Dispositionen i artikeln är som följer: först kommer artikeln förklara varför undersökningen genomfördes. Därefter följer en redogörelse av vad det är för verktyg som används för att besvara studiens syfte. Detta användes också för att formulera påståenden. Därefter följer en redogörelse för hur den här studien genomfördes i verkligheten, som också är nästa punkt. Det hela avslutas med tolkningen av insamlat empiriskt material följt av ett slutgiltigt svar på använda påståenden och problemfrågor. Studien har två mål. Det första är att besvara om sociala medier, i detta fall Facebook, kan användas för att ge framtida studenter information om högskolestudier och Internationella Marknadsföringsprogrammet på Mälardalens Högskola i Västerås. Studiens andra mål är att besvara varför och hur sociala medier skall ingå i programmets framtida promotionsmix. Studiens två mål besvarades med hjälp av påståenden som dragits från vald litteraturstudie. Studien har en experimentell ansats och påståenden undersöktes genom en studie av första- andra- och tredjeårselever elever från samtliga inriktningar på John Bauergymnasiet i Västerås. För att öka validiteten genomfördes en datatriangulering som bestod av fokusgruppsintervjuer, en enkätundersökning och observationer. Fyra av de sex testade påståendena deklarerades som positiva. Undersökningen visar att Facebook bör inkluderas i IMFs promotionsmix. Studien ger också förslag på vad som bör beaktas vid inkluderingen av en Facebooksida i promotionsmixen.

Bakgrund och problem: Företag kan använda sig av sociala medier som exempelvis Facebook, Twitter och bloggar för marknadsföring. Genom att kommunicera i sociala nätverk på Internet har företagen möjligheter att föra en dialog med kunder vilket kan bidra till att relationer uppstår mellan kunderna och företagen. En studie som möjliggör ytterligare beskrivningar av egenskaper hos sociala medier och dess fördelar och nackdelar vore intressant. Företag upplever svårigheter att koppla marknadsföringen i sociala medier till tydliga affärsresultat. Personalen saknar kunskaper för målformulering, implementering och utvärdering. Risken finns att företag investerar kapital i marknadskommunikation som inte ger ett synligt resultat. Därför ska en studie göras av företag som har personal med kunskaper inom sociala medier och mätningen av effektiviteten i dem. Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka hur svenska marknadsföringsbyråer och medieföretag mäter effektiviteten av marknadsföring i sociala medier samt vilka fördelar och nackdelar de förknippar med marknadskommunikationen. Metod: I studien har kvalitativ metod använts och fem intervjuer har genomförts med fallföretag som använder marknadsföring i sociala medier. Slutsats: Företagen i studien använder målformulering som utgångspunkt för mätning av effektivitet. Det kan göras med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Datorprogram kan användas för at mäta antal klick medan en anställd på företaget kan utvärdera antalet positiva och negativa kommentar i ett socialt nätverk. Det är svårt att fastställa ett monetärt värde på resultatet av marknadsföring i sociala medier. Legitimitet för att mäta effektiviteten i denna marknadsföring finns så länge målen är tydliga, tidsbundna och mätbara. Studiens empiriska resultat stämmer överens med vad som sägs i teorin om fördelar med marknadsföring i sociala medier. Det möjliggör interaktion, relationsskapande och har en kostnadsfördel. Sociala fungerar som ett extra marknadsföringsverktyg eller som komplement till de andra kanalerna. En effektiv segmentering kan uppnås genom marknadsföring i sociala medier utifrån konsumenters intressen, stil och smak. Förslag till vidare forskning: Olika områden som är intressanta för vidare forskning har identifierats. Ett alternativ är studier av strategier om marknadskommunikation i sociala medier. Ett annat är en undersökning av de datorprogram som finns tillgängliga för att mätning av effektiviteten i sociala medier.

Title: Constructing identity on Facebook.com – A qualitative ethnographyNumber of pages: 40 (34)Author: Clara LindholmTutor: Amelie HössjerCourse: Media and communications studies CPeriod: HT (Autumn) 2009University: Division of Media and Communication, Department of InformationScience, Uppsala University.Purpose/Aim: The purpose is to study how the social community Facebook.com canbe used in order to construct identity. The study follows three Facebook users in anobservation where they are able to document their thoughts and reflections in anprivate media diary. This study investigates their use of the medium and focuses onthe functions with which they are able to alter their profiles. The result consists of acombination of these reflections, interviews and a selection of literature relevant tothe subject of new media, the use of social internet communities and social sciencetheories. The social theories are a selection of theories from the social scientist ErvingGoffman.Material/Method: This study is based on a qualitative research method and anethnographic method. The ethnography is a combination of an observation where theobserved are asked to keep a diary over the changes and updates they make on theirFacebook profiles. The ethnographic method further consists of selected literature andpersonal interviews. Finally the results are analyzed and presented.Main results: The three people in this study admit to being worried about uploadingpersonal information on the community Facebook. Still they found the socialcommunity Facebook as something positive which they all use several times per weekand in some cases daily. The conclusion shows that there is an uncertaintysurrounding the ethics of the use of Facebook when it comes to the differencebetween private and public and how to handle the personal information of others.Also it is concluded that an important part of the construction of identity on Facebookprofiles is the activity of deleting information whilst trying to uphold an image thatgoes along with the person’s percepted role in the society.Keywords: Facebook, social network, community, ethnography, Digital identity,Web 2.0

No description available.

Relationship marketing represents a trend in marketing to focus on mutual value creation and consumer retention by strengthening the connection between an organization and its customers. With the growing popularity of online social networks such as Facebook and Twitter as communication platforms, the networks have gained attention as tools that organizations can use to address current and potential consumers. To utilitize these networks, it is crucial for organizations to understand how consumers use the net-works, what attracts them towards communicating with organiza-tions on online social networks and what drives them to maintain these relationships in the long run. This study examines the willingness of students, the dominant user base of online social networks, towards the  initiation of relation-ships with organizations on the networks Facebook and Twitter, and the drivers behind the relationship. The  study was performed through a mixed method approach consisting of a quantitative survey study and a qualitative focus group discussion conducted at Jönköping University. The survey addressed the topics of usage patterns and adopter motivations, while the focus group attempted to explain and motivate the data gathered during the survey study. Both studies targeted Swedish and international students. The students tended to be long-term users of the networks, and were positive towards communicating with organizations through the networks. However, the majority of respondents had not adopted relationship marketing through online social networks at this point in time. The respondents favored access to information and communication channels with peers as value offerings that would attract them to form relationships with organizations. Ulti-mately, relationship marketing on online social networks is com-pletely dependent on the consumer’s consent and wishes, and marketers must focus entirely on satisfying the concerns and re-quirements of its targeted users.

I ett anställningsavtal finns en plikt för både arbetsgivaren och arbetstagaren att vara lojal mot avtalet. Lojalitetsplikten för en arbetstagare innebär bland annat att denne inte ska bedriva konkurrerande verksamhet, inte ska röja företagshemligheter samt avhålla sig från att skada arbetsgivaren genom att använda sin yttrandefrihet. Arbetstagaren har dock en viss kritikrätt gentemot sin arbetsgivare. Varken lojalitetsplikten eller kritikrätten, som inkluderas i lojalitetsplikten, finns stadgad i lag. De framkommer som principer och har utvecklats från den kontraktuella lojalitetsplikten som bland annat finns i affärsavtal. Yttrandefriheten, som är en grundläggande mänsklig rättighet och är införd i den svenska grundlagen, kommer i konflikt med lojalitetsplikten och dess kritikrätt, eftersom den ger varje medborgare en rätt att fritt yttra sig. Kritikrätten är olika för privatanställda och för offentligt anställda. Offentligt anställda har en nästintill oinskränkt yttrandefrihet, med undantag för arbetstagare som innehar en förtroendeställning och en mycket hög position inom den offentliga arbetsplatsen, vilken gör att denne är direkt ansvarig för myndighetens beslut. Den arbetstagare som omfattas av undantaget kan få sin yttrandefrihet inskränkt. Det är inte fastslaget vilka övriga omständigheter som ska föreligga för att arbetstagarens rätt ska begränsas. För privatanställda gäller en, i vårt tycke, begränsad kritikrätt. Vi har sett att Arbetsdomstolen har använt sig av ett antal kriterier som, i en sammanvägd bedömning, avgör huruvida kritikrätten har överskridits. De viktigaste kriterierna anser vi vara att arbetstagaren ska ha haft en förtroendeställning och att arbetsgivaren ska ha skadats av arbetstagarens agerande. Vi har vidare funnit att kritikrättens gränser inte är glasklara och ny praxis behövs när samhället förändras. En förändring som uppkommit de senaste åren, är sättet att kommunicera på Internet. Sociala medier utgör en stor del av, framförallt unga, människors sociala liv idag. Vad som förr sagts över en kopp kaffe med två, tre vänner, sägs nu som en så kallad statusuppdatering för, emellanåt, två, tre hundra vänner. Det är ännu inte avgjort i praxis hur aktiviteten på sociala medier ska bedömas, när, eller om, kritikrätten överskrids. Vi anser att principerna som tillämpats tidigare, sannolikt inte kommer förändras, men att Arbetsdomstolen bör tydliggöra vad som kommer att gälla.

In this paper, I examine the existence and roles of state dependence and switching costs in the mass transition from MySpace to Facebook during the 2007-2008 time period. Using a dataset that compiles individual browsing behavior and a discrete multinomial logit model, I find precise, yet extremely small amounts of state dependence for users of only MySpace, of only Facebook, and users of both MySpace and Facebook. Positive state dependence directly implies the existence of switching costs for each firm. While there is an abundance of literature regarding switching costs in the brick and mortar setting with tangible products and services, my work extends similar analysis to the relatively new online, social networking industry by studying consumer usage trends of the two networking powerhouses: MySpace and Facebook.

Social networking sites are among the most popular daily activities of students these days. Students are mostly using social networking sites for communication and sharing of their experiences. Facebook is an example of a social networking site, which supports additional features such as creating a profile page, creating group pages and supports possibility of implementing different integrated application with Facebook. These features improve the Facebook experience, allowing users to form groups, where they can introduce ideas and concepts, which can be shared and discussed in a structured style. For this thesis we have created a new learning management system by implementing an online educational platform within a Facebook context. This work introduces a new, complementary style of education, where students can improve their knowledge and sociality outside the university in an innovative way. The platform takes advantage of gamification, which introduces game-like elements to concepts such as education and learning management systems, to make them more fun and rewarding. The goal of this thesis is to extend the educational border to an interesting online environment where students can learn, communicate, and examine their knowledge globally in different courses within our application platform in Facebook.

Bakgrund: Enligt en undersökning som Stockholms handelskammare genomfört tillsammans med Infotorg så blir internet och de sociala medierna en allt viktigare källa till information för arbetsgivare. I studien visar det sig av 40 procent av alla rekryterare kontrollerar kandidater via Facebook. Detta väckte frågor hos mig, som jag valde att gå vidare med i denna kandidatuppsats. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka varför, och på vilket sätt, arbetsgivare använder sig av internet och de sociala medierna när de rekryterar ny personal. Vad är det egentligen företagen vill få fram när man ”googlar” en kandidat? Och hur påverkar våra ”digitala identiteter” våra chanser till att få ett arbete? Metod: För att få en djupare insikt av varför man som arbetsgivare använder sig av denna metod har jag valt att göra en kvalitativ studie med sju personer som arbetar med personalfrågor och rekrytering på olika företag. Min analys och slutsats bygger sedan på tolkningar av deras olika svar. Teori: Jag har i studien huvudsakligen använt mig av Goffmans dramaturgiska perspektiv, Hewitts tankar om situationens betydelse för en händelse och identitets- och imagebegrepp definierade av bland annat Melin och Bernstein. Utifrån Kozinets bok Netnografi har jag hämtat begreppet ”digitalt jag”, som i studien kallas ”digital identitet”. Resultat: ”Våra sociala världar håller på att bli digitala” skriver Kozinets i sin bok Netnografi. Och vad vi gör i våra digitala världar, kan komma att spela en avgörande roll för hur vår framtida arbetssituation ser ut. Det är en slutsats som jag kommit fram till genom denna studie. Information om olika individer som finns på internet kan nämligen komma att användas i urvalsprocesser. Något vi borde tänka mer på, menar många av studierns informanter. Informationen som finns på nätet är som en ”tatuering” och går inte att ta bort. Nyckelord: Digital identitet, digitalt jag, identitet, arbete, internet, rekrytering, mediebild, image.

Consumers are increasingly engaging with brands on social networking sites (SNS) through activities such as sharing, commenting, liking and recommending products or brands to other consumers. These types of recommendations are referred to as electronic word‐of‐mouth (eWOM) and are proven to have a significant influence on consumers’ purchasing decisions. Previous research has investigated motives for traditional WOM and motives for eWOM on opinion platforms. This study proposes that eWOM on SNSs is a combination of traditional WOM and eWOM on opinion platforms. By using a sample of 154 Swedish Facebook users, this study explores why consumers engage in positive eWOM communication on SNSs. This is done by testing 6 validated motives that are identified in previous research in the new context. The resulting analysis suggests that consumers’ need for social interaction and desire to express positive emotions are the primary drivers behind engagement in positive eWOM communication on SNSs. The findings confirm that eWOM on SNSs contains elements of both traditional WOM and eWOM on opinion platforms and should thus be considered as a unique context where eWOM takes place.