Den tyska lärlingsutbildningen är ett dualt utbildningssystem där praktiska och teoretiska kunskaper lärs ut, både i skolan och på en arbetsplats. Utbildningsformen har en lång tradition och är väl etablerad i det tyska samhället. Diskussioner kring utbildningens utformning präglas av de föreställningar som finns kring praktisk och teoretisk kunskap. Detta gäller generellt för utbildningssystem i olika länder. Redan i antiken lade Platon och Aristoteles grunderna till den kunskapssyn som lever kvar i vårt samhälle än i dag. Praktisk kunskap värderas ofta lägre än teoretisk kunskap. Det finns även en föreställning om att det är den teoretiska kunskapen som ska eftersträvas i högsta möjliga mån. I den här kvalitativa studien undersöktes hur tyska lärlingselever ser på praktisk och teoretisk kunskap, hur de upplever att praktisk och teoretisk kunskap hänger samman samt hur de ser på status i samband med praktisk och teoretisk kunskap. I undersökningen användes fokusgruppintervjuer som undersökningsmetod. Lärlingselever med olika utbildningsinriktningar intervjuades och därefter analyserades elevernas utsagor. Resultaten visade att lärlingseleverna definierar praktisk och teoretisk kunskap utifrån de föreställningar som länge har funnits kring de olika kunskapsformerna. De upplevde att praktisk och teoretisk kunskap bildar en enhet och att båda kunskapsformerna behövs. Lärlingseleverna framhävde att de lär sig bäst när de själva får utföra en handling samt att fel och feedback främjar lärprocessen. När det gäller status upplevde lärlingseleverna att deras utbildning har en låg status samt att deras arbete inte uppskattas i samhället. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning på området samt John Deweys teorier om praktisk och teoretisk kunskap: intelligent action, learning by doing samt status i förhållande till praktisk och teoretisk kunskap.

Experiential education has impacted many classrooms across the United States since its inception. Experiential learning, for this study, is defined as the process of learning by experiences. For this study a specific course at Texas A&M University was observed to identify the aspects of the course that directly impacted the students' transfer of knowledge. This study identifies the themes within the course that impacted the students over one year after the completion of the course. It describes the five themes that emerged from data collection as: the role of the instructor as facilitator, the student's role is active, learning by experiences, deep learning, and emotional connection. These themes were consistent with previous research on experiential learning. The findings in this study revealed that knowledge is transferred after deep learning occurs, and that reflection and intrinsic motivation are two contributing factors of knowledge transfer. This study found that an experiential learning based course is effective in promoting deep learning. Since the sole purpose of this course was to teach the students how to teach the content of experiential learning as well as how to use experimental education methods, this particular course was effective in promoting deep learning. In the future, researchers should continue to observe the higher retention levels due to reflection, and note its results in other disciplines. Reflection is believed to be the key ingredient in experiential learning that contributes to knowledge transfer and application.

Den här studien utgår ifrån utomhuspedagogiken sedd både ur elevers och lärares perspektiv. Påverkningar som utomhuspedagogiken har på elever blir belysta och även de krav som ställs på pedagogen. Studien belyser förutsättningar som finns för att utevistelse ska bli genomförbart. Både fördelar och nackdelar som finns med utomhuspedagogik framträder i studien. Skillnader mellan hur ofta naturen används i undervisningen på låg- och mellanstadiet tags också upp. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där fem olika pedagoger och sex olika elever intervjuas i grupp, med ett undantag. Intervjudeltagarna kommer från två olika skolor, varav en skola har utomhusprofil. I studien blir fördelar framhävda utifrån vetenskaplig litteratur. Vidare belyser intervjudeltagarna nackdelar i form av svårigheter och hinder. Resultatet visar tre förutsättningar som krävs för att utomhuspedagogiken ska bli givande. I studien dras slutsatsen att utomhuspedagogiken bidrar med goda påverkningar på elever. Dock visar studien att stort ansvar läggs på läraren och att kraven är större på mellanstadiet. Detta leder till en minskning av utomhusvistelse under lektionstid på mellanstadiet.

Syftet med denna undersökning är att granska vilket värde estetiska lärprocesser, bild och drama, har i förskolans verksamhet. Syftet är även att belysa det som krävs för att bild och drama ska bli möjligt. För att få svar på våra frågeställningar har undersökningen utgått i från kvalitativ metod. Vi valde att intervjua sju förskollärare.Sju förskolläre intervjuades då vi ville få fram professionella svar. Vi valde att intervjua pedagoger förskollärare som såg ett extra värde i bild och drama. Undersökningen baseras på John Dewey och pragmatismen då ”learning by doing” kan kopplas till vårt syfte.  Resultat visade att pedagogerna förskollärare uppfattar att bild och drama är betydelsefullt för barns lärande, då pedagoger förskollärare ansåg att lärande med hela kroppen kan göra att barnen förstår vad de lär sig. Resultatet visade utifrån pedagogernas förskollärarnas perspektiv vilket värde bildskapande och drama har i förskolans verksamhet. Resultatet redogör även utifrån pedagogernas förskollärarnas perspektiv vad som krävs för att de estetiska lärprocesserna bildskapande och drama ska bli möjliga. Betydelsen av förskollärarnas pedagogernas kompetens och engagemang visar sig i resultatet vara betydelsefullt. Då detta är en betydelsefull del för att verksamheten ska använda sig av bildskapande och drama.

Tidigare forskning samt den systematiska litteraturstudie (Flanagan, 2016) som legat till grund för detta arbete framhåller hur teknikintresset hos grundskoleelever minskar och hur detta delvis påverkas av undervisningens utformning och lärares teknikdidaktiska kompetens. Syftet med denna studie var att berika den tidigare genomförda litteraturstudien genom att studera hur lärare skapar en intressant och engagerande teknikundervisning i praktiken. För att nå ut till så många av landets tekniklärare som möjligt valdes en kvantitativ ansats i form av en nätbaserad enkätundersökning, vilken vidare spreds via flera olika kontaktnät. Lärarna som besvarade enkäten framhöll att teknikundervisningen genomfördes på ett samstämmigt vis beträffande vad tidigare forskning ansett vara en intresseväckande och måluppfyllande teknikundervisning, där ämnesintegrering, studiebesök samt elevinflytande var vanliga inslag. Studiens respondenter ansåg sig ej ha svårigheter med att skapa ett teknikintresse hos sina elever, däremot så framkom i studien att lärarnas personliga intresse för undervisningsämnet teknik påverkade undervisningens utformning. Studiens resultat visar även att de mer organisatoriska delarna av teknikundervisningen så som tidsbrist samt tillgång till lämpliga materiella resurser påverkade hur lärarna hade

This study sets out to explore the critical factors of knowledge management (KM) that impact on the organizational performance of Chinese enterprises. It attempts to investigate the relationships among KM factors including KM strategy, KM enablers (Organizational culture, Organization structure, People, and Technology), KM processes, and organizational performance. The conceptual framework of knowledge management guiding this research is developed from prior research (Alavi, 1997; Davenport, 1999; Lam, 2000; Leonard-Barton, 1995; Nonaka and Takeuchi, 1995; Ramireza nd Dickenson, 2006; Zack, 1999). Previous KM research in the Chinese context has focused on the use of object-perspective measures such as number of created ideas or patents. There appears to be a relative neglect of the relationships between those KM factors. This research focused on exploring the relationships between those KM factors and investigating how they impact on organizational performance in the context of an emerging economy - China. This research adopted the mixed-methods (Creswell, 2003) methodological approach, which involved the use of qualitative and quantitative methods in addressing the research questions raised in this study. The results of this research suggest that organizational culture variables are found to be essential for knowledge creation. In particular, trust is a significant predictor of all knowledge creation processes. The findings of this study confirm that enterprises will be able to obtain strategic benefits of KM through effective knowledge creation processes. The research findings also imply that companies should align their knowledge strategies along with knowledge creation processes. The key to understanding KM in the Chinese context is recognizing the networking nature of the Chinese society which operates on the basis of "Guanxi". In Chinese enterprises, the socialization and externalization elements are remarkably similar to the Japanese situation that Nonaka and Takeuchi (1995) described, as the Chinese are highly networked, hold tacit knowledge within these networks and are prepared to make this knowledge explicit only within the context of these pre-existing relationships. The departmental focus of Chinese enterprises mean that the combination of tacit knowledge is not straightforward, while learning-by-doing is important to sustain their development. The research also indicates that internalization is also problematic in Chinese enterprises because of individuals' fear of admitting mistakes. The implication of the findings for knowledge management and research is discussed.

促進競爭是文獻中解釋分購的理由之一，競爭的程度由參與供應商的數目決定，以供應商的家數作參數。我建立一個兩期的模型，用「從做中學」的效果，將競爭的程度用成本結構的差異大小來表現，成本結構差異越大，競爭越激烈，透過模型讓競爭的程度由購買者內生控制。希望透過這一個簡單的模型檢視當廠商數目固定時，購買者會否在考量控制供應商的成本相似下採用分購策略。雖然發現在我模型的設定中，購買者考量兩期之下一定選擇不採用分購策略，但是，仍能發現只考量第二期的購買價格下促進競爭的確是購買者採用分購的原因之一。

No description available.

Den här uppsatsen studerar hur lärandet av att hålla svåra samtal sker hos professionella, samt hur detta kan förstås relatera till formandet av en yrkesidentitet. Kunskap i ämnet har genererats genom analys av berättelser från personal på ungdomsmottagningen, baserat på deras erfarenheter av att hålla samtal om våld med unga människor. Berättelserna synliggör viktiga lärdomar från och utmaningar med att hålla dessa samtal, samt även olika identitetsaspekter kopplade till dessa erfarenheter. Det erfarenhetsbaserade lärandet har i tidigare forskning haft sitt främsta fokus på utbildning medan denna uppsats fokuserar på arbetsplatsens mer informella lärandesituationer. Tidigare forskning har studerat professionellas upplevelser av svåra samtal men inte i lika hög grad fokuserat på lärandesituationen. På liknande vis har identiteter studerats utifrån professionellas egna åsikter snarare än deras berättelser om levd erfarenhet. Denna studie använder konceptet “learning by doing” som en teoretisk ingång och kombinerar det med en livsberättelseansats som fokuserar på hur lärande, meningsskapande och identiteter framkommer i människors berättelser. Analysen har baserats på kortare utdrag ur de professionellas berättelser om deras första, senaste och svåraste samtal om våld med en ungdom. Resultaten visar att de professionella ger uttryck för att deras erfarenheter har genererat fördjupade kunskaper i aktivt lyssnande, samt nya sätt att hantera de ungas upplevelser och sina egna känslor. I denna lärandeprocess har de lärt sig genom att söka hjälp av mer erfarna kollegor, samt av arbetsplatsens påtryckningar. I de professionellas berättelser framkommer även viktiga identitetskomponenter som att vara bekräftande, igenkännande, inlyssnande och icke-dömande. Deras yrkesidentiteter framträder för det mesta som stabila men det framkommer även motstridiga identitetsanspråk i berättelserna.

Syftet med studien var att undersöka lärares användning av platsbaserat lärande i undervisning inom SO-ämnet i skolans tidiga år (F-3). Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, för att besvara våra frågeställningar. Med utgångspunkt i våra frågeställningar har vi undersökt lärares syn på platsbaserat lärande, men även hur platsbaserat lärande genomförs. Fyra lärare som arbetar i årskurserna 1–3 på två olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lärarna ser fördelar med platsbaserat lärande. De menar att kombination mellan undervisning inomhus och undervisning utomhus gynnar fler elever. De menar även att eleverna får möjlighet att använda sig av sina sinnen, fantasi och praktisk inlärning. Resultatet visar även att lärare vill driva undervisning utomhus i olika utsträckning. Detta beror på bland annat kompetensen, närområde, ramfaktorer, väder och administrativt arbete.