The study of magnons is an essential part of combining quantum information science and spintronics, allowing for the investigation of quantum properties such as entanglement in solid-state devices. Magnons are commonly described using the theory of T. Holstein and H. Primakoff, associating the spin operators with bosonic creation and annihilation operators. The quantum mechanical properties inherent to this description are the commutation relations. These relations must be conserved under transformation of the basis. This requires the application of pseudo-unitary transformations U (p, q) when studying the magnon eigenspectrum for example. Depending on the system at hand, the groups U (1, 1) and U (2, 2) are of particular interest and will be the focus of this work. We present a general formalism that leads to a representation of pseudo-unitary matrices via their self-adjoint elements. We apply this representation in examples involving magnons in antiferromagnets to find an explicit picture in connection to material properties. Finally, we explore numerical methods for determining magnon energies and compare them to the analytical counterpart.

In this study the effect of hydrogenation on the optical properties in the wavelength range 400-1023 nm of an ultrathin iron-vanadium superlattice is investigated. Specifically, mea- surements of transmission are performed under different states of hydrogenation, along with measurements of absolute hydrogen concentration and hydrogen site occupancy. The trans- mission measurements are used to construct pressure-concentration isotherms. Isotherms and transmission data are in turn correlated to concentration and hydrogen occupancy.  The results show a wavelength dependent decrease in transmission with hydrogenation. The decrease is greatest around 550 nm, and the wavelength of maximum decrease shifts to higher wavelengths with increasing hydrogen pressure. The non-uniform decrease will make the use of transmission as a measurement of hydrogen concentration dependent on the wavelength of the probing light.  15N resonant NRA is used to perform direct, real-space measurement of absolute hydro- gen concentration. The achieved concentrations are 0.092, 0.38 0.40 H/V. Comparing the concentrations and corresponding transmissions to the location of the plateau region in the transmission based isotherms, it appears that the system is in a single phase at 0.38 and 0.40 H/V, and in a mixed phase at 0.092 H/V. Using a combination of resonant NRA and RBS, while exploiting crystal lattice ion channeling, indirect measurements of hydrogen site occupancy are performed. At all investigated concentrations the system does not display tetrahedral site occupancy, but it remains uncertain whether the occupancy is octahedral or some dislocated octahedral-tetrahedral intermediate.  The relation of hydrogen concentration and optical transmission is investigated via a linear regression analysis. The data points generally deviate by more than one standard deviation from the fitted lines, and lie outside of the error estimation. These deviations might indicate that a linear model is inappropriate, where one possible explanation could be that the mapping from transmission to concentration is dependent on the phase of the system. / Den här studien undersöker upptag av väte i en supertunn kristallstruktur bestående av omväxlande lager av vanadin och järn, samt vätets inverkan på de optiska egenskaperna i våglängdsområdet 400-1023 nm. Specifikt genomförs mätningar av genomsläpp av ljus, under olika nivåer av väteupptag. I samband med dessa mätningar genomförs också mätningar av absolut vätekoncentration och av väteatomernas position i kristallstrukturen. Mätningarna av ljusgenomsläpp används för att skapa isotermkuror över tryck och koncentration. Isotermkurvorna och genomsläppligheten av ljus korreleras till vätekoncentration och väteatomernas position i kristallstrukturen.  Resultaten visar en våglängdsberoende minskning av ljusgenomsläppligheten med en ökande mängd väte i kristallstrukturen. Minskningen är som störst omkring 550 nm, samtidigt som våglängden för störst minskning flyttas mot högre våglängder med högre koncentration av väte. Att minskningen i genomsläpplighet är beroende av våglängd innebär att ljusgenomsläpp som metod för att mäta vätekoncentration är beroende av den ljusvåglängd som används. Metoden 15N resonant NRA används för att genomföra direkta mätningar av absolut vätekoncentration. De uppmätta koncentrationerna är 0.092, 0.38 och 0.40 H/V. När dessa koncentrationsmätningar jämförs med genomsläpplighet och tillhörande isotermkurvor, så verkar det som att systemet befinner sig i en enskild fas vid koncentrationerna 0.38 och 0.40 H/V, och i en blandad fas vid koncentrationen 0.092 H/V. Indirekta mätningar av vätets position i kristallstrukturen genomförs baserat på en kombination av resonant 15N NRA och RBS, där det utnyttjas att projektiljonerna under vissa förutsättningar kan komma att styras in i kristallstrukturen (på engelska crystal lattice ion channeling). Vid de tre uppmätta koncentrationerna så visar systemet inga tecken på att väteatomerna finns på tetrahedrala positioner. Det är inte helt uppenbart om väteatomerna istället finns på oktahedrala positioner, eller om det handlar om förskjutna positioner som är mellanliggande till oktahedrala och tetrahedrala. Relationen mellan vätekoncentration och optisk genomsläpplighet analyseras med linjär regression. Datapunkterna avviker generellt med mer än en standardavvikelse från de anpassade linjerna, och ligger utanför feluppskattningen. De här avvikelserna kan indikera att en linjär modell inte är lämplig, och en möjlig förklaring kan vara att ljusgenomsläppligheten beror av den fas i vilken systemet befinner sig.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med läsning av tryckta texter och text på skärm. Vårt teoretiska ramverk utgår från vad läsning är samt hur olika medier påverkar läsning. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i svenska för årskurs 7-9. Empirin analyseras enligt Braun och Clarkes (2006) tematiska analys där olika koder tillsammans bildar ett tema. Resultatet visar att en majoritet av de lärare som deltar i studien har en större vilja att använda tryckta medier än skärmar i sin undervisning då skärmar kan distrahera eleverna så att det påverkar deras läsning och läsförståelse. Resultatet visar även att bokens fysikalitet kan ha en inverkan på elevernas fokus då bokens ändamål är just läsning, medan skärmar ofta har många ändamål.

I denna kandidatuppsats gör jag en närläsning av några utvalda psalmer ur Den svenskapsalmboken och Psalmer i 2000-talet. I min närläsning vill jag se hur bildspråket i psalmernaförmedlar det kristna eskatologiska hoppet om bildspråket och symbolerna har förändrats ochi så fall på vilket sätt? Textanalysen utgår från forskningsfrågorna: Vilka bilder och symbolermålar upp det kristna eskatologiska hoppet i psalmerna 190, 249, 297, 904, 905 och 906?Har beskrivningarna av det kristna eskatologiska hoppet förändrats och i så fall på vilketsätt? Tolkningsramar till min närläsning och till analysen kommer från Jürgen Moltmann, entysk teolog som skrivit den omtalade teorin om hoppet. Som teologisk samtalspartner har jag valt Antje Jackelén , Sveriges Ärkebiskop mellan 2014 till 2022. Närläsningen av de utvalda psalmerna har resulterat i följande slutsatser. Jag fann trettioenord i sex psalmer som på något sätt förmedlade det kristna eskatologiska hoppet. Vissa ordvar återkommande i psalmerna men det fanns även symbolord som var enstaka. En avpsalmerna utmärkte sig i att det inte fanns symbolord som tillhör det “kristna” språket utanegentligen var vilka symbolord som helst. Bildspråket om det kristna eskatologiska hoppethar i fem av sex fall fortfarande ett traditionellt kristet symbolspråk för att beskriva detkristna eskatologiska hoppet.

There has been an increase in the deadly violence with firearms and with that an increase in drug dealing. Because of that politicians have toughed up the debate on how to deal with it, where longer and harder punishments seem to be the way to go. The persons who are most likely to get caught up in the violence are men in the ages 15-29 years old, where not only drugs are the main reason, but also the socioeconomic- and demographic differences in our country will be a factor. The retributive justice system is still the dominating one, but reparative justice is getting bigger within Sweden too, it’s just not yet on the same level as in other countries. The purpose of this thesis was to know more about the experiences and challenges that the professionals have that work with reconciliation and mediation. A qualitative method with semi structured interviews has been used to interview two professionals working at Försoningsgruppen and two professionals working at Medlingsverksamheten in Lund. To analyze the results I used theories about shame, guilt, the other and theories about moral and empathy. The results from the interviews showed that to be able to reconcile, the person who has done wrong needs to be able to feel guilt and to take on genuine and full responsibility for their actions. It also showed that the person that has done wrong needs to take on a new identity, an identity of both being a human and a human that has done harm to another person. They need to become the other, and that is one hard thing to accept.

Syftet med studien var att få kunskap om vilka faktorer som NO-lärare i årskurs 7-9 upplever som viktiga för elevers förståelse vid undervisning kring begreppen oxidation och reduktion. Studien behandlar kemiundervisning utifrån tre olika nivåer, kritiska för förståelsen av ämnet kemi (Den kemiska tripletten) samt att inlärning sker i en social kontext. Studien utgår från ett variationsteoretiskt perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. Intervjuer genomfördes med fem olika högstadielärare för att klargöra vilka uppfattningar som finns kring undervisningen av begreppen. Studiens resultat pekade på tre svårigheter i samband med undervisningen av begreppen: svårigheter för eleverna att förstå begreppen genom den submikroskopiska nivån, begreppen kräver omfattande förkunskaper och betydelsen av att koppla kemiska begrepp till vardagen. De slutsatser som framkom handlar om användandet av bra förklaringsmodeller för att kunna uppfatta den submikroskopiska nivån, att använda vardagliga exempel som en viktig faktor samt slutsatser kring betydelsen av strategier för bestämning av förkunskaper och därmed göra förändringar i den egna undervisningspraktiken.

Syftet med studien är att få förståelse för socialsekreterares upplevelser av känsloarbete inom den sociala barnavården. Vidare få kunskap om socialsekreterares uppfattningar gällande vilket stöd som deras organisation erbjuder dem när det avser hantering av känslor i arbetet. För att besvara studiens syfte  har semistrukturerade intervjuer genomförts med socialsekreterare som arbetar med barn och unga inom socialtjänsten. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Arlie Russell Hochschilds teori om emotionellt arbete samt det dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman. Vår studies empiri har tolkats med stöd av tematisk analys. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever påfrestande känslor i arbetet som oftast är ilska eller ledsamhet. Dessa känslor väcks i samband med deras kontakt med klienter. Därmed behöver socialsekreterarna använda strategier för att kunna reglera sina känslor samt istället uppvisa önskvärda känslor. Detta görs eftersom de upplever att det ingår i deras professionella roll. Strategier som tillämpas till detta ändamål är följande:  förberedelse, ett lågaffektivt förhållningssätt, att visa empati, att tänka på hur ens  kroppsspråk uppfattas och ventilering av sina känslor med kollegor. Resultatet visar även vilket stöd som organisationen erbjuder socialsekreterarna vid hantering av känslor: stöd består av handledning eller att få prata med sin teamledare eller chef. Slutsatsen som kan dras är att organisationens stödinsatser för att hantera känslor behöver vidareutvecklas, där insatser ger socialsekreterare utrymme att ventilera sina känslor i arbetet.

Understanding the low-temperature properties of strongly correlated materials requires accurate measurement of the physical properties of these systems. Specific heat and nuclear spin-lattice relaxation are two such properties that allow the investigation of the electronic behavior of the system.  In this thesis, nanocalorimetry is used to measure specific heat, but also as basis for new experimental approach, developed to disentangle the different contributions to specific heat at low temperatures. The technique, that we call Thermal Impedance Spectroscopy (TISP) allows independent measurement of the electronic and nuclear specific heat at low temperatures based on the frequency response of the calorimeter-sample assembly. The method also enables simultaneous measurements of the nuclear spin-lattice relaxation time (T1). The nuclear spin lattice relaxation, as 1/T1T, and electronic specific heat, as C/T, provide information about the same quantity, electronic density of states, in the system. By comparing these properties in strongly correlated systems, we can obtain insights of electronic interactions.  Metallic indium is studied using thermal impedance spectroscopy from 0.3 K to 7 K at 35 T. The magnetic field dependence of nuclear spin-lattice relaxation rate is measured. Indium is a simple metallic system and the expected behavior of the nuclear spin-lattice relaxation is similar to that of the electronic specific heat. The results of the measurement are matched with the expectation from a simple metallic system and Nuclear Magnetic Resonance (NMR) measurements. This demonstrates the effectiveness of the new technique.  The heavy-fermion superconductor CeCoIn5 is studied using thermal impedance spectroscopy and ac-calorimetry. This material is located near a quantum critical point (QCP) bordering antiferromagnetism, as evidenced by doping studies. The nature of its quantum criticality and unconventional superconductivity is still elusive. Contrasting specific heat and nuclear spin-lattice relaxation in this correlated system helps to reveal the character of its quantum criticality.  The quantum criticality in CeCoIn5 is also studied using X-ray Absorption Spectroscopy (XAS) across the superconducting transition and X-ray Magnetic Circular Dichroism (XMCD) at 0.1 K and 6 T. The element-specific probe zooming in on cerium in this material indicates two things, a mixed valence of Ce in the superconducting state and a very small magnetic moment, that implies resonance-bond like antiferromagnetic local ordering in the system.

I den här vetenskapliga essän vid Centrum för praktisk kunskap har jag undersökt min känsla av kluvenhet och frustration i mitt yrke som gymnasielärare i svenska. Dessa känslor gestaltas i två möten med elever, ett möte med en klass då jag presenterar ett nytt romanprojekt och ett med eleven Lilly som inte hinner med att lära sig i sin egen takt, utan tvingas ta bort kurser för att orka med.     Frustrationen och kluvenheten har sitt ursprung i en känsla av att inte kunna vara den lärare jag vill. Det grundar sig i att vara i konflikt med den kunskapssyn och det språk som finns i läroplanen GY11 och att värna om det skönlitterära språket och den kunskap som skönlitteraturen ger. Genom att undersöka begreppet fronesis med hjälp av Aristoteles och Fink hittar jag analogier med hur skönlitteraturen fungerar i läsaren och även hur fronesis fungerar i läraren som fostrare av goda medborgare. Med hjälp av filosofen Gadamer ser jag tolkningen av text som en väg till kunskap och den hermeneutiska dimensionen av fronesis. Vidare tar jag även hjälp av författarens Knausgård och litteraturprofessorn Toril Mois syn på skönlitteraturen som ett sätt att bli uppmärksam på språket, världen, livet och sig själv. Även här hittar jag fronetiska drag hos skönlitteraturen.      Essän utmynnar i en idé om att skönlitteraturen har något fronestisk över sig. Den framhåller också att skönlitteratur har en viktig plats i svensk skola för att vi ska få vara erfarande och kunskapande subjekt och inte endast mätbara objekt. / In this scientific essay at the Center for Practical Knowledge, I have investigated my feeling of ambivalence and frustration in my profession as a high school teacher of Swedish. These feelings are embodied in two encounters with students, one with a class where I present a new novel project and one with the student Lilly, who does not have time to learn at her own pace and is forced to drop courses to keep up.    The frustration and ambivalence originate from a feeling of not being able to be the teacher I want to be. It is rooted in a conflict with the knowledge perspective and language found in the GY11 curriculum, and the need to value the literary language and knowledge that literature provides. By examining the concept of phronesis with the help of Aristotle and Fink, I find analogies with how literature functions in the reader and also how phronesis functions in the teacher as a nurturer of good citizens. With the help of the philosopher Gadamer, I see the interpretation of text as a path to knowledge and the hermeneutic dimension of phronesis. Furthermore, I also draw on the author Knausgård's and literature professor Toril Moi's views on literature as a way to become attentive to language, the world, life, and oneself. Here, too, I find phronetic features of literature.    The essay culminates in an idea that literature has something phronetic about it. It also emphasizes that literature has an important place in Swedish schools so that we can be experiencing and knowledge-creating subjects and not just measurable objects.

I denna studie har jag undersökt hur några högstadielärare i ämnet idrott och hälsa upplever behovet av språklig stöttning i ämnet, och vilka tillvägagångssätt lärarna uttrycker att de tillämpar i arbetet med språklig stöttning i idrottsundervisningen med ett primärt fokus på andraspråkselever. Studien genomfördes i form av en intervjustudie där åtta idrottslärare utspridda i tre olika regioner har intervjuats. De lärarna som visste vilka elever som var svenska som andraspråkselever upplevde att det främst fanns ett behov av språklig stöttning i de teoretiska delarna i ämnet, när svåra ämnesspecifika begrepp berördes. Lärarna uttryckte att de tillämpade olika tillvägagångsätt när det arbetade med den språkliga stöttningen. Flera lärare uttryckte att de använde sig av transspråkande, och använde det engelska språket i undervisningen samt använde eleverna som läranderesurser för varandra i form av tolkningsverktyg för varandra sinsemellan. Avslutningsvis framgick det i resultatet att ämnesspecifika begrepp kräver språkligt stöttning oavsett språklig bakgrund.