IoT-enheter är för många människor idag en del av vardagen och fler och fler enheter ansluts till människors hushåll. Smarta hem har allt från kylskåp och övervakningskameror som är anslutna till ett nätverk och internet. Problematiken med det är att många av dessa enheter har inte tillräcklig kapacitet eller en avsaknad av tillräckliga säkerhetsåtgärder för att skydda sig mot potentiella attackvektorer. Bristande säkerheten för enheter i det smarta hemmet kan leda till att enheterna blir hackade och manipulerade av angripare. Den som kan skydda det smarta hemmet mot manipulation av dess IoT-enheter är både användare i det smarta hemmet och utvecklare av enheterna. Men det är inte alltid tydligt för vem åtgärden gäller, vilket är något den här studien vill klargöra. Den här litteraturstudien utgår från befintliga åtgärder identifierade av tidigare forskning. Den skiljer sig från den tidigare forskningen genom att kartlägga vilka åtgärder som är applicerbara för användare och utvecklare för att skydda det smarta hemmet mot manipulation. Med hjälp av en systematisk litteratursökning valdes 22 studier ut för att besvara studiens frågeställning. För att besvara studiens forskningsfråga används en kartläggande granskningsmetod. Metoden används för att kartlägga och identifiera vilka åtgärder som rekommenderas för både användare och utvecklare. Med hjälp av den tidigare forskningen framställs ett ramverk för att förtydliga vad användaren i det smarta hemmet själv utföra och vilka åtgärder utvecklare kan och bör utföra. Ramverket demonstrerar dessutom en rekommenderad ordning från författaren som åtgärderna bör utföras i. / Users of IoT devices are for many people today part of everyday life and more and more devices are connected to people's households. Smart homes have everything from refrigerators and surveillance cameras connected to a network and the internet. The problem with this is that many of these units do not have sufficient capacity or lack adequate security measures to protect themselves against potential attack vectors. Lack of security for devices in the smart home can cause the devices to be hacked and manipulated by attackers. Those who can protect the smart home from tampering with its IoT devices are the users in the smart home and the developers of the IoT devices. Although it is not always clear for whom the security measures apply to, which is something that this study aims to clarify. This literature study is based on existing security measures identified by previous research. It differs from previous research by mapping out which security measures and best practices that are applicable to users and developers to protect the smart home from being manipulated. Using a systematic literature search, 22 studies were selected to answer the study's question. To answer the study's research question, a mapping method is used. The method is used to map and identify which actions are recommended for both users and developers. Using the previous research, a framework is created to clarify what the user in the smart home can do and what actions developers can and should take. The framework also demonstrates a recommended order from the author in which the measures should be carried out.

In the global and dynamic business environment of today, Industry 4.0 and the development of digital networking and real-time connection are pushing manufacturing companies to introduce new technologies into their manufacturing processes. IIoT is seen as a key element of Industry 4.0 that enable the virtualization of manufacturing processes that can ensure smooth operations across the supply chain through real-time information collection. While researchers and practitioners alike agree that there are potential advantages of implementing real-time monitoring through IIoT they also uphold that there are critical challenges for adoption. Research shows that few companies have developed the structured strategies necessary to attain a consistent competitive advantage while implementing IIoT into their manufacturing processes. A large reason contributing to this is that there is no established industry standard for how to ensure interoperability, i.e the ability of different computerized products or systems to connect and exchange information with one another. To bridge the gap between theoretical knowledge of IIoT and the practical challenges of its implementation in a manufacturing process, the purpose of the study is to present a framework of the potential challenges and enablers of implementing IIoT for real-time monitoring. To meet the purpose of this study a multiple case study was performed at Volvo Construction Equipment sites in different stages of IIoT implementation. As a result, four categories related to potential challengers and enablers of implementing IIoT for real-time monitoring were identified. These categories were: external environments, IT infrastructure, technology, and human factors. Four project phases of implementing an IIoT platform were also identified, which lays the foundation for the proposed framework. The framework provides a general understanding of how manufacturing companies can implement IIoT to achieve real-time monitoring in practice by highlighting potential challenges and enablers in each project phase. Contributing to current research, this thesis considers the holistic perspective of the research area, i.e a combination of both technical and social aspects, where the resulting framework provides guidance on how to implement IIoT for real-time monitoring. Future research may include confirmation of the framework in practice and performing a quantitative case study to achieve generalized results. / I dagens globala och dynamiska affärsmiljö driver Industri 4.0 och utvecklingen av digitala nätverk och realtidsanslutning tillverkande företag till att introducera ny teknik i sina tillverkningsprocesser. IIoT ses som ett nyckelelement i Industri 4.0 som möjliggör virtualisering av tillverkningsprocesser som kan säkerställa smidig drift över hela försörjningskedjan genom informationsinsamling i realtid. Även om både forskare och praktiker är överens om att det finns potentiella fördelar med att implementera realtidsövervakning genom IIoT, hävdar de också att det finns kritiska utmaningar för adoption. Forskning visar att få företag har utvecklat de strukturerade strategier som krävs för att uppnå en konsekvent konkurrensfördel samtidigt som de implementerar IIoT i sina tillverkningsprocesser. En stor anledning till detta är att det inte finns någon etablerad branschstandard för hur man säkerställer interoperabilitet, det vill säga förmågan hos olika datoriserade produkter eller system att koppla ihop och utbyta information med varandra. dess implementering i en tillverkningsprocess, är syftet med studien att presentera ett ramverk för de potentiella utmaningarna och möjliggörarna för att implementera IIoT för realtidsövervakning. För att uppfylla syftet med denna studie utfördes en multipel fallstudie på Volvo Construction Equipment-anläggningar i olika stadier av IIoT-implementering. Som ett resultat identifierades fyra kategorier relaterade till potentiella utmanare och möjliggörare för implementering av IIoT för realtidsövervakning. Dessa kategorier var: externa faktorer, IT-infrastruktur, teknik och mänskliga faktorer. Fyra projektfaser för att implementera en IIoT-plattform identifierades också, vilket lägger grunden för det föreslagna ramverket. Ramverket ger en allmän förståelse för hur tillverkningsföretag kan implementera IIoT för att uppnå realtidsövervakning i praktiken genom att lyfta fram potentiella utmaningar och möjliggörare i varje projektfas. Som ett bidrag till aktuell forskning tar denna avhandling hänsyn till forskningsområdets helhetsperspektiv, det vill säga en kombination av både tekniska och sociala aspekter, där det resulterande ramverket ger vägledning om hur man implementerar IIoT för realtidsövervakning. Framtida forskning kan innefatta bekräftelse av ramverket i praktiken och utförande av en kvantitativ fallstudie för att uppnå generaliserade resultat.

Internet of Things utvecklas och växer konstant. Det blir allt vanligare att applikationer och enheter kopplas samman via nätverk. En av teknikerna som används för att trådlöst sammankoppla enheter är Bluetooth Low Energy. Preferenser för kvaliteten i en kommunikation kan variera. Det är därför viktigt att utföra prestandamätningar för att veta vilka fördelar och nackdelar en nätverksteknik har.  Detta examensarbete handlar om prestandamätningar vid datasändningar mellan mobila enheter och trådlösa sensorer, och övervakning av parametrar som fås under mätningarna. En metod med monitoreringspaket inspirerad från tidigare forskning, utformades och implementerades i ett system för Bluetooth Low Energy, vilken därefter har utvärderats.  Resultatet blev att två system skapades som visade dataförluster, fördröjningsvariation och genomströmning, löpande på en mobil enhet. Det ena systemet använde metoden med monitoreringspaket. Det andra systemet använde en egengjord metod som gjorde mätningar med hög precision, men som ställde högre krav på funktioner och prestanda på sensornoden, och på den mobila enheten. Experiment med hjälp av systemen utfördes och resulterande värden analyserades. / Internet of Things develops and grows constantly. It becomes increasingly common that applications and units are connected through a network. One of the technologies used for wirelessly linking together units is Bluetooth Low Energy. Preferences for the quality of a connection can vary. It is therefore important to conduct measurements of performance in order to know advantages and disadvantages that a networking technology has.  This thesis is about measurements of performance during data transfers between mobile devices and wireless sensors, as well as monitoring parameters that are given during the measurements. One method using monitoring packets inspired from previously made research, were designed and implemented in a system for Bluetooth Low Energy, which was then evaluated. The result was that two systems were created that presented data loss, delay variation and throughput, continuously on a mobile device. One system used the method with monitoring packets. The other system used a self-made method which made measurements with high precision, but that places higher demands on functions and performance of the sensor node, and on the mobile device. Experiments were conducted by using the systems and resulting values were analyzed.

To enable high performance data management for sensor-based systems the system components in an architecture has to be tailored to the situation at hand. Therefore, each component has to handle a massive amount of data independently, and at the same time cooperate with other components within a system. To facilitate rapid data processing between components, a model detailing the flow of information and specifying internal component structures will assist in faster and more reliable system designs. This thesis presents a model for a scalable, safe, reliable and high performing system for managing sensor-based data. Based on the model a prototype is developed that can be used to handle a large amount of messages from various distributed sensors. The different components within the prototype are evaluated and their advantages and disadvantages are presented. The result merits the architecture of the prototype and validates the initial requirements of how it should operate to achieve high performance. By combining components with individual advantages, a system can be designed that allows a high amount of simultaneous data to be disaggregated into its respective category, processed to make the information usable and stored in a database for easy access to interested parties. / Om ett system som hanterar sensorbaserad data ska kunna prestera bra måste komponenterna som ingår i systemet vara skräddarsydda för att hantera olika situationer. Detta betyder att varje enskild komponent måste individuellt kunna hantera stora simultana datamängder, samtidigt som de måste samarbeta med de andra komponenterna i systemet. För att underlätta snabb bearbetning av data mellan komponenter kan en modell, som specificerar informationsflödet och interna strukturer hos komponenterna, assistera i skapande av snabbare och mer tillförlitliga systemarkitekturer. I denna uppsats presenteras en modell för skapande av skalbara, säkra, tillförlitliga och bra presterande system som hanterar sensor-baserad data. En prototyp utvecklas, baserad på modellen, som kan hantera en stor mängd meddelanden från distribuerade sensorer. De olika komponenterna som används i prototypen utvärderas och deras för- och nackdelar presenteras. Resultatet visar att arkitekturen hos prototypen fungerar enligt de initiala kraven om hur bra systemet ska prestera. Genom att kombinera individuella styrkor hos komponenterna kan ett system skapas som tillåter stora mängder data att bli fördelat enligt deras typ, behandlat för att få fram relevant information och lagrat i en databas för enkel tillgång.

På Hannovermässan, världens ledande mässa inom industriell teknologi, i Tyskland år 2011 myntades begreppet Industrie 4.0 som beskriver den fjärde industriella revolutionen. Denna handlar om att integrera affärsprocesser med ingenjörsprocesser och på så sätt göra produktionen mer effektiv, miljövänlig och flexibel. Sedan 2011 har man även börjat tala om smarta fabriker och införande av smart teknik inom tillverkningsindustrin. Många hävdar att smart teknik och Industrie 4.0, tillsammans med vår tids krav på kundanpassade produkter, kommer att revolutionera den tillverkande industrin och förväntningarna är stora på vad smartteknik kan komma att bidra med. Denna studie syftar till att undersöka hur produktionen i tillverkande företag påverkas med hjälp av införande av smart teknik. Studien kommer att identifiera och analysera de främst påverkade faktorerna vid införande av smart teknik från år 2011 och framåt. De faktorer som identifierats och studeras närmare är; flexibilitet, kostnader, ledtider, miljöpåverkan, produktkvalitet och tillförlitlighet. I arbetet att hitta de faktorer som främst påverkar produktionen i tillverkande företag vid införande av smart teknik har främst två metoder använts. En inledande litteraturstudie gjordes för att identifiera de vanligast förekommande faktorerna. Valda faktorer verifierades därefter med hjälp av intervjuer och studiebesök hos två tillverkande företag som implementerat smart teknik, Scania CV AB och Volvo Car Corporation. Under vald tidsperiod har dessa företag tillsammans med KTH genomfört projektet FFI Line informationsystem architecture (LISA), där LISA är en variant av en smart fabrik. En slutsats som dragits i denna studie är att de faktorer som främst påverkas med hjälp av smart teknik inom tillverkningsindustrin är några av de som identifierades vid undersökningens start; flexibilitet, kostnader, miljöpåverkan och tillförlitlighet. Exempel på hur dessa påverkas presenteras vidare; om en informationsarkitektur (såsom LISA) implementeras blir det lättare att genomföra förändringar i maskinparken, det gör processkedjan mer dynamisk vilket ger en ökad flexibilitet för företagen. Med hjälp av uppkopplade enheter kan företagen snabbare informeras om fel i produktionen och på så sätt minska mängden kassationer vilket innebär kostnadsbesparingar. Genom att hastighetsanpassa motorer samt att optimera robotars rörelser, exempelvis genom att i större utsträckning använda mjuka rörelser, kan energi sparas och därmed ge en minskad miljöpåverkan. Dock blir företagen vid införande av smart teknik beroende av uppkoppling och det blir då viktigt att säkerställa att tillförlitliga system används om problem uppstår. Andra faktorer som påverkas är ledtider och produktkvalitet, som dock snarare påverkas som konsekvenser av att ovan nämnda faktorer påverkas. Ytterligare en slutsats är att Industrie 4.0 inom svensk tillverkningsindustri betraktas som en evolution snarare än en revolution och att den smarta tekniken är något som implementerats gradvis. / The term Industrie 4.0 was first coined in Germany 2011, at the Hannover Messe, the world’s leading Trade Fair for Industrial Technology. It is a term describing the fourth Industrial Revolution. This revolution concerns making production more efficient, environmentally friendly and flexible, by integrating business processes with engineering processes. Since 2011, smart factories and implementation of smart technology in manufacturing has also been a major talking point. Many claim that smart technology and Industrie 4.0, together with the increasing demands for customization, will revolutionize the manufacturing industry and the expectations for what smart technology will contribute with are great. The purpose of the study is to investigate what factors of the production in manufacturing companies are affected by the introduction of smart technology, from year 2011 onwards. The factors identified and investigated are; flexibility, costs, lead times, environmental impact, product quality and reliability. The study was conducted in two stages. First, a literature study to identify and investigate the factors, and second, visits, interviews and verification of the factors with two manufacturing companies who have both implemented smart technology; Scania CV AB and Volvo Car Corporation. During the selected time period, these companies have, together with KTH, participated in the FFI Line information system architecture project (LISA) project where LISA is a type of smart factory; an information architecture. A conclusion to be drawn is that the factors mostly affected by smart technology within the manufacturing industry are some of those identified in this study; flexibility, costs, environmental impact and reliability. Examples of impact are; if an information architecture (for example LISA) is implemented, it becomes easier to implement changes in the factory. This makes the process chain more dynamic, which gives the company greater flexibility. With the help of connected units, companies are faster informed about errors in the production, which makes it possible to decrease the amount of scrap. This leads to cost savings. Also, by using speed-controlled engines and by optimizing the movements of robots, energy can be saved, which leads to less environmental impact and also cost savings. Though, by implementing smart technology, companies also make themselves dependent on wireless connectivity. Therefore, it becomes important to make sure reliable systems are used. Other factors affected by the implementation of smart technology are lead times and product quality, but they are rather affected as consequences of the affection of the other factors, mentioned above. Another conclusion to be drawn is that Industrie 4.0, within Swedish manufacturing, is considered to be an evolution rather than a revolution and smart technology is something that is implemented gradually.

Background. Digital maturity is an important topic for the public sector to respond the higher demands on digital solutions. Only 46 percent of the public sectors has a clear digitization strategy. Different organizations have different levels of digital maturity fulfillment. There are several reasons why organizations are interested in increasing the digital maturity. In order to increase efficiency, degree of innovation, customer value, improve decision making through digital transformations. Employees are the most important resource for an organization’s digital transformation. That is the reason why the organization should ensure their employees’ level of digital maturity addition to organizational development. By studying the municipality’s digital maturity, it will contribute to a research on the digital maturity on an individual level form the employees’ perspective. Purpose. The purpose of this thesis is to contribute with knowledge about how municipal employee’s digital maturity appears and to access the factors that are important to consider while implementing new technology in the organization. The factors will contribute to practical applications that encourage a higher level of employees’ digital maturity. Method. Based on the purpose, a qualitative study has been conducted. Twelve municipal employees with different background, position, and gender were interviewed to collect empirical data for a larger perspective on the whole municipality and IoT, Internet of Things, has been used as an investigation tool for this study. The analysis of the empirical data was based on our own definition of digital maturity at an individual level, which was based on previous research. By using the definition and other theoretical sources, the empirical material has been analyzed. Analysis and conclusion. The result of the thesis unveiled that there is a huge variation of the digital maturity level on municipal employees regarding to IoT. The main categories that the digital maturity is based on are individual's attitude, knowledge and use of the technology. The study unveiled that there is an interplay between these three categories. The factors that affect thesis categories also have an impact on the digital maturity on an individual level as well. The factors with an impact on municipal employees’ digital maturity are: individual interest, work tasks, experience, manager or leader, digitization strategy and technical education. / Bakgrund. Offentliga sektorn behöver bli mer digitalt mogna för att bemöta högre krav på digitala lösningar, men det är endast 46 procent av offentliga sektorn som har en klar digitaliseringsstrategi för sin verksamhet. Olika organisationer har olika uppfyllandegrad av digital mognad, vissa organisationer är mer digitalt mogna än andra. Det finns flera motiv till varför organisationer är intresserade av att höja den digitala mognadsgraden i organisationen. Det är främst för att öka effektiviteten, innovationsgraden och kundvärdet samt för att förbättra beslutfattande inom organisationen och utveckla organisationen genom digital förändring. Eftersom människor är den viktigaste komponenten för en organisations digitala transformation ska ledningen se till att utveckla sina anställdas digitala mognad i takt med sin organisationsutveckling. Genom att studera digital mognad hos en kommunal verksamhet skall vår studie bidra till forskningen kring digital mognad med fokus på de anställdas perspektiv. Syfte. Syftet med studien är att bidra med kunskapsbildning kring hur kommunalanställdas digitala mognad ser ut samt vilka faktorer som är väsentliga att beakta hos de anställda i en kommunal verksamhet vid införandet av ny teknik. Faktorerna ska bidra till praktiska tillämpningar som främjar en högre nivå på de anställdas digitala mognad. Metod. Baserat på syftet har en kvalitativ studie genomförts. Tolv kommunanställda med olika bakgrund, position, befattning och kön intervjuades för att samla in empiriska data med ett större perspektiv över den kommunala verksamheten där IoT, Internet of Things, har använts som ett undersökningsverktyg. Analys av det empiriska materialet utgicks från författarnas egna definition av digital mognad på en individnivå som är baserad på tidigare forskningar. Med hjälp av definitionen samt andra teoretiska källor har det empiriska materialet analyserats. Resultat. Resultatet från studien visar att det finns en stor spridning på den digitala mognaden hos kommunanställda gällande IoT. Huvudkategorierna som utgör den digitala mognaden är individens inställning, kunskap och användning av tekniken. Studien visar att det finns ett tydligt samband mellan dessa tre kategorier. De faktorerna som i sin tur påverkar dessa kategorier, det vill säga påverkar den digitala mognaden hos de anställda i en kommunal verksamhet gällande IoT är individens personliga intresse, arbetsuppgifter, erfarenhet, chef eller ledare, strategi och teknisk utbildning.

The world is getting busier and more crowded each year. Due to this fact resources such as public transport, available energy, and usable space are becoming congested and require vast amounts of logistical support. As of February 2018, nearly 95% of Americans own a mobile cell phone according to the Pew Research Center. These devices are consistently broadcasting their presents to other devices. By leveraging this data to provide occupational awareness of high traffic areas such as public transit stops, buildings, etc logistic efforts can be streamline to best suit the dynamics of the population. With the rise of The Internet of Things, a scalable low-cost occupancy monitoring system can be deployed to collect this broadcasted data and present it to logistics in real time. Simple IoT devices such as the Raspberry Pi, wireless cards capable of passive monitoring, and the utilization of specialized software can provide this capability. Additionally, this combination of hardware and software can be integrated in a way to be as simple as a typical plug and play set up making system deployment quick and easy. This effort details the development and integration work done to deliver a working product acting as a foundation to build upon. Machine learning algorithms such as k-Nearest-Neighbors were also developed to estimate a mobile device's approximate location inside a building.

This degree project is a design project that investigates digitization in the real estate industry and examines how far the real estate industry has come regarding the integration of new technology. The study highlights how companies work today and what problems and needs can be facilitated through digitization, more specifically the technology IoT (Internet Of Things). IoT makes it possible to connect different devices and sensors to the Internet in order to read information or control the functionality. The study is based on qualitative interviews which are analyzed through methods within User Experience (UX). The target group for the study is people who work with operation and maintenance of real estates. By creating personas and scenarios for the relevant target group, a greater understanding is created of how they work today along with what problems and needs they experience within their professional roles. Through methods within the User Interface (UI) a prototype is created which illustrates the information that is significant to the target group. The information from the properties is communicated via IoT devices. To enable communication between devices and prototype, the system Yggio is used, an API (Application Programming Interface) which is provided by the company Sensative. The study shows how a user-friendly interface can look, function and facilitate work in the real estate industry.

The umbrella term industry 4.0 stands for the ongoing integration of modern smart technologies in industrial settings. The implementation of the technologies it covers has been an ongoing process for a decade. However, there is a huge variation in companies adaptation of these technologies and progress is slow. This master’s thesis is conducted in collaboration with Cybercom Group and aims to investigate what is keeping the adaptation of Industry 4.0 technologies from taking of. This study was mainly tackled through qualitative interviews with nine different Swedish industry companies. In these interviews their opinions and thoughts on the current state of their factory in contrast to the industry 4.0 vision were discussed. This study reveals that limitations such as high costs on IoT sensors, unsure return of investment, battery constraints on IoT devices, unstable availability on IoT devices connected to the cloud and a general lack of knowledge hampers the adaptation of Industry 4.0 technologies. Finally we provide a price approximation for the monthly cost of streaming data to the three biggest cloud providers (AWS, Microsoft Azure and Google Cloud) for a use case of 8 sensors monitoring a blasting machine. This case shows that the price models of AWS and Google cloud is better suited for smaller cases than Azures while both AWS and Azures price models outperforms Google clouds price model at larger scales.

Internetuppkopplade apparater blir allt vanligare att se i våra hem. Samlingsordet för dessa enheter är Internet of Things (IOT). Med införande av IoT i våra hem skapas fler accesspunkter till internet, vilket även skapar en större attackyta. I kombinationmed den ständigt växande cyberkriminalliteten och införandet av IoT i våra hem ökar risken för att utsättas för en attack. Tidigare forskning inom området gällande konsumenters informationssäkerhetsmedvetenhet visar att konsumenterna har låg medvetenhet och bristande kunskaper för de hot som tillkommer vid integrationen av en IoT-enhet ihemmet. Det finns även tidigare forskning som undersökt vilka faktorer som påverkar individernas inställning till att anta ny teknologi. Mycket av den tidigare forskningen inom området har fokuserat på de tekniska aspekterna och fokuset har inte varit på konsumenternas informationssäkerhetsmedvetenhet och deras inställning till den ökande integrationen av IoT. Den här studien syftade till att undersöka svenska konsumenters informationssäkerhetsmedvetenhet och deras inställning till den ökande integrationen av IoT. Studien avsåg att undersöka hur medvetna konsumenterna är för de informationssäkerhetsrisker som tillkommer vid integreringen av IoT i hemmet i kombination med att undersöka deras syn på den ökade integrationen av IoT ivardagen. Studien har fokuserat på två olika enheter. Dessa enheter genererar data via ljudupptagning samt videoinspelning. En kvantitativ metod med en enkätundersökning tillämpades för att se ifall den låga kunskapen hos respondenter fanns, men även för att lättare nå ut till fler respondenter. För att förstå konsumenternas beteende utformades enkätfrågorna utifrån den allmänt tillämpade beteendemodellen Theory of planned behavior (TPB). Studien fann att majoriteten av respondenterna hade en låg medvetenhet för de risker som tillkommer med integreringen av IoT-enheter, samt låga kunskap för de säkerhetsåtgärder som går att implementera. Trots den låga medvetenheten för riskerna visade det sig att respondenterna hade en mycket positiv inställning till den ökade integrationen av IoT och att de funderar på att införskaffa fler IoT-enheter. / Internet-connected devices are becoming more common to see in our homes. The collective word for these devices is Internet of Things (IoT). With the introduction of IoT in our homes, more access points to the internet are created, which also creates alarger attack area. Combined with the ever-growing cybercrime and the introduction of IoT in our homes, the risk of being attacked increases. Previous research in the field of consumer information security awareness shows that consumers have low awareness, and lack of knowledge about the threats posed by the integration of an IoT device in the home. Previous research has examined the factors that influence individuals attitudes towards adopting new technology. Much of the previous research in the field has focused on the technical aspects and the focus has not been on consumers information security awareness and their attitude to the increasing integration of IoT. This study aimed to examine Swedish consumers' information security awareness and their attitude towards the increasing integration of IoT. The study aimed to examine how aware consumers are of the information security risks that arise from the integration of IoT in the home in combination with examining their stand on the increased integration of IoT in their everyday life. The study has focused on two specific IoT-devices. These devices generate data via audio recording and video recording. A quantitative method with a survey was applied to examine how aware the consumers where of the information security risks, but also to be able to include more respondents in the study. To understand consumer behavior, the questionnaires were designed based on the generally applied behavioral model Theory of plannedbehavior (TPB).The study found that the majority of respondents had a low awareness of the risks involved with the integration of IoT devices, as well as low knowledge of the security measures that can be implemented. Despite the low awareness of the risks, it turnedout that the respondents had a very positive attitude towards the increased integrationof IoT, and that they also are considering acquiring more IoT devices.