<p>På grund av vårt privata intresse för och användningen av det sociala nätverket Facebook, ville viundersöka en av dess funktioner närmare; statusuppdateringarna.</p><p>Vi tror att Facebook är på väg att bli något som många inte klarar sig utan, eller inte vill vara utan. Facebook har helt enkelt kommit att få en stor betydelse för väldigt många människor i deras dagliga kommunikation och interaktion med andra, och just statusuppdateringarna är en viktig del av detta.</p><p>Syftet med vår undersökning var att studera hur statusuppdateringar på Facebook ser ut. Vidare ville vi även undersöka anledningarna till varför individer uppdaterar sin status på Facebook, samt hur andra användares statusuppdateringar eventuellt påverkar dessa individer. Frågeställningarna vi ville besvara var; <em>vilket tematiskt innehåll har våra insamlade statusuppdateringar, vilka anledningar ser våra informanter till att uppdatera sin status, samt hur uppfattar våra informanter andras statusuppdateringar på Facebook?</em></p><p>Metoderna vi valde för att uppfylla vårt syfte och besvara våra frågeställningar var en tematisk analys av 393 insamlade statusuppdateringar från Facebook, samt två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tre informanter i vardera. Vi utgick från teorin om subjekt- och objektjag, teorier om narcissism och människans egoistiska strävan efter fördelar, Goffmans teorier om det sociala samspelet, samt teorin om socialtunderlättande.</p><p>Vårt resultat visar att det inte finns någon generell statusuppdatering på Facebook, att anledningarna till att uppdatera sin status på Facebook är för att nå ut med information och föratt synas, samt att hur en uppdatering uppfattas är beroende av vem som läser den samt hur ochav vem den är skriven.</p>

<p>Sociala nätverk har länge varit ett viktigt forum för Internetanvändare över hela världen, och det nätverk som växer fortast heter Facebook och hade i mars 2009 över 200 miljoner aktiva användare. På Facebook publiceras dagligen mängder av information i form av bilder, filmer och konversationer som visar upp för omvärlden vilka vi är och vilka relationer vi har till andra människor. Jag har i min uppsats talat med sex unga vuxna, tre killar och tre tjejer om hur de upplever och brukar Facebook. Uppsatsen behandlar hur identitet skapas och upprätthålls samt lyfter fram de problem som kan uppstå när bilder och information publiceras offentligt. Jag tittar även på om det framkommer några skillnader i hur de medverkande ser på Facebook och dess funktioner beroende av kön. Genomgående anser intervjupersonerna att det är viktigt att framstå som en person som är utåtriktad och har ett stort socialt liv, något som de tycker att man kan visa upp på Facebook till en viss grad. Det framkommer att bildfunktionen där man kan tagga sig själv och sina vänner är det verktyg som är viktigast för användarna och det är också här som det visar sig att de medverkande kan välja att ”redigera” sin sida genom att ta bort oönskade bilder som publicerats. Killarna och tjejernas åsikter och tankar skiljer sig inte speciellt mycket generellt sett, men det finns ämnen såsom ”vad är en snygg bild” där det framkommer en betydande skillnad i resonemanget som kan härledas till genustillhörighet.</p> / KSM/Magisteråret 2008/2009

<p>Denna studie syftar till att undersöka åtta företags användande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. Då området är tämligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktär. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlägga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier används i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsområden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier främst används i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser då de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nätverk men att de även används i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nätverkstillhörighet och ett nätverk med god spridning är nödvändigt för ett effektivt användande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av användare kan identifieras utifrån kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier. Studien visar även att användandet av sociala medier innebär en utveckling mot ett informellt rekryteringsförfarande.</p>

<p>The existence of social networks on the Internet is today seen as broad, and the number of users of the network is increasing. There seems to be many reasons to which people are using the social networks. Within the network, users can for various reasons create groups with different objectives. One of the reasons is that groups are created in order to influence a company. With a perceived feeling that companies handle the problem differently, we assume the source is the uncertainty about what the groups really are. As part of understanding what is happening within the groups we ask ourselves how individuals within a particular group express themselves and how they influence each other.</p><p>We intend to study how group members uses rhetorical arguments to influence each other, if there is any difference between men and women in the way they use the arguments, and how the group's purpose, policies and standards are reflected in the interaction. Our object of study is a group within the social network Facebook, where we chose to analyze a part of the group’s discussions by using a text analytical method. The study showed that a majority of members in our sample have a purpose to influence others. The result also shows that arguments that aim at logical thinking and common sense are most prevalent. But our results also show that a difference exists between men and women in the use of rhetorical arguments. As a conclusion we see that the ambiguity that the group’s policies and standards express actually reflects in the way the members express themselves.</p>

<p>Uppsatsen avser att undersöka hur företag använder sig av sociala medier. Syftet är att undersöka dels hur användningen utav sociala medier går till rent organisatoriskt på de två valda företagen <em>SonyEricsson</em> (som driver en produktlanseringsblogg) samt <em>Fritidsresor</em> (som har en sida på Facebook) och dels att analysera hur kommunikationen genom de sociala medierna ser ut. Mot en bakgrund av frågeställningar gällande transparens, trovärdighet samt nya mediers påverkan att förändra existerande beteenden, ska uppsatsen även försöka klargöra vilka praktiker företagen använder sig av på plattformarna för att framstå som trovärdiga. Uppsatsens syfte utgår från följande frågeställningar:</p><ul><li>Vad kännetecknar företagens kommunikation genom de sociala medierna?</li><li>Vilka arbetssätt utvecklar företagen i relation till användningen av de sociala medierna? </li><li>Vilka strategier motiverar företagens närvaro på de sociala medierna?</li></ul><p>Metoden som valts för undersökningen är kvalitativa intervjuer, vilka har utförts med fyra personer inblandade i verksamheten på de sociala medierna (två från varje företag). Intervjuerna prövades senare mot teorier gällande avmystifierade ledarroller, auktoriteter, nya sätt att leda makt på samt kontrollera informationsflödet. Även resonemang om trovärdighet, medielandskapets förändring och den moderna konsumentens roll är väldigt centrala.</p><p>Uppsatsens slutsats är att den öppna kommunikationsmodellen på de sociala medierna företrädesvis gynnar företagen. Trots risken att få en dålig image eller minska sin försäljning genom att synliggöra kritik, så har plattformarnas besökare främst hittat dit på grund av sitt intresse för företaget i fråga. De praktiker som företagen aktivt använder sig av för att framstå som mer trovärdiga är ett regelbundet användande utav personlig transparens, vilket innebär att man synliggör privata sidor av sitt liv (Meyrowitzs så kallade ”mellanregioner”). Det kan göras genom att signera inlägg med namn, offentligöra sig med bild, kommunicera med ett informellt språk eller presentera delar av sitt privatliv på nätet. Andra metoder är att försöka bygga relationer till sina kunder, uppmuntra deltagarkulturer samt använda kundernas expertis till den egna marknadsföringen. Då kontrollen över informationsflödet har lämnat företagens händer sedan länge så gynnas företagen av att ha plattformar där de kan följa och <em>påverka</em> den offentliga dialogen som kunderna för om dem. Trots att företagen inte vill att plattformarna skall upplevas som alltför kommersiella och marknadsföringsinriktade, så kan dessa anses vara ett nutida sätt att försöka kontrollera informationen som handlar om dem och därmed också vara ett sätt att fortsätta styra och förvalta makten? Genom användningen av sociala medier har det uppstått ett antal förändringar inom organiseringen. Främst har den enskilda individen som är aktiv på plattformen ett större ansvar. Genom brukandet av sociala medier så har nya arbetsuppgifter tilldelats de involverade och personerna bör ha mycket kunskap om bland annat mediepolicys och företagets utbud. Även ett internt förtroende från företaget är essentiellt för att användningen skall kunna fungera snabbt och självständigt.</p>

No description available.

No description available.

På grund av vårt privata intresse för och användningen av det sociala nätverket Facebook, ville viundersöka en av dess funktioner närmare; statusuppdateringarna. Vi tror att Facebook är på väg att bli något som många inte klarar sig utan, eller inte vill vara utan. Facebook har helt enkelt kommit att få en stor betydelse för väldigt många människor i deras dagliga kommunikation och interaktion med andra, och just statusuppdateringarna är en viktig del av detta. Syftet med vår undersökning var att studera hur statusuppdateringar på Facebook ser ut. Vidare ville vi även undersöka anledningarna till varför individer uppdaterar sin status på Facebook, samt hur andra användares statusuppdateringar eventuellt påverkar dessa individer. Frågeställningarna vi ville besvara var; vilket tematiskt innehåll har våra insamlade statusuppdateringar, vilka anledningar ser våra informanter till att uppdatera sin status, samt hur uppfattar våra informanter andras statusuppdateringar på Facebook? Metoderna vi valde för att uppfylla vårt syfte och besvara våra frågeställningar var en tematisk analys av 393 insamlade statusuppdateringar från Facebook, samt två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tre informanter i vardera. Vi utgick från teorin om subjekt- och objektjag, teorier om narcissism och människans egoistiska strävan efter fördelar, Goffmans teorier om det sociala samspelet, samt teorin om socialtunderlättande. Vårt resultat visar att det inte finns någon generell statusuppdatering på Facebook, att anledningarna till att uppdatera sin status på Facebook är för att nå ut med information och föratt synas, samt att hur en uppdatering uppfattas är beroende av vem som läser den samt hur ochav vem den är skriven.

Facebook är ett centralt verktyg för mellanmänsklig kommunikation. Plattformen används dagligen världen över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt är Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en så betydelsefull mötesplats är privatägd innebär att användarna och deras kommunikation påverkas av företagets regler, intressen och värderingar. Studien tar sin utgångspunkt i hur företaget förhåller sig till spänningen mellan marknad och offentlighet. Syftet är att kritiskt undersöka företagets värderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhällskontext, i syftet att avtäcka vilka idéer och värderingar som diskursivt framställer, och därmed konstruerar, organisationens användare. Det empiriska materialet består av företagets policy och regelverk, två dokument som finns tillgängliga för allmänheten genom deras hemsida. Genom en kritisk diskursanalys avtäcks vilka idésystem som på en manifest och latent nivå framställer och därigenom konstruerar Facebooks användare. Det teoretiska ramverkets utgångspunkter dras på Jürgen Habermas normativa och formalistiska beskrivning av offentlighet och demokratisk kommunikation, Howard Rheingolds teorier om den datormedierade kommunikationens potentialer, Saskia Sassens redogörelse för den datormedierade kommunikationen i relation till globalisering och kommersialisering, Lawrence Lessigs teorier om Internet och arkitektonisk makt samt James Bohmans teorier kring Internet och en ny form av offentlighet. Facebook framställer deras användare som konsumerande publiker genom att formulera sig diskursivt i policyn och regelverket. Manifesta samt underliggande intressen och värderingar konstruerar användarna och reglerar deras handlingsutrymme. Jag har funnit en god förekomst av marknadsorienterade diskurser som tillsammans skapar en diskursordning inom vilken Facebooks användare framställs och därigenom konstrueras som konsumenter och producenter av information som en handelsvara, framför interagerande medborgare.

Uppsatsen avser att undersöka hur företag använder sig av sociala medier. Syftet är att undersöka dels hur användningen utav sociala medier går till rent organisatoriskt på de två valda företagen SonyEricsson (som driver en produktlanseringsblogg) samt Fritidsresor (som har en sida på Facebook) och dels att analysera hur kommunikationen genom de sociala medierna ser ut. Mot en bakgrund av frågeställningar gällande transparens, trovärdighet samt nya mediers påverkan att förändra existerande beteenden, ska uppsatsen även försöka klargöra vilka praktiker företagen använder sig av på plattformarna för att framstå som trovärdiga. Uppsatsens syfte utgår från följande frågeställningar: Vad kännetecknar företagens kommunikation genom de sociala medierna? Vilka arbetssätt utvecklar företagen i relation till användningen av de sociala medierna? Vilka strategier motiverar företagens närvaro på de sociala medierna? Metoden som valts för undersökningen är kvalitativa intervjuer, vilka har utförts med fyra personer inblandade i verksamheten på de sociala medierna (två från varje företag). Intervjuerna prövades senare mot teorier gällande avmystifierade ledarroller, auktoriteter, nya sätt att leda makt på samt kontrollera informationsflödet. Även resonemang om trovärdighet, medielandskapets förändring och den moderna konsumentens roll är väldigt centrala. Uppsatsens slutsats är att den öppna kommunikationsmodellen på de sociala medierna företrädesvis gynnar företagen. Trots risken att få en dålig image eller minska sin försäljning genom att synliggöra kritik, så har plattformarnas besökare främst hittat dit på grund av sitt intresse för företaget i fråga. De praktiker som företagen aktivt använder sig av för att framstå som mer trovärdiga är ett regelbundet användande utav personlig transparens, vilket innebär att man synliggör privata sidor av sitt liv (Meyrowitzs så kallade ”mellanregioner”). Det kan göras genom att signera inlägg med namn, offentligöra sig med bild, kommunicera med ett informellt språk eller presentera delar av sitt privatliv på nätet. Andra metoder är att försöka bygga relationer till sina kunder, uppmuntra deltagarkulturer samt använda kundernas expertis till den egna marknadsföringen. Då kontrollen över informationsflödet har lämnat företagens händer sedan länge så gynnas företagen av att ha plattformar där de kan följa och påverka den offentliga dialogen som kunderna för om dem. Trots att företagen inte vill att plattformarna skall upplevas som alltför kommersiella och marknadsföringsinriktade, så kan dessa anses vara ett nutida sätt att försöka kontrollera informationen som handlar om dem och därmed också vara ett sätt att fortsätta styra och förvalta makten? Genom användningen av sociala medier har det uppstått ett antal förändringar inom organiseringen. Främst har den enskilda individen som är aktiv på plattformen ett större ansvar. Genom brukandet av sociala medier så har nya arbetsuppgifter tilldelats de involverade och personerna bör ha mycket kunskap om bland annat mediepolicys och företagets utbud. Även ett internt förtroende från företaget är essentiellt för att användningen skall kunna fungera snabbt och självständigt.