• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 920
  • 810
  • 437
  • 54
  • 40
  • 16
  • 13
  • 12
  • 9
  • 8
  • 6
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 2512
  • 1579
  • 1519
  • 1431
  • 1382
  • 1369
  • 1244
  • 1229
  • 1222
  • 445
  • 387
  • 334
  • 158
  • 147
  • 146
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
281

Konsten att effektutvärdera : En beskrivande studie om hur kompetensutveckling effektutvärderas / The art of evaluating training effects : A describing study of how to evaluate the effects of training

Beckman, Andreas, Blomér, Malin January 2006 (has links)
<p>Kompetensutveckling är en verksamhet som får allt större betydelse för organisationer. En av de viktigaste delarna av ett kompetensförsörjande arbete är att utvärdera effekten av en kompetensutveckling. Hur dessa ef-fekter skall utvärderas är ett eftersatt område såväl teoretiskt som praktiskt och forskning om ämnet är nästintill obefintlig. Denna studie genomfördes i samarbete med Stora Enso Skoghalls Bruk i syfte att finna varför detta arbete är så svårgenomträngligt samt att utveckla övergripande riktlinjer att använda som hjälpverktyg för organisationen i dess arbete med att effektutvärdera kompetensutveckling.</p>
282

Långtidsfriskhetens mysterium : - En studie kring vad som ökar sannolikheten för att vara långtidsfrisk

Persson, Zara, Svensson, Ida January 2006 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>I den politiska debatten har det under de senaste åren förts en ständig diskussion kring den ökade graden av sjukskrivningar som den svenska arbetsmarknaden visar. I diskussionen riktas fokus, i många fall, på de sjuka arbetstagarna, hur sjukskrivningar kan förebyggas samt hur man kan få dem att återvända till arbete efter en längre sjukdomsperiod. I den här undersökningen har vi dock valt att rikta fokus på de som aldrig är sjuka, de långtidsfriska. Vi kan identifiera dem i olika branscher, åldrar och yrkesgrupper, de som dag efter dag, år efter år går till arbetet. Genom att urskilja friskfaktorer hos de långtidsfriska finns en förhoppning om att kunna överföra dem till den mindre friska delen av arbetsgruppen. Långtidsfriskhet är beroende av ett flertal omständigheter i vår närmiljö. Däribland de arbetskrav vi utsätts för och vilken grad av egenkontroll samt socialt stöd vi upplever i arbetet. Den kan också bero på hur vi tar hand om den egna hälsan och sköter vår kropp.</p><p>Syftet med undersökningen om långtidsfriska var att undersöka vad som ökar sannolikheten för att en person ska vara långtidsfrisk. Vi var intresserade av de bakomliggande faktorerna, de som gör att vissa personer är mer friska än andra.</p><p>För att kunna besvara ovanstående syfte har studien utförts med en kvalitativ metod. Vi har genomfört 8 stycken intervjuer på vårdbiträden och undersköterskor i Arvika kommun samt tagit del av aktuella teorier inom ämnet.</p><p>Resultatet visar på en rad påverkande faktorer i och utanför arbetet. För att förtydliga det lilla extra som krävs för att uppnå långtidsfriskhet har vi delat in de identifierade faktorerna i friskfaktorer och långtidsfriskfaktorer. Faktorerna vi har funnit är bland annat balans i livet, tid för återhämtning samt en hög grad av socialt stöd. Faktorerna kan vi se som mer eller mindre lätta att påverka som individ eller arbetsgivare. Sammanfattningsvis kan vi i alla fall säga att det inte finns något entydigt recept för långtidsfriskhet att följa, vilket såklart hade varit önskvärt från alla inblandade parter.</p><p>Nyckelord: långtidsfrisk, friskfaktorer, trygghet, balans.</p>
283

Att vara eller inte vara : styrs uttaget av föräldraledighet av föreställningar eller faktiska förhållanden? / To Be or Not To Be : is parental leave ruled by ideas and conceptions, or factual circumstances?

Andersson, Camilla, Johansson, Maria January 2006 (has links)
<p>Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka huruvida föräldrars föreställningar gällande föräldraledighet stämmer överens med verkliga förutsättningar, eller om det finns en skillnad däremellan. Mer specifikt har det undersökts om det är de allmänna föreställningarna gällande hindren för mäns föräldraledighet som styr eller om det är de faktiska förhållandena som styr uttaget. Undersökningen bygger på en kvantitativ empiri där datainsamlingen skett genom ett tillgänglighetsurval med enkät som mätinstrumentet.</p><p>För att få svar på frågeställningen har teori inom området föräldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehåller en presentation av föräldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vår förståelse och har även varit den ram utifrån vilken enkätfrågorna konstruerats.</p><p>Resultaten från empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett svar på frågeställningen ska kunna ges. Utifrån detta kan utläsas att fördelningen av föräldraledighetsdagarna är starkt påverkade av föreställningarna kring mäns hinder för föräldraledighet. Resultaten har också tydligt visat att hindren delvis inte har förankring i verkligheten. I undersökningen framkom även att respondenterna hade en bristfällig kunskap gällande föräldraförsäkringen vilket vi tror kan ha bidragit till att de allmänna föreställningarna påverkat i den grad de gjort. Författarna anser därmed att informationen till föräldrarna borde bli bättre och att forskare inom området borde finna strategier för att nå ut med sin kunskap till allmänheten.</p><p>Nyckelord: Föräldraförsäkring, föräldraledighet, genussystem, diskurs och hinder</p> / <p>The purpose of this survey is to investigate how well parents ideas and conceptions concerning parental leave, matches factual circumstances, or if there is a difference? More specifically it has been investigated if it is the common conceptions concerning the obstacles for the male parental leave which is in control, or if it is the actual circumstances which control the parental leave? The survey is based on a quantitative empiric where the collection of data has been done through a selection of availability with a questionnaire as the measuring instrument.</p><p>In order to find the answer to the question at hand, theory in the field of parental leave and gender has been studied. The theory section contains a presentation of the parental leave discourse with its four obstacles; economy, workplace, the woman and the gender roles. The section is the base of our understanding and has also been the framework from which the questions for the survey have been constructed.</p><p>The results from the empirical survey have been analyzed together with relevant literature to give an answer to the question at hand. From this it can be read that the distribution of the days of the parental leave is highly affected by the conceptions and ideas males face concerning parental leave. The results also clearly show that the obstacles partially are not rooted in reality. In the survey it also surfaced that those responding had insufficient knowledge concerning the parental insurance which we believe has aided the conceptions and ideas to the influence and degree they have had. The authors hence believe that the information to the parents should improve and that researches in the field should find strategies in order to better inform the public of their knowledge.</p><p>Keywords: Parental insurance, parental leave, gender system, discourse and obstacle</p>
284

Friskfaktorer : -en studie gjord på personalen på SBAB i Karlstad

Oskarsson, Kristina, Högkvist, Lisa January 2006 (has links)
<p>Sjukskrivningar har blivit ett växande problem och företag måste värna om sin personal för att hålla den frisk. Många företag har insett vikten av att satsa på förebyggande åtgärder för att undkomma långtidssjukskrivningar. Vårt huvudsyfte med denna undersökning är att ta fram de friskfaktorer som påverkar välmående. För att göra detta har vi valt ett företag med låg sjukfrånvaro, SBAB i Karlstad.</p><p>Tidigare forskning visar på lönsamheten av förebyggande åtgärder framför rehabilitering. För att kartlägga vart insatserna bör göras är det angeläget för företag att vara medvetna om vad som håller personalen frisk. Enligt forskning har många faktorer påverkan på välmående, sociala relationer och motion är två av dessa.</p><p>Resultatet grundar sig på en kvalitativ studie där sex intervjuer bland personalen på SBAB genomförts. De faktorer som enligt undersökningen har visat sig ha störst betydelse för personalens välmående är organisationskultur, socialt stöd, arbetsvillkor, fysisk aktivitet och återhämtning. I resultatet framkom även att individens personlighet och inställning påverkar hur de olika friskfaktorerna upplevs.</p>
285

Vilka privata angelägenheter sysselsätter sig den anställda med på arbetstid coh varför? : En kvalitativ studie

Bengtsson, Johanna, Eriksson, Carita January 2008 (has links)
No description available.
286

Nattugglornas berättelser : En studie om nattarbetandes egna reflektioner kring sitt arbete

Egman, Anna Carin, Andersen, Grethe January 2006 (has links)
<p>Att kvinnor börjar yrkesarbeta inom vård, skola och omsorg är inte ovanligt. Vårdyrken associeras ofta med obekväma arbetstider. På ett serviceboende behövs vård dygnet runt. Det gör att nattarbetande vårdpersonal behövs.</p><p>Vårt syfte med denna uppsats var att studera nattarbetande vårdpersonal. Vi var intresserade av hur de upplevde sin arbetssituation. Längre fram i instuderingsprocessen till teorin stötte vi på alarmerande rapporter som indikerade att det kunde förekomma hälsorisker med att arbeta natt. Detta gjorde att vi utökade vår frågeställning ytterligare med en fråga, – Hur påverkar nattarbete hälsan?</p><p>Vi valde en kvalitativ metod med intervjuer. Vi valde också att delta på respondenternas arbetstid. Detta gjorde vi i syfte att öka vår förståelse för respondenternas arbetssituation. Våra teoretiska utgångspunkter har fungerat som en ram för våra intervjuer när vi analyserat det empiriska materialet. Studiens resultat visar att de kvinnor vi undersökt inte känner sig lika delaktiga med övriga personalen. Det är främst med andra nattarbetande som de känner delaktighet. Sin hälsa upplever de vara mycket god, och är sällan sjuka eller sjukskrivna.</p><p>Teorier vi använt oss av är KASAM, känsla av sammanhang och Karaseks krav- och kontrollmodell. Om man inte upplever känsla av sammanhang på grund av att man inte klarar av olika stressorer kan det leda till negativ stress och oro. Samma sak kan hända om man inte klarar av sitt arbete. Arbetskraven kan vara för höga och/eller egenkontrollen på arbetet kan vara för låg. Vid denna typ av arbete har man enligt Karasek ett högstressarbete. Bristen på känsla av sammanhang, eller att ha ett högstressarbete arbete kan leda ohälsa på sikt.</p><p>Att förebygga sjukdom och ha ett hälsosamt leverne är viktigt idag. Som nattarbetare är det viktigt att tänka på vad man äter och hur man sover efter ett arbetat nattpass. Sömnperioden är av stor vikt under dygnet. Det är under denna period som kroppen återhämtar sig och reproducerar exempelvis immunförsvaret. Vi har därför valt att beskriva hur vi tror detta hänger ihop, krav och kontroll, hälsa, hälsorisker, sömn och matvanor samt känsla av sammanhang.</p><p>Sökord: nattarbete/nightwork, skiftarbete, delaktighet, krav och kontroll, KASAM, sömn, stress, hälsa, undersköterskor samt vårdpersonal.</p>
287

Ledarskap, lärande och utveckling : Om lärande i en produktionsledningsgrupp

Strömberg, Susanne, Backlund, Pernilla January 2005 (has links)
<p>Den enskilt viktigaste beståndsdelen för varje företags framgång och överlevnad är medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de ställs inför. Förmågan kallas ofta med ett sammanfattande ord för kompetens. Kompetens är dessutom en av de viktigaste resurserna i ett företag. Med rätt kompetens kan ett företag utveckla konkurrensfördelar. Ju svårare det är för andra företag att imitera ett företags kompetens desto längre perioder har företaget en överlägsen konkurrensförmåga. Vi anser dock att kompetens har sin grund i möjligheten till lärande. Många menar att arbetsrotation skulle kunna leda till ett ökat lärande eller kunna ses som en typ av kompetensutveckling.</p><p>Arbetsrotation för medarbetare på lägre nivå är ett mer eller mindre vanligt fenomen. Det innebär att en medarbetare flyttar, växlar eller roterar från en specialiserad arbets¬uppgift till en annan. Frågan är hur det skulle fungera om det infördes i en ledningsgrupp i ett företag? Och hur skulle ett sådant arbetssätt påverka lärandet i gruppen, skulle det ge hinder för eller möjligheter till lärande? Ett aktivt arbete med rotation mellan befattningshavarna i en produktionsledningsgrupp är ett relativt ovanligt fenomen. Under hösten 2004 stötte vi dock på ett företag som använde sig av just arbetsrotation i deras produktionsledningsgrupp. Metoden de använder sig av har tre steg:</p><p>1. Under det första året på befattningen lär sig chefen arbetet och organisationen</p><p>2. Under det andra året utvecklar chefen sin verksamhet</p><p>3. Under det tredje året bör chefen byta befattning för att undvika slentrian</p><p>Grundidén är att ingen ska “sitta för länge” på samma befattning, det vill säga inte ha samma tjänst längre än tre år. Erfarenheten visar dock att perioden är olika lång beroende på arbetets art och omfattning, men tydligt är att en rotation bör ske efter tre år. Företaget säger sig också använda metoden bland annat för att på så vis kompetensutveckla medlemmarna i produktionsledningsgruppen.</p><p>Utifrån ovan valde vi att undersöka saken utifrån ett systemperspektiv. Vi valde dessutom att använda oss av en kvalitativ metod, med intervjun som datainsamlingsinstrument. Samtliga medlemmar intervjuades utifrån en intervjuguide, med frågor som berörde kategorierna: arbetsuppgifter, kompetens, problemhantering, ledarskap, delaktighet och återkoppling samt lärande och utveckling. Frågorna komponerades utifrån den teori vi tidigare studerat.</p><p>Resultatet från de analyserade intervjuerna, visade att arbetssättet som produktionsledningsgruppen använde sig av hade inverkan på gruppens lärande. Vissa systemdelar, så som motivation, beslut och problemlösning gav gruppen goda förutsättningar till att lära nytt. Hindren visade sig vara bristande kommunikation, tidsbrist samt rester av bruksmentalitet. Faktorer som både ger hinder och möjligheter till lärande var synen på förändring, organisationsstrukturen och ledarskapet i gruppen.</p>
288

Arbetsmotivation och hälsa bland sjukvårdspersonal / Work Motivation and Health among Healthcare Professionals

Jansson, Charlotte January 2006 (has links)
<p>Det är av intresse för alla organisationer att skapa en tillfredsställd personalstyrka som är motiverad till att prestera bra på arbetsplatsen och därmed har arbetsmotivation. Dock krävs det en frisk personalstyrka som är vid hälsa och därmed är närvarande vid arbetsplatsen, för att organisationen ska kunna ta del av dessa prestationer. Det är därför viktigt att finna faktorer som uppmuntrar personalen att prestera bra på arbetet och samtidigt främja välmående. Den här studien undersöker huruvida det föreligger ett samband mellan arbetsmotivation och hälsa bland sjukvårdspersonal. Resultatet bygger på en enkät med fasta svarsalternativ, vilken delats ut till 218 respondenter bestående av undersköterskor och läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg.</p>
289

Test re-test repeatability of the strain index

Stephens, John-Paul 30 September 2004 (has links)
The Strain Index (SI) has repeatedly shown high levels of validity for differentiating between safe and hazardous tasks for the distal upper extremity (DUE). One limitation of the SI is the lack of reliability data. This study was designed to evaluate the test-retest repeatability of the SI. Fifteen raters, divided into five teams of three, were asked to use the SI to analyze 73 video AVI files of different job tasks; initially as individuals and then as teams. Several months later, raters were asked to repeat individual and team job task assessments. Raters were instructed to analyze tasks using five of six SI task variables, while the sixth was held constant. For three of these task variables, additional data was collected such as peak force and duration of job cycle. Test-retest repeatability was measured using Pearson's R, Spearman's rho, and tetrachoric correlation according to the nature of the variable. Spearman's rho values for individual and team task variable ratings ranged from 0.68 to 0.96 (0.88 average). Pearson's R for task variable data ranged from 0.76 to 0.99 for both teams and individuals with an average of 0.91. The Strain Index's rho values for individuals and teams were 0.70 and 0.84, respectively. For hazard classification, the tetrachoric correlation for individuals was 0.81 and 0.88 for teams. Results of this study support the conclusion that the Strain Index is repeatable when used by teams as well as individuals.
290

Fysiskt underhåll av personal – lika självklart som fysiskt underhåll av maskiner? : En studie av friskvårdsarbetet på företag.

Hedin, Karin, Sjöstrand-Ilievska, Kristina January 2006 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna C-uppsats är att undersöka och analysera friskvårdsarbete i tre olika organisationer. Detta vill vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar; Vilka förutsättningar har organisationerna för friskvårdsarbete? Hur stor är sjukfrånvaron i respektive organisation? Vilken attityd har organisationerna till friskvårdsarbete? Hur är friskvårdsarbetet uppbyggt i dessa organisationer?</p><p>Metod</p><p>Vi valde ut tre organisationer; SVT/SR/UR, Coca Cola Drycker Sverige AB och Volvo Truck Center AB. Vi valde organisationerna med hänsyn till bransch och storlek för att öka generaliserbarheten. Vi började med att göra en förundersökning av deras nuvarande friskvårdsarbete genom insamlande av statistiskt data. Detta var underlag för de intervjuer vi sedan genomförde med varje organisations friskvårdsansvarig.</p><p>Resultat</p><p>SVT/SR/UR har en stor friskvårdsorganisation med stort aktivitetsutbud. De har en friskvårdsavdelning och en företagshälsovård som samarbetar tätt. De har en budget som innebär cirka 5500 kronor per anställd och år. Sjukfrånvaron på företaget uppgår till 3,7 %. Coca Cola Drycker Sverige AB har en friskvård baserad på företagshälsovård samt en ideell sportklubb som har ett utbud på olika friskvårdsaktiviteter. De har ett bidrag till sina anställda på 1000 kronor och sjukfrånvaron är beräknad till 6 %. Volvo Truckcenter AB har i dagsläget lagt resurser på rehabilitering via företagshälsovården. Det finns ingen organiserad friskvårdsverksamhet förutom ett motionsbidrag på 1000 kronor som varje anställd kan ansöka om samt styrketräningslokaler. Budgeten per anställd är 1623 kronor. Sjukfrånvaron på företaget är beräknad till 6 %.</p><p>Slutsats</p><p>Vårt arbete är relativt litet och har därför en ganska låg generaliserbarhet. Vi tror dock att resultatet speglar en stor del av det svenska friskvårdsarbetet. Med hänsyn taget till detta blir vår slutsats att ett effektivt friskvårdsarbete ska innehålla tydliga mål och riktlinjer, förankrade genom hela företaget. För att alla i företaget ska får en känsla av sammanhang ska ett samarbete mellan patogenskt och salutogenskt arbete finnas. Det bör även finnas en god tillgänglighet av utbudet som för bästa resultat bör bedrivas på arbetstid.</p>

Page generated in 0.045 seconds