One of the main features of topological phases is the presence of robust boundary states that are protected by a topological invariant. Famous examples of such states are the chiral edge states of a Chern insulator, the helical edge states of a two-dimensional Z2 insulator, and the Fermi arcs of Weyl semimetals. Despite their omnipresence, these topological boundary states can typically only be theoretically investigated through numerical studies due to the lack of analytical solutions for their wave functions. In the rare cases that wave-function solutions are available, they only exist for simple fine-tuned systems or for semi-infinite systems. Exact solutions are, however, common in the field of flat bands physics, where they lead to an understanding of the bulk bands rather than the boundary physics. It is well known that fully-periodic lattices with a frustrated geometry host localized modes that have a constant energy throughout the Brillouin zone. These localized modes appear due to a mechanism referred to as destructive interference, which leads to the disappearance of the wave-function amplitude on certain lattice sites. Making use of this mechanism, it is shown in this licentiate thesis that exact wave-function solutions can also be found on d-dimensional geometrically frustrated lattices that feature (d − 1)-dimensional boundaries. These exact solutions localize to the boundaries when the frustrated lattice hosts a topological phase and correspond to the robust, topological boundary states. This licentiate thesis revolves around the publication, which describes the method to finding these exact, analytical solutions for the topological boundary states on geometrically frustrated lattices, which was authored by the author of this licentiate thesis together with Maximilian Trescher and Emil J. Bergholtz and published in Physical Review B on August 30, 2017 with the title Anatomy of topological surface states: Exact solutions from destructive interference on frustrated lattices. An introduction is given on topological phases in condensed matter systems focussing on those models of which explicit examples are given in the paper: two-dimensional Chern insulators and three-dimensional Weyl semimetals. Moreover, by making use of the kagome lattice as an example the appearance of localized and semi-localized modes on geometrically frustrated lattices is elaborated upon. The chapters in this licentiate thesis thus endeavor to provide the reader with the proper background to comfortably read, understand, place into context and judge the relevance of the work in the accompanying publication. The licentiate thesis finishes with an outlook where it is discussed that the method presented in the paper can be generalized to an even larger class of lattices and can also be applied to find exact solutions for higher-order topological phases such as corner and hinge states.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas uppfattningar om lekens betydelse för elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet och pedagogernas kompetens kring ämnet. Datainsamlingen gjordes genom att skicka ut enkäter till fritidslärare, fritidspedagoger och specialpedagoger på olika skolor i Sverige. Vid analysen av datan användes deskriptiv statistik och tematisk innehållsanalys för att koda svaren utifrån olika teman kopplade till forskningens fokus. Vi har valt att utgå från Vygotskijs sociokulturella teori samt det relationella perspektivet för att tolka och förstå resultatet bättre. Resultatet visar att leken har stor betydelse för den sociala kompetensen hos elever i behov av särskilt stöd eftersom eleverna i leken får träna på rollekar, samspel och turtagning som gynnar deras sociala relationer. Men även pedagogens närvaro och kompetens visar sig spela stor roll för elevernas förutsättningar i leken. Vår slutsats är att om leken ska ha en betydelse för elever i behov av särskilt stöd behöver en pedagog vara närvarande men det kräver då att pedagogen har tillräckligt med kompetens om hur de ska agera i dessa situationer. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Proteins often carry an intrinsic electric dipole moment, which can interact with external electric fields and cause protein motion. Previous research has found that the orientation of small proteins in gas phase can be controlled in a static electric field. This effect is hoped to benefit applications such as single-particle imaging, and possibly other techniques involving proteins in electric fields. With the purpose of improving our understanding and modeling of protein orientation, this project investigated the scarcely explored quantum mechanical aspects of the process, namely the polarizability. Ground-state electronic structure simulations of three small model proteins, ubiquitin, Trp-cage and lysozyme, under the influence of electric fields were performed in vacuum. The electric dipole moments of the proteins were extracted from simulations with an applied electric field of strength 1 V/nm for varying angles, with respect to a body fixed reference frame. A Python program was written to analyze and visualize the results. The results point to a connection between the polarizability and the structure of the proteins, as well as size. Next a 3D rigid rotor model was developed using Mathematica in order to study the orientation dynamics classically in a simplified and time efficient way, with the possibility of including the previous quantum results. A comparison between a simulation of ubiquitin with and without polarizability concluded that the polarizability seems to have a damping effect on the orientation dynamics, at least for the initial conditions tested in this study. Further research is necessary to validate the model and perform statistical analysis of many simulations with varying initial conditions. / Proteiner bär ofta på ett inneboende elektriskt dipolmoment, som vid interaktion med externa elektriska fält och orsakar rörelse hos proteinerna. Tidigare studier har funnit att orienteringen av små proteiner i gasfas kan kontrolleras i ett statiskt elektriskt fält. Den effekten kan förhoppningsvis vara en fördel i tillämpningar såsom single-particle imaging, och eventuellt andra tekniker som innefattar proteiner i elektriska fält. I syftet att förbättra vår förståelse och modellering av protein-orientering, har detta projekt undersökt de föga utforskade kvantmekaniska aspekterna av processen, nämligen polariserbarheten. Kvant-baserade simuleringar av grundtillståndet av tre små proteiner, ubiquitin, Trp-cage och lysozym, under påverkan av elektriska fält utfördes i vakuum. Proteinernas elektriska dipolmoment extraherades från simuleringar med ett elektriskt fält med styrkan 1 V/nm för olika vinklar, med avseende på ett kroppsfixerat koordinatsystem. Ett Python-program skrevs för att analysera och visualisera resultaten. Resultaten tyder på att polariserbarheten beror på strukturen och storleken av proteinerna. Därefter utformades en stel-rotor-modell med hjälp av Mathematica för att studera prienteringen klassiskt på ett förenklat och tidseffektivt sätt, med möjligheten att inkludera de tidigare kvantmekaniska resultaten. En jämförelse mellan en simulering av ubiquitin med och utan polariserbarhet konstaterade att polariserbarheten verkar ha en dämpande effekt på orienteringen, åtminstone för begynnelsevillkoren som testades i denna studie. Vidare forskning krävs för att styrka modellen och utföra statistisk analys av många simuleringar med varierande begynnelsevillkor.

The starting point in this licentiate thesis is the fact that students are to do a national test in Swedish, Course B, in upper secondary school, and that their oral presentations are to be assessed by the teacher. Since the assessment of orality must be equal according to the curriculum and irrespective of the teaching preceding the assessment, questions on teacher training in orality are highlighted. This is a general didactic problem in all subjects, but it might appear more acute in oral work, depending on a number of factors. The transience of speech makes an accurate assessment of the oral presentation difficult. The complexity of the oral situation might cause uncertainty as to what is to be assessed. Consequently, the point of departure in this thesis is a practical problem, which also has theoretical relevance.This study has a didactic perspective and rests on sociocultural theory, which emphasizes that learning and development are situated, mediated, and, as a result, dependent on linguistic and intellectual tools. Rhetoric and reception theory are the theoretical perspectives that contribute analytical tools to make visible the teacher’s preparation, realization, and assessment of the oral national test and the students’ understanding of this. The assessment is both formative and summative.The purpose of this study is to examine how the tools for metacommunication in the area of orality, tools supplied by rhetoric as a resource for concepts, are implemented and conveyed by a teacher in a class, before and in the assessment of the national test.Data were collected from a Natural Science Programme class. The national test in Swedish, Course B, takes place in the autumn term in year three.The results show the importance of the teachers and students, as well as the steering documents, having a common language for orality to support assessment and learning respectively. Orality has no such base, which is obvious in the steering material in Swedish accompanying the national test.The study shows how a rhetorically trained teacher can help develop a metalanguage, as well as didactic instruments to make the work with the preparations, the carrying through, and the assessment of oral presentations work smoothly. The result, however, shows how orality is given less scope in general and before the national test in particular, despite the high ambitions of the teacher. This is apparent in a more everyday and vague metalanguage, at the same time, as the didactic instruments are inadequate. The students’ ability of reception runs the risk of getting more limited.In the same way as writing, orality requires time for practice (techné), as well as distinct instructions in comments to the test material and steering documents concerning metalanguage, genre, and copia. By using the rhetorical work process as a tool, the teachers and students obtain a working instrument for producing speech that is supported by the theory of rhetoric. It can also be used when assessing an oral presentation, which gives the students and the teachers the same instrument for both speech production and its assessment. The study points to the fact that the distinctive characteristics of orality, memoria and actio, are not considered and problematized by the teacher to the same extent, as are other steps in the rhetoric work process. Teachers’ and students’ ability of reception runs the risk of becoming too restricted, which might jeopardize the equality of the assessment.

Mot bakgrund av att många elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte är liktydigt med ”meningsfullt arbete” i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sådan pedagogisk verksamhet där en syn på barnet som kunskaps- och kulturskapare får konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska målen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar på sådant meningsskapande arbete som använder sig av estetiska uttrycksformer. Mer specifikt undersöker och berättar vi om ett projekt som genomfördes i en klass med åttaåringar på en grundskola i Malmö. Den estetiska uttrycksformen som barnen använde sig av i detta projekt var digitala historier, vilket är korta filmer i vilka skaparna använder sig av stillbilder, berättarröst, musik eller andra ljud. Barnen fick i uppgift att leva sig in i att vara en person inom ramen för ett OS-arrangemang. I vår undersökning intresserar vi oss för vilken inställning eleverna och pedagogen har när det gäller estetiskt uttryckande. Framförallt intresserar vi oss för det förhållningssätt som litteraturvetaren Jan Thavenius benämner den radikala estetiken, en inställning där estetiska uttryck bland annat förmodas säga något väsentligt och angeläget. Det är också ett förhållningssätt som handlar om att förvalta mångfalden av perspektiv. Tankarna om den radikala estetiken rymmer flera tänkbara infallsvinklar som vi redogör för. Några av dessa infallsvinklar använder vi oss av när vi tolkar hur barnens digitala historier tas emot i ett mottagandesamtal. Ett annat ord för mottagandesamtal som vi använder oss av är reception. I en reception möts elever och pedagog för att samtala om och kring de verk som producerats. Vår frågeställning är:Finns det något som visar på att samtalsdeltagarna har en inställning som stämmer överens med tankarna om den radikala estetiken? Vad visar i så fall på detta?Med den frågeställningen är vårt syfte att, utifrån den radikala estetikens premisser, undersöka vad som händer i reception när vi försöker praktisera tankar om meningsskapande arbete i skolan. Bakgrunden till vår fokusering på meningsskapande arbete, den radikala estetiken och reception är att vi har förhoppningar om att kunskap relaterad till dessa tre begrepp kan bidra till att öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Det är ingen lätt uppgift att på ett kortfattat sätt formulera resultaten av vår undersökning. Vårt tolkningsarbete lämnar ibland fler frågor än svar. Våra resonemang är dessutom knutna till specifika och konkreta situationer på ett sådant sätt att de inte på ett enkelt sätt kan göras allmängiltiga utan att något går förlorat. Det är således svårt för oss att tala om resultatet utan att breda ut oss om specifika situationer. Framförallt är det i relation till det konkreta som vi hoppas att våra reflektioner ska vara tankeväckande. För att få ut något av vårt resultat tror vi att det är en fördel om läsaren dels ger sig i kast med att sätta sig in i vilka perspektiv som vi valt att utgå ifrån när det gäller den radikala estetiken och dels försöker sätta sig in i situationerna som studeras. De generella slutsatserna är således inte nödvändigtvis det mest intressanta i vår resultatdel, men ändå värda att nämna. I vår undersökning återkommer vi till talet om en skolkultur och en skolkod. Vi pekar på några situationer där skolkulturen ser ut att vara en tröghetsfaktor i försöken att etablera en ”receptionskultur” där den radikala estetiken kan bli aktuell. När vi talar om reception redogör vi för olika faser. Två av dessa faser kommenterar vi i våra slutreflektioner. För det första har vi kommit att uppfatta ”överenskommelsefasen” som ytterst avgörande för hur en reception blir och för vilken inställning deltagarna har. För det andra har vi blivit benägna att se ”reflektionsfasen” som central när det gäller den radikala estetikens strävan att förvalta mångfalden av perspektiv. Det är i reflektionsfasen som receptionsdeltagarna begrundar skillnader och likheter mellan det som presenterats i receptionen. På så sätt är det meningen att olika perspektiv ska lyftas fram och synliggöras i reflektionsfasen.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om sin egen och kamraters lek i förskolan med fokus på det som i litteraturen har kallats för karnevalisk lek. Vidare är syftet att med barns egna perspektiv på lek synliggöra lekens meningsaspekter så som barnen beskriver dem. Studien är kvalitativ och har inspirerats av en fenomenologisk ansats. Empirin har samlats in med hjälp av intervjuer och samtal med barnen. Denna har sedan analyserats med hjälp av teoretiska begrepp från Bachtin, Øksnes och Huizinga. Deras studier av den medeltida karnevalen, den karnevaliska leken, respektive lekens meningsaspekter har varit viktiga utgångspunkter för min analys. Sammanfattningsvis visar studien att barn talar om aktiviteter som kan relateras till Bachtins idéer om den medeltida karnevalen. Analysen visar också att karnevaliska aktiviteter ibland marginaliseras och underordnas mer ordningsamma och rationella aktiviteter och lekar i förskolan. I likhet med Øksnes analys av den karnevaliska leken, beskriver barnen att de bryter mot rådande regler och förbud i förskolan och att de stör den ordning och de normer som existerar i förskolan. Flera av de meningsaspekter Huizinga tilldelar leken märks i barnens beskrivningar av de karnevaliska aktiviteterna.

Syfte: Studien tar sin utgångspunkt i hur elever på Hippologigymnasiet ser på hästen som moti-verande faktor i deras lärande. Syftet med denna undersökning är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för på vilket sätt hästen direkt eller indirekt betyder för motivationen till lärande. Med utgångspunkt i Antonovskys (2007) teori om KASAM, känsla av sammanhang, kopplat till stallets sociala arena, samspelet med hästen och målinriktning studeras faktorer som har betydelse för elevernas motivation till lärande. Metod: Studien baseras på kvantitativ och kvalitativ data från 49 enkäter (svarsfrekvens 74 %) samt på en gruppintervju med fyra elever. Resultat: Studien visar att egenskaper som disciplin, ansvar, handlingsförmåga och ledarskap utvecklas i stallmiljön. Regler och normer i stallet utgör en fostrande social arena som präglar de som vistas där sedan tidig ålder, av betydelse för den egna motivationen till lärande. Motivation-en till lärande stärks då eleverna känner ett sammanhang när egna erfarenheter tillsammans med nya kunskaper gör att de klarar av utmaningar man ofta ställs inför i stallmiljön i samspelet med hästen. Detta skapar meningsfullhet som ökar graden av elevers känsla av sammanhang, KASAM, och därmed en viktig faktor för motivationen till lärande. Studien visar även på samband mellan målsättning och motivation med hästen som utgångspunkt, eleverna är mycket målinriktade och redan i samband med val av skola vet majoriteten (92 %) inom vilket område de studera efter avslutat gymnasium. Dessutom visar resultatet att de som har egen häst planerar sin studietid i högre grad än de som inte har egen häst. Slutsats; Hästen är en betydelsefull faktor för motivationen till lärande direkt eller indirekt.

The aim of my essay is to examine the discourse on the human rights within the Swedish political parties from a right-left perspective. Through an idea and ideology analysis of Liberalerna and Vänsterpartiet party programs from 1944, 1972, 1990 and 2013, the tworesearch questions will be answered. The idea and ideology analysis will be conducted into three parts, first i will conduct a text analysis to determine the subject matter of the text and understand what ideology is presented in the analyzed text.The first research question deals with how Liberalerna and Vänsterpartiet present human rights in their party programs, the second question will be addressing if there has been a change in how the parties present human rights based on the historical turn in human rights. The previous research in the essay will provide and establish a basic understanding between human rights and the political parties in Sweden. The analysis will conclude that there has been a change in how the parties talk about human rights and that human rights are closely linked to a liberal thought tradition. The analys will also conclude that the human rights has been more beneficial for liberal ideology and liberal thought in comparison to socialism and to some extent marxism

No description available.

This is a survey study of students in the Swedish upper secondary school. Examining their attitudes towards film in religious studies. This thesis investigates how and why students in the Swedish upper secondary school finds that film affect their learning in religious studies. Furthermore, this study investigates how teachers can work with film in religious studies forward to promote students learning. Data were collected with a dig- ital survey and was analyzed with the aid of didactic theories (mainly the didactic trian- gle) as well as insights drawn from previous research. The results indicates that students are positive to film in religious studies, and they see many positive effects regarding their learning about religious life. Most of the students find it easier to learn when a) course content is visually represented and b) when there is variation in teaching and learning methods. The students even wanted to watch movies with sensitive content as a basis of discussion. Based on what the students voiced in the survey, we can submit that teachers can continue to work with film in religious studies to improve students learning. To do so successfully, teachers must possess knowledge of both the film in question and the stu- dents they teach. The conclusion is that students want to watch film in religious studies education to improve learning which the teachers can consider working with in the future as long as the education is varied.