I denna studie undersöks hur rovdjurskritiker (renskötare, jägare och lantbrukare) framställs, vilka myter som konstrueras och anspelas på genom representationerna, samt hur polariseringen mellan landsbygd och stad kommer till uttryck i SVT:s dokumentärserie Den stora rovdjursfejden. I studien genomförs en kvalitativ semiotisk analys, som kopplas till tidigare forskning i ämnet. Teoretiska perspektiv som semiotik, representation, stereotyper och makt/hegemoni har applicerats. Resultatet av denna undersökning visar på att skaparna av dokumentärserien har framställt rovdjurskritiker som ”de andra” och att de utgår från en urban norm. Vidare visar resultatet att flera stereotyper, som att individerna är onda, maktlösa eller laglösa, reproduceras och fasthålls via dokumentärserien. Myter som stad kontra landsbygd, den dominerande arten och ”den andra” konstrueras och anspelas på genom framställningen av rovdjurskritikerna. / This study investigates how people (reindeer keepers, hunters and farmers) critical to large carnivores are portrayed, which myths are constructed and alluded to through the representations and how the polarized diffrences between the rural and the urban area are expressed in the SVT documentary series Den stora rovdjursfejden (The great carnivore feud). In the study, a qualitative semiotic analysis was carried out, which was linked to previous research on the subject. I have used a theoretical framework such as semiotics, representation, stereotypes and hegemony. The results of the study show that the creators of the documentary series have portrayed reindeer keepers, hunters and farmers as ”the others”, where the production is based on an urban norm. Furthermore, the results show that several stereotypes such as that the individuals are evil, powerless or lawless are reinforced and maintained via the documentary series. Myths such as urban versus rural, the dominant species and ”the others” are constructed of people critical to large carnivores and alluded to through the production.

Gängskjutningar som de ser ut idag är ett relativt nytt och outforskat fenomen i Sverige som har fått stor medial uppmärksamhet. Syftet med den här studien var att undersöka medias porträttering av svenska gängskjutningar, dess offer och förövare genom en tematisk analys. Detta för att ge en ökad förståelse om hur relationen mellan brott, framställningen av offer och gärningspersoner samt media hänger ihop. Den teoretiska bakgrund som har använts har varit Christies begrepp ”det ideala offret” och ”den ideala gärningspersonen”. En tematisk analys av 70 artiklar från svensk media har genomförts med en abduktiv ansats varpå teman och teori växelverkade. Fem huvudteman var mest framträdande i artiklarna vilka var: Oskyldiga offer, icke-oskyldiga offer, gärningspersoner, “de vanliga” i riskzon och kritiska röster. Resultaten visade att det finns en skillnad i hur media porträtterar offer beroende på om de anses oskyldiga eller inte, där de oskyldiga offren i stor utsträckning målas upp i linje med Christies kriterier för det ideala offret. Gärningspersonerna porträtteras på negativa sätt i linje med den ideala förövaren. Dessutom beskrivs gängskjutningarna som värre när “vanliga” människor riskerar att träffas. En motdiskurs noterades även, där de stereotypa framställningarna i media sågs kritiseras. Trots att media ofta porträtterar både offer och gärningspersoner på ett stereotypt sätt tycks det ändå finnas en komplexitet i vilka som media beskriver som ideala offer eller inte. Slutsatsen blir därför att Christies teoretiska begrepp inte är tillräckliga för att förklara varför vissa tillskrivs offerstatus.

Syftet med studien är att undersöka och analysera hur den utpekade gärningspersonen Kaj Linna skildrats i svensk media vid tre skilda tidsperioder; innan domen, efter domen och efter strafftidens slut. Grunden för studien är Nils Christies teoretiska begrepp den ideala gärningsmannen och det ideala offret. I studien konstateras även att Christies begrepp, i grund och botten är genuskonstruerade, varför det dessutom anläggs ett genusteoretiskt perspektiv. Eftersom studien fokuserar på konstruktionen av Kaj Linna över tid grundar sig studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt i konstruktivismen. Materialet har analyserats med hjälp av en narrativ analys i kombination med en strukturell och tematisk analys på så sätt att vi har skapat en kronologiskt, narrativt berättande text och därefter använt en tematisk och strukturell analys för att tolka berättelserna och för få ett djup i analysen. Det innebär att urvalet av material har skett genom att vi varit följsamma och uppmärksamma på de huvudteman och underteman som framkommit inom ramen av studiens teoribildning och tidigare forskning. Resultatet av studien visar att Kaj Linna pendlat från att konstrueras som en förövare på insidan/icke ideal gärningsman till att konstrueras som en förövare på utsidan/ideal gärningsman för att slutligen framställas som ett offer för staten. Trots att Kaj Linna varit densamma under hela händelseförloppet har media, beroende på den rättsliga situationen, framhävt olika sidor och egenskaper hos honom. I vissa sammanhang har han konstruerats som en ond, monstruös, känslokall och avvikande man och i andra sammanhang som en driven, affärsinriktad, positiv och omtänksam familjeman. Det har således varit fråga om en rollblandning där Kaj Linna inledningsvis framställts som gärningsman och slutligen som offer. I liknande resningsmål kan det tänkas bli aktuellt med en omvridning av det kriminologiska begreppet victim-turned-offender till offender-turned-victim. Det får dock inte förglömmas att resning är ett extraordinärt rättsmedel som, i Sverige, används med stor restriktivitet. Resultatet av studien visar emellertid att en rollblandning av gärningsman och offer är möjlig i båda riktningarna, vilket också är ett utvecklingsbart och högst relevant framtida forskningsområde.

Avsikten med studien är att undersöka den magiska formelns prestation på den svenska aktiemarknaden mellan åren 2017–2021. Syftet är att undersöka om denmagiska formeln kan uppnå en högre riskjusterad avkastning än OMXS30 underundersökningsperioden. I denna studie tillämpas backtesting med hjälp av historiska data hämtat från Refinitv Eikons databas för att utforska strategins prestation under undersökningsperioden. Målet med denna studie var att undersöka om den magiska formeln kan användas av investerare med mindre erfarenhet för att uppnå en högre riskjusterad avkastning än OMXS30-index. Med hjälp av två variabler, return on capital och earnings yield fick vi fram ett resultat för att besvara studiens syfte. Under hela undersökningsperioden uppnådde den magiska formeln en genomsnittlig avkastning på 15,32% medan OMXS30 portföljen uppnådde en avkastning på 10,78%. Resultatet från denna studie visade att den magiska formeln kunde uppnå en högre avkastning än OMXS30 under undersökningsperioden men eftersom Sharpekvoten för OMXS30 var högre än den magiska formeln formas indikationer att OMXS30 presterade bättre än den magiska formeln på en genomsnittlig riskjusterad nivå under undersökningsperioden. / This study examines the performance of the magic formula by Joel Greenblatt on the Swedish stock market. A back test was performed to see if the magic formula could generate a higher risk adjusted return and outperform the OMXS30 index between the years 2017 and 2021. The study constructed portfolios for each year for the magic formula and OMXS30 with the ambition to compare the two results. The results show that the magic formula achieved a higher return at a higher risk rate so therefore, it was not able to beat the OMXS30 index on a risk adjusted level.

Den här studien är en etnografisk studie som eftersöker svenskämnets muntlighet och den dolda läroplanen i muntlighet. Studien har observerat en undervisningsgrupp på 19 elever som läser svenska 1 på en gymnasieskola i norra Sverige. Klassrumsobservationer och etnografiska intervjuer har använts som datainsamlingsmetoder och datan har analyserats enligt grundad teori. I arbetet med dataanalysen har teorierna delaktighet, self-efficacy och den dolda läroplanen framträtt som centrala och en generalisering av resultatet har knutits an till tidigare forskning. Resultatet visar på hur klassrumsmiljön möjliggör och begränsar elevers muntliga utveckling, främst för att elevernas olika förutsättningar ger dem olika möjlighet till social delaktighet. Slutsatsen som dras av arbetet identifierar den dolda läroplanen för muntlighet och presenterar hur dess existens påverkar elevers muntlighet i klassrummet. / This ethnographic study investigates students’ orality in the classroom, with the purpose of identifying the hidden curriculum in orality. Factors such as classroom discussions, teachers’ questions, and answers to students, as well as groups in the classroom has been identified as factors that effects the student’s oral progress. The study followed a class of 19 students who takes the course Swedish 1 at an upper secondary school in the north of Sweden. The data collection methods that have been used are classroom observations and ethnographic interviews. The data has been analyzed according to grounded theory. In the process of data analyses, the theories participation, self-efficacy, and the hidden curriculum has been prominent, and the results has been compared to previous research, to strengthen the findings to theory. The results have shown how the classroom environment enables and limits students’ orality progress. Mainly due to, students’ different conditions and background knowledge, which gives them different opportunities for social participation. The findings of the study, identifies the hidden curriculum för orality and presents how its existence effects students orality in the classroom.

In the present work, growth and structural characterization of CrB2/TiB2 superlattices on (0001) Al2O3 substrate is studied. The superlattices are grown using a direct current magnetron sputtering (DCMS) system with a base pressure of <9E-7 Torr. For structural characterization X-ray diffraction (XRD), X-ray reflectivity (XRR), transmission electron microscopy (TEM), selected area electron diffraction (SAED), energy dispersive X-ray spectroscopy (EDX), and scanning transmission electron microscopy (STEM) are used. Hardness is measured using nanoindentation technique. For growth of CrB2/TiB2 superlattices it is shown that the sputtering gas pressure of PAr= 4 mTorr, and substrate temperature of T= 600 °C are optimized parameters for growing well-structured superlattices with good interface quality. Superlattices with a layer thickness ratio of Γ= 0.43 (Γ= DTiB2/DCrB2+DTiB2) and a total thickness of 1 μm are deposited with different modulation periods Λ=1, 2, 6, 8, and 10 nm to see the layer-thickness affect on the quality of the structures. XRD and TEM results show that by increasing the modulation period, the quality of superlattices with smooth interfaces increases. The superlattices with modulation period Λ=8 nm is shown to be the best structure having coherent lattice and smooth interfaces up to ~20 periods. The STEM analysis shows that after about 20 periods, grains started to grow at slightly different orientations. A superlattice of TiB2/CrB2(having TiB2 as the first deposited layer) with modulation period Λ=8 nm shows an epitaxial growth of TiB2 on Al2O3 (0001) substrate, however, no big difference between the structure of TiB2/CrB2 and CrB2/TiB2 superlattices is seen. EDX maps and line profiles show that there is a diffusion of CrB2 into TiB2 layers which is a serious problem for obtaining sharp interfaces. STEM also shows that for a small modulation period of Λ=1 nm, there is a faint layered structure, whereas EDX, SAED and XRD indicates a homogenous textures Ti-Cr-B film in this sample. Finally, the hardness measurement shows a hardness value of 29-34 GPa for different modulation periods. The lowest hardness value is related to the sample with modulation period of Λ=1 nm with about 29 GPa, and the highest hardness is related to the sample with Λ=8 nm ith around 34 GPa.

This thesis investigates how the low-energy magnetic configuration of a mesoscopic chain can be tuned by geometrical modifications. The magnetic arrays made by single-domain stadium shaped elements positioned side-by-side were fabricated by patterning into a sputtered ferromagnetic thin film. The thickness of the thin film was determined by X-ray reflectivity measurements while Scanning Electron Microscopy and Atomic Force Microscopy were used to characterize the surface morphology of the nanostructures. Magnetic Force Microscopy was used to image the magnetic configuration of mesoscopic chains after applying a thermal annealing protocol and a field demagnetization protocol. By gradually modifying the geometrical arrangement of the half of mesospins, the magnetic chain is found to exhibit a transition from antiferromagnetic to dimer antiferromagnetic configuration after the thermal annealing treatment. After the field demagnetization protocol, both antiferromagnetic and dimer antiferromagnetic domains are formed. Micromagnetic simulations were performed to investigate how the interaction between the mesospins is affected by the geometrical modifications and a qualitative method was invented to examine the theoretical low-energy state of the magnetic chains. It is found that the low-energy magnetic configuration of the mesoscopic arrays is formed after the competition and collaboration of different interactions and is the one observed after the thermal annealing treatment.

Pregnant polar bears (Ursus maritimus) construct maternal dens out of snow in the autumn where they give birth to and raise altricial young. In recent years, there has been a decrease in polar sea ice extent and thickness, which has led to changes in denning behavior. One such change in the southern Beaufort Sea (SBS) is that polar bears are selecting maternal den sites on land, rather than on unstable sea ice. This change, coupled with expanding petroleum exploration along Alaska's North Slope, heightens the likelihood of bear-human interactions at maternal den sites. The purpose of this research was to 1) describe polar bears' post-den emergence behavior, establishing a benchmark for comparison to identify behavioral changes associated with climate change and disturbance, and 2) explore factors influencing the efficacy of a currently used den detection method, forward-looking infrared (FLIR). Maternal den sites were observed along Alaska's North Slope from March to April of 2009 and 2010. The mean length of stay at den sites post-emergence was 11.3 ± 7.5 d. The mean date of den emergence was 14 March; abandonment 26 March. Adult females were generally inactive (58.4% out-of-den time) with standing being the most prevalent activity (49.9%). Cubs were generally active (76.7%), playing more than any other activity (45.3%). Bears spent the majority of their time in the den (97.3% for adult females and 99% for cubs) with short bouts of intermittent activity (× = 7 min 42 s). We documented the death of one member of a triplet polar bear litter at its den site. All three cubs showed low activity levels relative to other cubs observed, and one died within one week of den emergence. Necropsy confirmed that the dead cub had a low body weight and was malnourished. Capture later confirmed that the two surviving cubs were also undersized. Triplet litters are often smaller and suffer higher mortality rates than singletons and twins. This cub was not only a triplet but also born following 2 y of record minimum sea ice extent, both of which may have played a role in this cub's death. Concurrent with the den emergence portion of this work, we conducted a separate study to identify limitations and optimal conditions for locating dens using FLIR. We took handheld FLIR images of three artificial dens under varied conditions. We tested variables hypothesized to influence detectability with linear models using a zero-inflated negative binomial distribution. Solar radiation, wind speed, and den wall thickness reduced the likelihood of detecting dens. The negative effect of wind speed on detectability increased with increasing distance. To maximize the efficacy of hand-held FLIR, den surveys should be conducted when solar radiation is <16 w/m2 (night) and when wind speed is <10 km/h (6 mph). Adherence to these guidelines will maximize the protection FLIR can afford to denning bears.

Mätningar visar att andraspråkselever presenterar sämre i matematik jämfört med förstaspråkselever samt att textuppgifter är den största svårigheten inom matematik hos andraspråkselever. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare beskriver och motiverar sitt arbete med matematiska textrika uppgifter för att främja andraspråkselever i matematik. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ ansats gjorts, som består av ickedeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Utifrån studiens empiri som framkom i undersökningen utfördes tematisk analys. Teorierna som används för att analysera datamaterialet är mediering, kommunikation och stöttning som kännetecknas under det sociokulturella perspektivet samt translanguaging och pedagogisk ämneskunskap.Resultatet i studien visade att lärare använder sig huvudsakligen av bildstöd, förkortning av textrika matematikuppgifter samt muntlig förklaring av svåra ord och begrepp. Däremot används translanguaging i betydligt mindre uträckning. Resultatet visade också att lärare motiverar sina val av arbete med textrika uppgifter baserat på sina tidigare erfarenheter samt hur väl lärare känner till eleverna och deras utmaningar. Slutsatsen som dras är att lärare hellre väljer att själva förklara textrika matematikuppgifter på olika sätt än att använda sig av elevernas modersmål som resurs på grund av ovisshet om den pedagogiska verktygen samt råder det enspråkighetsnorm bland en del lärare.

Almost three years ago the world was shocked by the rapid spread of the Covid-19 pandemic. Countries were forced to take measures to prevent the spread of the virus and to protect their citizens. Leaders all around the world imposed lockdowns, curfews, and compulsory use of facemasks in the public sphere. Sweden, on the other hand did, none of these things. Instead, the politicians delegated responsibility to the National Pandemic Group (NPG), which consisted of representatives from the Public Health Agency (FHM), the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB), the National Board of Health and Welfare, the Medical Products Agency, the Swedish Work Environment Authority, the Swedish municipalities, regions, and the county administrative boards (Länsstyrelserna). No compulsory restrictions were imposed on the individual level, instead the Swedish citizens were urged and not forced to follow them.   The aim of this study is to understand the norms and presumptions behind the Swedish strategy, by analyzing the pandemic-discourse of the NPG. This will be done using Carol Bacchi’s - Whats the problem represented to be – method. There will also be a discussion throughout the text that connects to the theory of informal citizenship and Foucault’s powerknowledge theory.  The results show that by basing the strategy on the individual responsibility of every citizen, the NPG also held the public responsible when the strategy did not hold and people lost their lives. Also, the NPG, and especially the FHM, used knowledge to govern, and to emphasize their views on the virus and what measures to impose and to not impose. Finally, the NPG mediated a form of informal citizenship by emphasizing every citizen’s duty and obligation to follow the FHM: s public advice and recommendations, and by differentiating those who did not follow them.