This study examines power structures and oppression in the first two novels of the Lunar Chronicles by Marissa Meyer. Postcolonial theory and concepts as the Other/the other, and mimicry supplemented with an intersectional perspective are applied in the study. The study investigates how the protagonist, Cinder, is treated as a cyborg in a human world, and as a Lunar on Earth. Furthermore, it focuses on what happens when the oppressed becomes the oppressor and gains power. I conclude that the humans in Meyer’s sequel treat cyborgs in a similar way as the colonizer has treated the colonized through history. Cyborgs are suppressed due to fear from humans who neither understand cyborgs, nor have any interest to learn about them. The humans have a preconceived idea about what and who the cyborgs are and in correlation to the colonizer, the humans see no point in changing that view. Therefore, humans take the role as the Other while pushing cyborgs to become the other. In a similar way, Lunars become the Other due to their Lunar gift, which creates a power imbalance that they use to suppress people on Earth. When Cinder accesses her Lunar gift, she transforms from being the oppressed into the oppressor, and she must face the consequences of possessing such power which results in someone’s death. She realizes then that she would rather be the oppressed and be hurt herself than to be the oppressor and hurt others.

In this project, I investigate the photoconductivenature of photochromic rare-earth metal oxy hydrides (REMHO). Such materials have received increasingscientific attention since they show a color-neutralphotochromic effect that can be applied, e.g., in smartwindows or chromogenic devices. Photochromicmaterials reversibly turn opaque from transparentunder illumination with light of optical wavelength. Inrecent studies it was found that these materials alsoshow an instant decrease in resistivity whenilluminated which can be used in optical sensors. Tounderstand the nature of this photoconductive effect,I grew yttrium oxy hydride thin films by reactivemagnetron sputtering. I measured the resistivity forillumination from front and substrate side, opticaltransmission and compositions of the samples andrelated the results to photoconductivity. I show thatphotoconductivity is a bulk effect and not directlyrelated to photochromism. Samples that almost lostphotochromism due to aging, still show strongphotoconductivity. Moreover, it was observed that theresistance increased faster during bleaching for frontillumination than for back illumination.

In this thesis I aim to examine the ways in which cultural beliefs and norms about gender and sexuality are shaped by discourses on animals and nature. I have done a participatory observation on two different guided tours of animals and analyze some information about the animals at a Swedish zoo. With a discourse analytical approach, I analyzed transcribed material from the guided tours of animals and information about animals from a gender and queer theoretical perspective, based on Judith Butler's understanding of the heterosexual matrix and her performativity theory. In my analysis, based on my chosen theoretical framework and with support of previous research, I have seen that the way people talk about animals is characterized by human notions of gender and sexuality. In addition to human notions of gender and sexuality, I have seen human notions of ethnocentrism and the division of labor between male and female. Furthermore, I have seen that some of these texts about animals challenge ideas about the division of labor in the home between male and female.

Den här uppsatsen analyserar Diana Gabaldons skönlitterära verk Främlingen. Syftet är att med en kvalitativ textanalys och närläsning analysera hur främlingskap och annanhet gestaltas i boken utifrån ett postkolonialt perspektiv. Annanhet och främlingskap gestaltas genom benämningar gentemot varandra eller inom den egna grupptillhörigheten. Uppsatsen berör hur verket kan kopplas till Skolverkets (2019) ämnessyfte kring litterära föreställningsvärldar i arbetet med litterära diskussioner utifrån Judith A. Langers (2017) perspektiv. Ett postkolonialt perspektiv med fokus på främlingskap kan användas i litterära diskussioner för att vidga elevers föreställningsvärldar där romanen kan analyseras ur ett annat perspektiv än endast utifrån en given genre.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en sjukdom som främst drabbar vuxna människor och är en primär orsak för den ökad mortaliteten i världen. Kunskapen om patientens upplevelse efter hjärtinfarkt är viktig för att en allmänsjuksköterska ska kunna ge omvårdnad som är individanpassad utifrån patientens behov och vilja. Metod: En litteraturöversikt som innefattar 10 vetenskapliga artiklar. Syfte: Syftet är att beskriva patientens upplevelse av livet efter hjärtinfarkt. Resultat: Ur analysen sammanställs 2 teman: inre faktorer och yttre faktorer, därav sammanställs 7 subteman: Känsla av minskad ork, Känsla av rädsla och ångest, Känsla av att livet är skört, Känsla av att acceptera den drabbade kroppen, Känsla av att visa tacksamhet för närstående, Känsla av att få vägledning och Känsla av osäkerhet inför framtiden. Konklusion: Livet efter en hjärtinfarkt påverkar både fysiskt och psykiskt som resulterar i ett hinder i vardagen. Trötthet, rädsla och oro framkommer hos personerna efter en hjärtinfarkt och dessa känslor och upplevelser hindrar patienter att hantera sin vardag. Patienternas uppfattning att livet är skört ger en nyckel till deras liv för att förändra sin livsstil. / Background: Myocardial infarction is a disease that mainly affects adults and is a primary cause of the increased mortality in the world. The knowledge of the patient's experience after a heart attack is important for a general nurse to be able to provide care that is personalized based on the patient's needs and will. Method: A literature review that includes 10 scientific articles. Aim: The purpose is to describe the patient's experience of life after a heart attack. Findings: The analysis compiles 2 themes: internal factors and external factors, hence 7 sub-themes are compiled: Feeling of reduced energy, feeling of fear and anxiety, feeling that life is fragile, feeling of accepting the affected body, Sense of gratitude for loved ones, feeling of receiving guidance and feeling of uncertainty about the future. Conclusion: Life after a myocardial infarction affects both physically and mentally that results in an obstacle on one's everyday life. Tiredness, fear and anxiety appear in people after a heart attack and these feelings and experiences prevent patients from managing their everyday lives. Patients' perception that life is fragile provides a key to their lives to change lifestyles.

I samband med den stora flyktingströmmen som kom till Sverige 2015 skrevs ett antal barnböcker som berör flykt. Syftet med detta examensarbete är att studera hur flykt skildras i ett urval av bilderböcker för att skapa en förståelse för vilka budskap som skrivs fram i dessa böcker. Frågeställningarna i studien är: Hur ser berättelsernas narratologi ut? Hur beskrivs karaktärer och relationer i berättelserna? Studien är kvalitativ med en abduktiv ansats och tolkningen av materialet har begränsats av ett teoretiskt ramverk bestående av två analysmodeller den hermeneutiska cirkeln och kulturanalys. Det teoretiska begreppet narratologi samspelar med kultur, identitet och dikotomi. Urvalet består av 10 samtida bilderböcker, som alla skildrar krig och flykt och där karaktärernas slutdestination kan tolkas som Sverige. I empirin kan mönster urskiljas och resultatet temaindelas i studiens första frågeställning till en flykts olika faser. Utrymmet till varje del i flykten kvantifieras i ett diagram, som visar var fokus ligger på berättelsen; hemlandet, flykten och det nya hemlandet. Sedan belyser vi hur narratologin skrivs ut i de olika faserna, hur berättelsernas handling pendlar från ett vardagsliv i hemlandet, till krig och kaos som tvingar huvudpersonerna på flykt till ett nytt hemland. Utifrån frågeställningen om karaktärerna och relationerna delas resultatet in i dikotomierna stor/liten, vi/dem och ond/god. Vi diskuterar relationerna med hjälp av dikotomierna och även om dikotomierna inte utgör några tydliga polariteter utan är relativa, kan de ändå användas för att belysa relationerna i berättelserna. Studiens resultat visar att i de bilderböcker som utgör vårt empiriska material skrivs karaktärerna fram som vanliga människor som upplever exceptionella händelser när de tvingas på flykt. Kriget skrivs fram både som ett uttalat hot eller att barnen inte förstår vad som sker och flykten beskrivs som antingen mödosam och farlig eller som en resa som inte möter några större hinder på vägen. Rollerna som stor/liten, vi/dem och ond/god pendlar beroende på situationen. Ibland har huvudpersonerna kontroll över situationen, men i mötet med människor som tar avgörande beslut om deras liv står de maktlösa. Författarna har valt att skriva fram berättelserna neutralt utan att ifrågasätta eller kritisera olika skeenden i böckerna.

Läsmiljöer i förskolan kan påverka barns utveckling inom literacy och syftet med studien är att jämföra läsmiljöerna i en förskola med förskolebibliotek och en förskola utan förskolebibliotek samt att undersöka hur miljöerna används ur barnperspektiv och barns perspektiv. Teorierna som används för studien är miljön som den tredje pedagogen och den del av Aidan Chambers (2011) teori Läsandets cirkel som heter att välja. Studien försöker komma så nära barns perspektiv som möjligt genom att göra deltagande observationer med barn som görs med fallstudier. Barnperspektivet fås genom enskilda intervjuer med förskollärare från två förskolor. Resultatet visar att de studerade läsmiljöerna såg olika ut men användes till literacyrelaterade aktiviteter av barnen på båda förskolorna. Resultatet visar även att barnen inte var direkt delaktiga i utformningen eller de beslut som togs, däremot observerades deras beteende och miljön anpassades av pedagogerna. Skillnaden som upptäckts mellan förskolan med bibliotek och förskolan med läsmiljö var att biblioteket var schemastyrt, medan läsmiljön var mer fri att användas av barnen när de ville. Barnen använde det material som gjorts tillgängligt genom miljöns utformning medan material som var ur deras räckhåll inte användes.

In this essay I’ve been looking to extend the knowledge regarding the construction as someone as “the other”. The aim is to examine if it is possible to depict and find a general picture of ”the other”, as he/she is described in the media.   I’m not alone in examining this, and I present several works which are somewhat similar to this essay. My work is special however, in that I’ve decided to examine the picture of “the other" by examining how four different Swedish newspapers wrote about the first Russian and the first Chilean Nobel prize winner in literature, Ivan Bunin (1933) and Gabriela Mistral (1945). To be more specific, I’ve been asking the following thematic questions, to find answers to my initial question: Is “the other” portrayed differently, as a result of the winners’ native countries? Is "the other” portrayed differently, as a result of the winners’ social class or gender? Is it possible to distinguish any interesting differences and similarities in how “the other” is constructed, in diverse political schools? Through my findings I’ve discovered that the term “the other” isn’t a homogenous one, as it varies from situation to situation. In Bunin’s case the political aspect of the term tended to outweigh the ethnical one. In other words, the fact that Bunin, in the reporting, is constructed as someone who can represent the political views of the magazine (or is otherfied, as someone who’s representing deviating views), was considered more interesting than portraying a picture of Russia as “the other”. In Mistral’s case the newspapers tended to focus more on her otherness, as a female, in contrast to how the maleness is considered to be normal. There’s also a view of South American people as a whole – as embodied in Mistral – as something different and “other” compared to the Swedish.

How can articulating dance in practice, problematize the notion of an expanded concept of choreography at Stockholm University of the Arts? What approaches are needed to make different perceptions of dance as phenomena contribute to the development of the field? These are the questions of the study and they are examined through dancing. The examination builds upon a relation between comprehension and constitution, and the question, if we ever are comprehended? Placing my dancing body in center of the research gave rise to a position which yielded the required perspective. When dancing, the stance of “representing a genre” was assumed, taken and explored concretely, “folkdance”within the context of Stockholm University of the Arts. Researching by dancing allowed for the exposition of the practice so that it could be reflected upon with someone else. Five meetings in the dance studio facilitated the articulation of practices and approaches through the process of learning from an other. Moving in theoretical circles through different realms and allowing these circles to intersect in practice, the work achieves its critical point of view in relation to choreography and the field of dance. The expanded notion of choreography is critiqued using theories which deals with ideas of universal practice and exclusion. The work looks for a constructive way to fill an empty space that is perceived within the epicenter of the expansion. It fills this space with dance and works with choreography as a critical practice that acknowledges the specific and intense physical work which must be invested by any body in order to find a way of being in the world. In maintaining an ambivalent relation to the practice there is an urge, to move on in dance through choreography, to find ways in which agency can constitute the subject within discursive context, and to reflect upon aesthetic, political and pedagogical consequences of the ideas that arise. By searching for further ways to articulate difference in dance, the study contributes to the field of contemporary dance pedagogy.

En kvalitativ studie av HBO-serien Chernobyl från 2019 och hur denna upprätthåller en i västerländsk media producerad för underhållning ofta förekommande stereotyp porträttering av Sovjetunionen och dess invånare. Studiens teoretiska utgångspunkt är centrerad kring filmteori och representationsteori och undersöker huruvida man genom othering i västerländska produktioner upprätthåller en bild av de forna sovjetiska länderna och dess invånare baserad på den uppfattning som lades till grund för i filmer producerade under kalla kriget. Studiens resultat är att serien kan läsas som ett försök att genom adaptionen av en inhemsk sovjetisk skildring av världens största kärnkraftsolycka försöka ge symbolisk upprättelse till katastrofens offer, trots att serien i stor utsträckning bekräftar den stereotypa skildring av sovjetiska medborgare ofta tidigare sedd i västerländsk media. / A qualitative study of the 2019 HBO miniseries Chernobyl and how it perpetuates a stereotype western perception of post Soviet countries and their inhabitants, influenced by the antagonists created during Cold War in film produced by west. The Soviet stereotype is examined through film and representation theory, and seeks to investigate how the practice of othering is carried out by narrative functions throughout pivotal moments of the series. The analysis concludes that the sensitive matter of adapting a domestic Soviet narrative of the worlds greatest nuclear disaster into a Hollywood production can be read as an attempt to grant the real life victims a symbolic kind of solace, yet it also fails to portray Soviet citizens outside of the stereotype conforming depiction often seen in western media.