approach, but since we interpreters the theory on the basis of the theoretical perspectives along with two companies, we also used abduction. We have implemented a qualitative survey which is based on both reports and an interview.   Theoretical perspectives: The theoretical perspectives uses CSR and corporate governance as a starting point and is complemented with other related theories such as the stakeholder theory, the legitimacy theory and triple bottom line.    Empirical foundation: Swedbanks and Sveaskogs perspectives and approaches on their CSR-implementation are presented in the empirical foundation along with an interview with one respondent from Sveaskog.    Conclusions: Our study shows that it exist connections between CSR and corporate governance, which can be interpreted from several different perspectives and a number of conclusions can be made. One of these relationships is found in the ethical responsibility, when concerning the integrity in business and implementation of ethical standards. Other relationships are found in the issue of trust and it is, within both ownership structures, important to present an involvement in CSR. This is because it provides stakeholders with a positive image of the company and its trademark, which leads to legitimacy.  A wider stakeholder perspective is found in State owned companies because of the State's ownership policy where CSR is a central part. When it comes to the listed companies CSR can instead be used as a means in order to convince the society and the capital market about the taken responsibility for increased trust. A final conclusion is that the connection between CSR and the Swedish Code of Corporate Governance can not found within its regulations, but rather in its purpose and aspiration.

No description available.

This thesis has through a case study of the company Eriksberg Vilt & Natur AB investigated, using customer-oriented marketing theories, how their customers perceive sustainability. Subsequently, looking into promotion tools it has examined what implications the customers’ opinions give for the communication channels the company use. For the case study secondary data has been collected, a survey addressing Eriksberg’s customers has been conducted and a semi-structured interview has been performed with the CEO of the company. The results have shown that the opinions of Eriksberg and their customers in many ways are congruent and that customers perceive sustainability to be important, which Eriksberg do too, but also that many customers are not aware of the company’s work in sustainability. The conclusion is that Eriksberg should communicate information about their sustainability work using communication channels in which their customers have the ability to respond and react. / Denna uppsats har genom en fallstudie av företaget Eriksberg Vilt & Natur AB och genom att använda kundorienterade marknadsföringsteorier undersökt hur deras kunder uppfattar hållbarhet. Därefter har den genom att se till säljfrämjande marknadsföringsverktyg undersökt hur kundernas åsikter påverkar de marknadsföringskanaler företaget använder. För fallstudien har sekundärdata samlats in, en enkätundersökning riktad till Eriksbergs kunder har genomförts och en semistrukturerad intervju har gjorts med bolagets VD. Resultaten har visat att Eriksbergs och dess kunders åsikter i många fall är samstämmiga, att kunderna upplever hållbarhet som viktigt, vilket även Eriksberg gör, men också att många kunder inte känner till företagets hållbarhetsarbete. Slutsatsen är att Eriksberg bör kommunicera information om sitt hållbarhetsarbete till kunder genom kommunikationskanaler där kunderna kan svara och reagera.

Dagens arbetsmarknad präglas av flexibilitet och ständiga förändringar som ställer höga krav på organisationers förmåga till omställning och utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur chefers ledarskap kan främja organisatoriskt lärande mot visionen lärande organisation inom en statlig myndighet. Studien genomfördes i en organisation där det finns ett krav på ständigt lärande för att klara av sitt uppdrag. Genom en kvalitativ metod med djupintervjuer och fenomenologisk analysmetod klargjordes åtta respondenters upplevelser av ledarskapets främjande av medarbetarens lärande och utveckling. Resultatet visade att chefers ledarskap kan främja medarbetarens lärande och utveckling genom att ge individuellt stöd, vara lyhörd samt främja dialogen både på grupp- och organisationsnivå. Slutsats: De tre essenserna: ge individuellt stöd, vara lyhörd samt främja dialogen går att ställa mot huruvida de kan tillämpas på individuell- eller organisationsnivå. Individuellt stöd och lyhördhet berör främst ledarens agerande på individnivå. Dialogen däremot behöver främjas av ledarskapet både på individuell- och organisationsnivå för att bidra till en högre nivå av lärande i organisationen. / The labor market of today is characterized by flexibility and constant changes that place high demands on organizations' ability to change and develop. The purpose of the study is to investigate how the leadership by managers can promote organizational learning towards the vision learning organization within a state authority. The study was conducted in an organization where there is a requirement for continuous learning to fulfill its mission. Through a qualitative approach with deep interviews and phenomenological analysis method, eight respondents' experiences of leadership's promotion of employee learning and development were clarified. The results showed that the leadership by managers' can promote employee learning and development by  providing individual support, being responsive and promoting dialogue at both group and organizational levels. Conclusion: The three essences:  providing individual support, being responsive and promoting dialogue can be asked whether they can be applied at individual or organizational level. Individual support and responsiveness primarily concern the conduct of the leader at the individual level. Conversely, the dialogue needs to be promoted by leadership at both individual and organizational levels to achieve a higher level of learning in the organization.

JB 12 kap. 15 och 16 §§ låter sig tolkas på så sätt att eftersatt underhåll självständigt kan ligga till grund för åtgärdsföreläggande. Samtidigt framgår det av rättspraxis att åtgärdsföreläggande endast meddelas för brister som utgör hinder eller men i nyttjanderätten. Med anledning av detta råder oklarheter om hur reglerna för eftersatt underhåll i hyreslägenheter ska tolkas. I uppsatsen utreds om estetiska brister omfattas av det sedvanliga underhållet och om de så- ledes kan utgöra en självständig grund för åtgärdsföreläggande enligt JB 12 kap. 16 § 1 st. 2 p. Motsvarigheten till detta återfinns i JB 12 kap. 24 a §, där hyresvärden kan erhålla ersättning för estetiskt avvikande brister som kan försvåra hyresvärdens framtida uthyrning. Med estetisk brist avses inte en tapet som inte faller den enskilde hyresgästen i smaken utan vad hyresgäster i allmänhet anser vara en estetisk brist. Genom en utförlig utredning av befintliga rättskällor prövas om utrymme finns för en tolkning som innebär att estetiska brister kan utgöra en självständig grund för åtgärdsföreläggande. Förhoppningen är att resultatet ska kunna ge vägledning i liknande spörsmål för på området verksamma jurister. En del argument stödjs på andra källor än rättskällor, eftersom uppsatsen skrivs utifrån en topisk metod. I uppsatsens analyserande del framförs argument som främst talar för att estetiska brister kan utgöra en självständig grund för åtgärdsföreläggande. Resultatet lämnar således utrymme för en alternativ tolkning från den idag rådande tolkningen av JB 12 kap. 15 § 2 st. och 16 § 1 st. 2 p.

I denna uppsats undersöks likheter och skillnader mellan huvudkaraktärerna i Kerstin Thorvalls Det mest förbjudna (1976) och Martina Montelius Oscar Levertins vänner (2015) utifrån figurationen av den kvinnliga grotesken. Den kvinnliga grotesken är hon som gör ett spektakel av sig själv och omkullkastar hierarkierna genom att inte bete sig enligt den normativa kvinnorollen – hon är en emancipatorisk figuration som har möjlighet att trotsa rådande maktordningar. En komparativ närläsning görs av romanernas huvudkaraktärer utifrån fem valda aspekter: Den manliga blicken, Plikten som kvinna, Kladdet och den groteska kroppen, Skrattet och att göra ett spektakel av sig själv samt Sexuella begär och skam. Uppsatsens teoretiska begrepp hämtas i första hand från Anna Lundbergs Allt annat än allvar - Den komiska kvinnliga grotesken i svensk samtida skrattkultur (2008) och Mary Russos The female grotesque: risk, excess and modernity (1995). Avslutningsvis diskuteras hur båda romanerna skildrar kvinnliga utvecklingshistorier där huvudkaraktärerna bejakar sina inre grotesker och på så sätt undviker samhällets konventioner. Den kvinnliga grotesken har inte förändrats nämnvärt under de senaste 40 åren, utan de kvinnliga plikter och normer som upplevdes tryckande under 70-talet gör sig påminda än idag och den rebelliskt tvära attityden mot dessa är lika stark hos båda huvudkaraktärerna.

Discussing controversial issues in the classroom is important. Through discussing controversial issues students can both learn and develop a more democratic ethos. The teachers in Sweden have a clear task to defend and mediate democratic values to the students. This leads to a conflict in the duty of the teacher because the curriculum also dictates that teachers have to let the students develop a sense of critical thinking and this opens up for potential criticism of the concept of democracy when students discuss controversial issues. Another conflict in the curriculum that appears when discussing controversial issues is the fact that teachers both have to respect the student’s opinions but also have a duty to challenge these opinions. That is why the aim of this essay is to analyse how social science teachers handle controversial issues in the classroom. The study was conducted by interviewing four social sciences teachers at high school level.   The result shows that teachers see controversial issues as issues that relate to human beings and that the discussion of these issues can arouse emotions and make the participants emotional. Further the result shows that teachers have a very open mind towards controversial issues and are open to discussing anti-democratic issues. In ensuring that the discussion of controversial issues leads to learning teachers mostly use strategies that ensure that student feel comfortable to express their opinions. In handling the above mentioned curricular conflicts that appear in the discussion of controversial issues three of four teachers saw that such a conflict existed. The other three gave answers that suggested that they did not think the conflict was so problematic and that their strategies for handling it where effective.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur olika ordföljdsprinciper i ett förstaspråk påverkar inlärningen av ordföljden i andraspråket svenska. Två grupper jämfördes där den ena hade ett förstaspråk med en bunden ordföljd baserad på den grammatiska principen och den andra ett förstaspråk med en fri ordföljd baserad på tema-rema-principen. Respondenterna bestod av elever inom den kommunala vuxenutbildningen i en västsvensk kommun som gick och läste på Sfi och SAS Grund. Varje respondent fick i uppgift att fritt skriva en kort uppsats. Texterna analyserades därefter ingående för att kunna identifiera vilka sats- och textgrammatiska ordföljdsfel som hade gjorts. Resultatet visade att de båda grupperna gjorde ungefär samma typ av satsgrammatiska fel men att gruppen med ett förstaspråk med fri ordföljd gjorde något fler textgrammatiska fel. Medan flera andra studier lyfter fram övergeneralisering av tema-rema-principen som det största problemet ur textgrammatisk synvinkel för denna senare grupp, fann jag att det snarare var underanvändning av tema-rema-principen som var problematiskt. / The purpose of this study was to examine how different word order principles in a first language influence the learning of word order in Swedish as second language. Two groups were compared in which one had a first language with a bound word order based on the grammatical principle and the other a first language with a free word order based on the topic-comment-principle. Respondents consisted of students in municipal adult education in a western Swedish municipality who studied at SFI and SAS Basic. Each respondent were asked to freely write a short essay. The texts were then analyzed in detail to identify which batch- and text grammatical word order inaccuracy that had been made. The results showed that both groups did about the same type of grammatical errors, but that the group with a first language with free word order did some more text grammatical errors. While several other studies highlight the generalization of the topic-comment-principle as the biggest problem for this latter group, I found that it was rather the lack of use of the topic-comment-principle that was problematic.

Municipal urban management and the democratic flexible guardian – a study concerning the officials’ changing work in the urban management process in the municipality of Norrköping. The purpose of this study is partly to analyse how implement measures in a change project (in the municipality of Norrköping) may impact the officials, linked to the urban management process, in their work practices. The study also aims to problematize a political science theory by Professor Lennart Lundquist (from 1998) that states how officials should relate to their office. The reason behind this problematizing stems from a shift in the municipalities’ responsibilities over the last 20 years. They have gone from having a more exclusively administrative responsibility to focus more on societal investment. The analysis of this study shows that a lot of the implement measures have a positive impact on the officials’ work practices, although some risks were found. The study also indicates that the imbalance between economical and democratic values (that is addressed in Lundquist’s theory) tend to even themselves out in order for a more sustainable development to be achieved.

The purpose of this study is to examine a brand’s green marketing and its consumers’ perception of it in order to compare these views. The idea is to find a potential gap and what effect it may have on the brand. A case study has therefore been made with the grocery market brand Coop with focus on organic food. The material used consists of texts from Coop’s website to represent their brand. The topic of all texts is organic production and its relation to Coop. To analyze the consumers’ perception of the brand, interviews has been made. Lloyd F. Bitzer’s theory of the rhetorical situation and Roland Barthes’ theory of myths, adapted to rhetoric and argumentation by Eric Bengtson, have been applied. The findings show that there is a gap between Coop and the consumers’ perception of it: Coop has an elaborate myth in all their texts about being the protectors of the Earth, while the consumers only regard the company as somewhat aware of the environment. This stands even though the company and the consumers both believe sustainability to be an important issue.