Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra uttryckningspoliser i Värmland upplever den emotionella intelligensens betydelse i deras vardagliga arbete. Poliser utsätts dagligen för si-tuationer, där de konfronteras av både sina egna och andras känslor. Polis är ett högriskyrke, därför är det viktigt att förebyggande åtgärder är i fokus. Vi anser att det är intressant att un-dersöka hur poliser uppfattar och värderar betydelsen av känslor i arbetet. Vår undersökning är en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Resultatet kan i korthet sammanfattas med att de intervjuade upplever att det är mycket viktigt att vara medveten om sina känslor och att kunna styra dem, i arbetet som polis. Att läsa av, och skapa förståelse, för andras beteende och käns-lor har stor betydelse i polisernas arbete. Vi ser att det sociala stödet är av stor vikt för att kla-ra av att hantera känslor som följer efter svåra situationer. Stödet och kommunikationen från kollegor beskrivs som det mest betydelsefulla för våra intervjupersoner. Att vara medveten om sina känslor och att bearbeta påfrestande händelser är mycket viktigt. Samtliga poliser menar att de ständigt reflekterar över sina känslor, vilket leder till utveckling och förståelse.

Ledarskap är ett omdebatterat område där normer och värderingar förenas med föreställningar över hur en framgångsrik chef ska vara. Föreställningar framkallar olika strategiska tillvägagångssätt för karriärister som vill nå chefspositioner. Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för de faktorer som hjälper fram manliga och kvinnliga karriärister att nå hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor består 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor är chefspositionerna relativt könsmässigt jämnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen. Exempelvis är 87 procent av kommuncheferna män, trots att cirka 80 procent av de kommunanställda är kvinnor. I samband med denna könsmässiga snedfördelning vill vi även undersöka om män och kvinnor använder olika strategier för att nå högre avancemang. Utifrån litteratur och tidigare forskning inom ämnesområdet ger vi en historisk återkoppling till strategins uppkomst samt presenterar en teoretisk genomgång av könsrollsteorier. Socialisering av könsroller resulterar i olika förväntningar och förutsättningar för män och kvinnor. Socialisationsprocessen skapar normer, normer som spelar en avgörande roll för hur män och kvinnor strategiskt ska gå tillväga för att nå en högre chefsposition. För att uppfylla studiens syfte har vi tagit hjälp av en kvalitativ metod, där vi använt oss av intervjuer. Vi har intervjuat åtta högt uppsatta män och kvinnor i offentlig och privat sektor. Respondenterna har fått svara på vilka strategier och erfarenheter de stött på under deras karriäravancemang. Därefter har vi analyserat tillvägagångssättet som de har nyttjat för att nå en högre chefsposition. Utifrån denna process har olika strategier kunnat identifieras, vilka är utbildning, sociala kontakter, engagemang och anpassning. Strategierna skiljer sig till viss del beroende på kön och sektor.

Forskning påvisar att diskriminering i rekryteringsprocesser med avseende på etnicitet, kön och ålder förekommer på den svenska arbetsmarknaden. I synnerhet tenderar kvinnor och personer med utländsk bakgrund att diskrimineras när arbetsgivare väljer vilka sökande som skall kallas till anställningsintervjuer. Detta har lett till förslag på avidentifierade, även kallat anonyma, ansökningsprocesser där variablerna etnicitet, kön och ålder döljs i rekryteringens första skede. Det finns dock ytterst lite information om hur metoden fungerar i praktiken samt vilka effekter som en sådan metod medför. Uppsatsen syftar därför till att redogöra för rekryteringsmetoden och huruvida användandet av sådana metoder kan medföra en ökad mångfald samt motverka olika typer av diskriminering i organisationer. En kvalitativ studie har genomförts, där två kommuner involverats som använt sig av avidentifiering i sin rekrytering. Studien är baserad på en kombination mellan semi- och ostrukturerade intervjuer av relevant personal från båda kommuner. Kommunerna har tillämpat metoden genom att använda sig av speciellt utformade blanketter, som de sökande uppmanats fylla i till fördel för avidentifieringen. Även om viss skillnad i utförande finns mellan de två kommunerna har vi valt att jämföra de båda, i syfte att utreda hur erfarenheterna av metoden skiljt sig från varandra samt vilka för- och nackdelar som uppmärksammats i samband med avidentifieringen. Därigenom ville vi klargöra vilka möjliga effekter som metoden kan medföra. Resultaten visar att kommunernas ståndpunkt vad gällande användandet av anonyma ansökningshandlingar skiljer sig avsevärt. Karlstads kommun anser inte att metoden på något sätt bidrar till en ökad mångfald, vilket Melleruds kommun inte håller med om. Karlstads kommun hävdar även att metoden snarare kan motarbeta sitt syfte och istället för att motverka diskriminering, kan metoden bidra till en ökad diskriminering. Melleruds kommun menar att metoden belyser diskrimineringsfrågor och på så sätt bidrar till ett motverkande av diskriminering på längre sikt. I uppsatsen redovisas även en annan kommuns utvärdering och resultat av sitt försök med avidentifierade ansökningshandlingar, vilket vi ställer i motsats till vår undersökning.

Det eftersöks ständigt nya medarbetare på arbetsmarknaden. En vanlig metod för organisationer att finna dessa individer är att publicera platsannonser. Detta är en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ metod som syftar till att studera hur en kommun använder sig av kompetens- och kvalifikationsbegreppen i platsannonser. I denna undersökning riktar kompetens in sig på individers egenskaper, medan kvalifikationer fokuserar mer på arbetet och dess uppgifter. I vår studie har vi fått möjlighet att ta del av en värmländsk kommuns samtliga platsannonser från år 2007. Dessa har vi studerat och analyserat för att skapa en bild av förekomsten av dess kompetenser och kvalifikationer. Samtliga platsannonser har kodats och bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultatet redovisas genom både text och tabeller för att göra det så tydligt som möjligt för läsaren. Studien visar på att kvalifikationer och kompetenser efterfrågas i olika stor grad beroende på vilket yrke som ska tillsättas, samt vilken funktion denna verkar inom. Det visade sig också att platsannonserna i kommunen präglas av ett kvalifikationsperspektiv, där Personlig kunskap, det vill säga erfarenheter, kunskaper och utbildning, är vanligast förekommande. Nyckelord: Kvalifikation, kompetens, platsannons, yrkesområde, verksamhetsfunktion, rekrytering / There is a constant demand for employees on the labour market. A common method for organizations to find these individuals is to publish advertisements. This is a quantitative study with a qualitative complement. The purpose of this study is to examine the organizational use of the competence- and qualification terms in ads, where competence stands for the individual qualities and qualification stands for what’s needed to perform the job and its tasks. In our study, we have been given the opportunity to examine all of a municipality in Värmland’s ads from the year of 2007. We have studied and analyzed these, to create an image of the occurrence of competences and qualifications in the ads. The entire ads have been coded and processed in the statistic program SPSS. The result is accounted for in both text and tables to make it as lucid as possible for the reader. The study shows that qualifications and competences are demanded for in different extent, depending on what sort of profession and department within the municipality the ad is concerning. It was also shown that the ads from the municipality are characterized by a qualification perspective where Personal knowledge, which includes work experience, knowledge and education, was most frequently occurred. Keywords: Qualification, competence, ad, profession, department within organization, recruitment

Internet har utvecklats till att bli den enskilt största källan för information och tjänster från myndigheter och företag. Webbsidor produceras dock sällan med användbarhet i fokus. Detta innebär en risk för att informationssökning och utnyttjande av tjänster försvåras eller omöjliggörs för stora grupper av befolkningen. I denna uppsats fokuseras på äldres problem med att tillgodogöra sig information via Internet på grund av syn-, koordinations- och kognitiva problem, dess bakomliggande orsaker och hur detta kan och bör åtgärdas. Sammanlagt 65 webbsidor har studerats och vi konstaterar att ingen av dessa uppfyller de krav och rekommendationer som finns för att producera användarvänliga webbsidor. Vidare konstaterar vi att de riktlinjer som World Wide Web Consortium utvecklat och som bland annat rekommenderas av Verket för förvaltningsutveckling inte ger någon garanti för att webbsidor blir mer användarvänliga. Uppsatsen avslutas med några rekommendationer för att skapa mera användarvänliga webbsidor. / Internet has grown to the biggest individual source of information and service from governmental authorities as well as companies. Web pages are, despite of this, rarely produced with usability in mind. This leads to a risk that information and use of services will be more complicated or even impossible to reach for large groups of people in the community. This thesis focuses on older people's problem using Internet because of reduced sight and problems with coordination and cognition. We also discuss the cause of those problems and how Internet pages should be designed to meet the needs of those affected. Within the work 65 web pages has been analyzed and we establish that none of those pages fulfil the requirements and recommendations that are in use. We also establish that the guidelines that World Wide Web Consortium has developed and that is recommended by the Swedish Administrative Development Agency, is not a guarantee for usability of web pages.

Today, the use of simulators is very common and is used in many different areas, for example research, development and education. This trend has progressed due to simulators provide a cost efficient and safe platform for a large set of applications.  The assignment was given by the Division of Industrial Ergonomics and was titled “Haptic Feedback”. The purpose of this master thesis was how to add more realism into a fixed base car simulator by stimulating the human haptic perception.  When performing tasks in a substitute environment, the achieved data can differ in validity dependent on how “true” a simulator is. Therefore it is very important to resemble the actual environment as much as possible if one want data consistent with the real world. With the use of devices such as electrical motor and frequency converter, vibrations are created to simulate the vehicles contact with the surface of the road. The goal is not to recreate the real world physics – the goal is to add more realism in analogue with the present visual and audio setup.  To solve this problem many different subject areas are involved. Knowledge about software development, mechanics, construction, electronics and ergonomics are areas that are concerned in this master thesis.  Although this report will give a good overview of the haptic feedback concept, it is recommended that you visit the Virtual Reality-laboratory at the University of Linköping and try this application hands on in the simulator environment.

Ombordanställda i svenska rederier har under många år legat högre i olycksstatistiken än anställda i land. Detta problemförhållande bygger vårt examensarbete till stor del på. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur de svenska rederierna arbetar för att förhindra arbetsrelaterade olyckor ombord. Arbetet har utförts med metodtriangulering. Vi har intervjuat fyra svenska rederier angående deras arbete med arbetsrelaterade olyckor. Utifrån de svar vi inhämtat från rederierna så utformade vi en enkät som 10st ombordanställda fick svara på. Resultatet av vårt arbete visade att rederierna känner till problemet och att deras förebyggande arbete till stor del bygger på att öka inrapporteringen av olyckor och tillbud från fartygen. Främst med nya inrapporteringsprogram som skall förenkla inrapporteringsproceduren. Från de enkätsvar vi fick så kunde vi se att det finns ett stort mörkertal i inrapporteringen av olyckor ombord. / Employees on Swedish shipping companies have for several years topped the accident statistics when compared with land based jobs. The purpose of this study is to examine how the Swedish shipping companies are working to prevent work related accidents. The study was made through interviews with four Swedish shipping companies. And a questionnaire answered by 10 onboard employees from Swedish shipping companies. The result of our study shows that the companies are working with preventing accidents onboard mainly through different measures to increase the reporting frequency from the ships to the office. In the answers we received from the questionnaires we could see that the reporting frequency on board is poor.

Specialists in ergonomics believe that what is good ergonomics is also goodeconomics for many industrial settings. This relationship between ergonomicsand economics is supported by research on several industrial settings. Thisstudy turns to investigate this relationship within the maritime domain.Shipping naturally faces the same work environment problems as commonlyseen on work places ashore. Additionally, there is however a social and culturaldimension to the work environment in what might be the most globalisedindustry of all.This study is performed as a pilot study to a larger project within theeconomics of maritime ergonomics. The aim of this thesis is to review themajor issues in the research of maritime ergonomics and how cost-benefit ofergonomics is calculated in other domains. Furthermore, the thesis also aims atinvestigate which ergonomic factors that are considered the most important bythe shipping industry itself and if the economics of ergonomics is calculated inthe Swedish shipping industry.The review of scientific literature on maritime ergonomics is divided into threeareas of interest: organisation and management, occupational health and safetyand psychosocial work environment. No studies were found on cost-benefitcalculations within shipping. There are however several methods for evaluationand calculation from other domains. The result of the nine qualitativeinterviews shows a predominant occupation in the area of organisation.Important factors mentioned in the interviews that are believed to affect safety,productivity and well-being include leadership and social skills,communication between and within the shorebased organisation and the vessel,as well as knowledge on several levels. A survey among ten Swedish shippingowners shows that beyond the costs of sick-leave, the shipowners do not on aregular basis calculate the costs and benefits of ergonomics.Further research includes a stakeholder analysis; defining the operativemeasurements of productivity, quality and effectiveness for a maritime setting;an accident analysis and the compilation of Best Practise within shipping. / Specialister inom arbetsmiljöområdet är övertygade om att en bra arbetsmiljöockså är bra för ett företags ekonomi. Detta förhållande mellan arbetsmiljö ochekonomi har påvisats i flera studier inom olika branscher. Den här studienundersöker sambandet mellan en god arbetsmiljö och god ekonomi inomsjöfarten. Inom sjöfarten återfinns naturligtvis samma arbetsmiljöproblem somhos andra branscher men i det som kanske är den mest globaliserade branschenav alla finns det också en framträdande social och kulturell dimension iarbetsmiljön.Den här uppsatsen är utförd som en pilotstudie till ett större forskningsprojektinom sjöfart och arbetsmiljöekonomi. Målet med uppsatsen är att undersökainom vilka områden det forskas på inom sjöfartens arbetsmiljö samt attundersöka hur kostnadsnytta av arbetsmiljö beräknas. Dessutom ämnaruppsatsen undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer som de olika sjöfartsaktörernasjälva anser vara de viktigaste och om branschen själv räknar på arbetsmiljönidag.Granskningen av den vetenskapliga litteraturen om sjöfartens arbetsmiljö äruppdelad i tre områden: organisation och ledarskap, hälsa och säkerhet, samtden psykosociala arbetsmiljön. Inga studier återfanns som berördearbetsmiljöekonomi inom sjöfarten. Det finns däremot ett flertal metoder ochmodeller för ekonomisk utvärdering och beräkning av arbetsmiljöåtgärder frånandra branscher. Resultatet av nio kvalitativa intervjuer visar fokus påorganisatoriska arbetsmiljöfaktorer. Viktiga faktorer som informanterna anserhar inverkan på säkerhet, arbetsmiljö och produktivitet inkluderar ledarskap;kommunikation ombord och mellan fartyg och landorganisation; och kunskappå olika nivåer. En undersökning hos tio svenska rederier visar att utöverkostnader för sjukfrånvaro räknar företagen inte regelbundet på kostnader ochvinster för arbetsmiljön.Förslag till framtida forskning inkluderar en intressentanalys, att definiera ochbeskriva de operativa rationalitetsmåtten produktivitet, kvalitet och effektivitetför sjöfarten, olycksfallsanalys och sammanställandet av exempel av ”BestPractise” inom sjöfarten.

Att vara anställd i ett bemanningsföretag innebär ofta en komplex situation. Den dubbla organisatoriska tillhörigheten kan bland annat bidra till en oklar arbetsledning och uppdragets tidsbegränsning betyder en otrygghet i sig. Tidigare forskning visar också att tillfälligt inhyrd personal kräver mer stöd än vad till exempel tillsvidareanställda behöver. Den här studien gör ett försök till att beskriva hur relationen ser ut mellan ett bemanningsföretags personalansvariga och de anställda som hyrs ut samt vilken typ av socialt stöd som egentligen ges till de uthyrda. Sett utifrån de personalansvarigas perspektiv, visar resultaten att den anställdas personlighet och längden på uppdragen är avgörande för vilken typ av socialt stöd som ges och hur ofta det sker.

Sammanfattning I den politiska debatten har det under de senaste åren förts en ständig diskussion kring den ökade graden av sjukskrivningar som den svenska arbetsmarknaden visar. I diskussionen riktas fokus, i många fall, på de sjuka arbetstagarna, hur sjukskrivningar kan förebyggas samt hur man kan få dem att återvända till arbete efter en längre sjukdomsperiod. I den här undersökningen har vi dock valt att rikta fokus på de som aldrig är sjuka, de långtidsfriska. Vi kan identifiera dem i olika branscher, åldrar och yrkesgrupper, de som dag efter dag, år efter år går till arbetet. Genom att urskilja friskfaktorer hos de långtidsfriska finns en förhoppning om att kunna överföra dem till den mindre friska delen av arbetsgruppen. Långtidsfriskhet är beroende av ett flertal omständigheter i vår närmiljö. Däribland de arbetskrav vi utsätts för och vilken grad av egenkontroll samt socialt stöd vi upplever i arbetet. Den kan också bero på hur vi tar hand om den egna hälsan och sköter vår kropp. Syftet med undersökningen om långtidsfriska var att undersöka vad som ökar sannolikheten för att en person ska vara långtidsfrisk. Vi var intresserade av de bakomliggande faktorerna, de som gör att vissa personer är mer friska än andra. För att kunna besvara ovanstående syfte har studien utförts med en kvalitativ metod. Vi har genomfört 8 stycken intervjuer på vårdbiträden och undersköterskor i Arvika kommun samt tagit del av aktuella teorier inom ämnet. Resultatet visar på en rad påverkande faktorer i och utanför arbetet. För att förtydliga det lilla extra som krävs för att uppnå långtidsfriskhet har vi delat in de identifierade faktorerna i friskfaktorer och långtidsfriskfaktorer. Faktorerna vi har funnit är bland annat balans i livet, tid för återhämtning samt en hög grad av socialt stöd. Faktorerna kan vi se som mer eller mindre lätta att påverka som individ eller arbetsgivare. Sammanfattningsvis kan vi i alla fall säga att det inte finns något entydigt recept för långtidsfriskhet att följa, vilket såklart hade varit önskvärt från alla inblandade parter. Nyckelord: långtidsfrisk, friskfaktorer, trygghet, balans.