[pt] Esta dissertação busca investigar a importância do aprender fazendo, como uma forma de adquirir e compartilhar o conhecimento, por meio do ensino-aprendizagem no design. O estudo faz uma revisita às origens do aprender fazendo que, combinadas às tecnologias existentes em diferentes períodos da história foram determinantes para o desenvolvimento do conhecimento (social, econômico e tecnológico) da humanidade. A pesquisa também procura apresentar pontos de convergência entre o processo evolutivo humano realizado pelo aprender fazendo e as demandas do período vigente. O trabalho se insere em um paralelo entre a prática do design analógico do passado, com o futuro-presente da era digital no design, gradualmente modificada com a chegada da revolução computacional e as novas tecnologias. De acordo com Klaus Schwab (2018, p.11), a Quarta Revolução Industrial será responsável por uma transformação tecnológica que mudará a maneira como vivemos, trabalhamos e nos relacionamos. A Internet de alta velocidade será uma das principais impulsionadoras desta transformação, permitindo acessar a informação e o conhecimento a qualquer momento e qualquer lugar. Uma mudança que exigirá do modelo de ensino tradicional adaptações constantes no processo de ensino-aprendizagem entre professores e designers em formação, que ganhará mais autonomia ao ser estimulado pela prática do aprender fazendo. Para realização desta dissertação será feita uma pesquisa teórica, documental e bibliográfica, para entender como a prática do aprender fazendo, associada às novas tecnologias, pode ajudar na formação de designers do século XXI / [en] This dissertation seeks to investigate the importance of learning by doing, as a way of acquiring and sharing knowledge, through teaching-learning in design. The study revisits the origins of learning by doing, which, combined with existing technologies in different periods of history, were decisive for the development of knowledge (social, economic and technological) of humanity. The research also seeks to present points of convergence between the human evolutionary process carried out by learning by doing and the demands of the current period. The work is part of a parallel between the practice of analog design of the past, with the present-future of the digital age in design, gradually modified with the arrival of the computational revolution and new technologies. According to Klaus Schwab (2018, p.11), the Fourth Industrial Revolution will be responsible for a technological transformation that will change the way we live, work and relate. High-speed Internet will be one of the main drivers of this transformation, allowing access to information and knowledge anytime and anywhere. A change that will require constant adaptations of the traditional teaching model in the teaching-learning process between teachers and designers in training, who will gain more autonomy when stimulated by the practice of learning by doing. In order to carry out this dissertation, a theoretical, documentary and bibliographic research will be carried out, to understand how the practice of learning by doing, associated with new technologies, can help in the training of 21st century designers.

No description available.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om avgörande faktorer vid planering och genomförande av utomhuspedagogik i matematikundervisningen i årskurs 1–3. Detta genom att undersöka vilka faktorer som avgör att lärare undervisar matematik utomhus samt hur de planerar och genomför detta. Utifrån en kvalitativ intervjustudie har två lärare med utomhuspedagogisk erfarenhet intervjuats. Resultaten visar att lärare undervisar matematik utomhus för att skapa en växelverkan mellan teoretiska och praktiska kunskaper där praktiska kunskaper utomhus kompletterar teoretiska kunskaper inomhus. En annan faktor som avgör är att lärare ser ett behov hos eleverna att få lära med hela kroppen samt med olika sinnen. Lärare vill därmed erbjuda en variation av lärmiljöer och arbetssätt för att ge alla elever chans att lära. Ytterligare en faktor som avgör att lärare väljer att flytta ut matematikundervisningen från klassrummet är att de ser att elevernas motivation samt engagemang ökar vid lärande utomhus. I resultatet framkom det även att lärare lägger mer tid på planering inför undervisning utomhus då främst skapande av vattentåligt lektionsmaterial skapas och lamineras. Undantag är de gånger som undervisningen enbart utförs med hjälp av material som hämtas i naturen. Avslutningsvis visade studien att lärare planerar och genomför matematikundervisning utomhus där eleverna får arbeta praktiskt, i elevnära och autentiska situationer samt genom samarbete. Slutligen menade lärarna i denna studie att det krävs mycket av deras tid och energi för att undervisa utomhuspedagogiskt men att de har igen det i form av elevernas glädje och engagemang till undervisningen. ”Det krävs mycket av mig som lärare, men jag har igen det. Det är värt varenda sekund när man ser elevernas glädje” (Anna).

Socionomprogrammet i Sverige är en generalistutbildning som ska ge förberedelser inför arbetslivet som socionom. Vi upplever att flertal socionomstudenter är fundersamma om deras kunskaper från och förberedelser i utbildningen är tillräckliga för att ta sig an arbetsuppgifter som socionomer. Studiens syfte är att undersöka nuvarande och tidigare socionomstudenters upplevelse av kunskap och förberedelse inför arbetslivet, kopplat till olika ämnesområden, samt undervisnings- och examinationsformer. Valet av kvantitativ metod och enkät som mätinstrument baserades på att vi ville nå ut till fler personer och få en större överblick av situationen. Studien genomfördes på Hälsohögskolan i Jönköping och populationen valdes ut genom ett strategiskt urval, utifrån studiens frågeställningar.  Studien genomfördes i samarbete med socionomstudenter i termin 6 och socionomer som examinerades 2018. I resultatet framgår det att kunskap och förberedelse är sammankopplat, hög upplevd kunskap i ett område är kopplat till starkare känsla av förberedelse i ämnesområdet. Generellt är respondenterna neutrala eller lätt positiva kring sin förberedelse inför arbetslivet som socionom. Utmärkande var att VFUn ansågs vara det mest givande under hela utbildningen. / The social work program in Sweden is a generalist education that will prepare students for social working tasks. Our experience is that a lot of social work students are questioning whether their knowledge and preparations from the social work program are enough to prepare them for employment as social workers. The aim of this study is to examine current social work students and newly graduated social workers experience of knowledge and preparedness to work. Different topic areas, form of teaching, and form of examinations are surveyed. Choosing quantitative methods and survey as our instrument, was based on the fact that we wanted to reach more people and get a larger overview of the situation. The study was conducted at School of Health and Welfare in Jönköping, the population was strategically selected based on its relevance of the study topic.  The study was conducted with students attending their 6th semester and with social work students who graduated in 2018. Descriptive statistics were computed. The results reveal that knowledge and preparedness are connected, knowledge in one area is linked to preparedness to work with that area. Generally, the respondents are neutral or slightly positive about their preparedness to work. Periods on internship / working placement (VFU) was considered as the form of education that generated the strongest effect on preparedness out of the entire social work program.

En del socionomer kan uppleva obehag att samtala med människor som är i kris eller mår dåligt. Skolkuratorer är en av de som kan uppleva en osäkerhet huruvida de ska samtala med barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder skolkuratorer från Malmös grundskolor använder i sina samtal med elever, men även hur skolkuratorerna beskriver sina kompetenser i samtalsmetodik. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex skolkuratorer med olika långa anställningar inom skolkuratorsyrket. Studiens resultat visar att skolkuratorer inte följer någon metod på hur de ska förhålla sig i samtal med elever. Det finns ingen mall på hur skolkuratorer ska utföra sitt arbete vilket innebär att de arbetar väldigt olika och utvecklar olika sätt att utföra samtalen som de själva anser ger bäst resultat. Istället för en metod så blir det en “plock” av alla möjliga metoder för att anpassa elevernas behov. Däremot såg vi flera likheter i modeller som de nämnde att de utgår ifrån, såsom motiverande samtal och empatiskt förhållningssätt där olika faktorer spelar en väsentlig roll för samtalets utveckling såsom ett gott bemötande. I enlighet med learning by doing visar resultatet på studien att skolkuratorerna får mer kunskap på hur man samtalar desto fler samtal de genomför. För att få bättre kompetenser i samtalsmetodik önskar skolkuratorer mer praktik och djupare kurser i samtalsmetodik från socionomutbildningen. / Some social workers can experience discomfort when speaking with people in a state of crisis or who are mentally unwell. School counselors are among those who can experience insecurity on how they should talk with children and teenagers. The purpose of this study is to examine what models school counselors from Malmö’s elementary schools use in their conversations with students and how the school counselors describe their speech methodic competences. We used a qualitative method where we interviewed six school counselors with varying lengths of employments within the profession. The result of the study shows that school counselors do not follow any model on how to act in conversations with students. There is no template on how school counselors should conduct their work which means that they work very differently and develop different ways to conduct conversations according to what they themselves believe give the best results. Instead of one method it becomes a pick of all sorts of different methods to adapt to the student’s needs. We did, however, see many similarities in models that they mentioned they use as a foundation, such as motivating talks and an empathic approach, where different factors play an essential part for the development of the conversations, such as a good reception. Furthermore, the result shows that school counselors learn to converse the more conversations they have, in accordance with learning by doing. To achieve better competences in conversation methodics, school counselors wish for more internships and more in-depth courses in conversation methodics from the social worker education.

Världen omkring oss förändras snabbt varje dag på grund av olika saker som sker runt om oss. I skrivande stund härjar Coronaviruset i en utbredd pandemi, och vi har alla på vårt eget sätt fått lov att anpassa oss för att leva ett liv med större social distans, vilket för många innebär studier och arbete via digitala plattformar från hemmet, snarare än arbete i skolsalar och kontor. Med dessa förändringar som gör att vi tillbringar mer och mer tid i virtuella rum behövs en djupare förståelse för de virtuella rummen och det lärande som tar plats där.  Syftet med studien har varit att synliggöra de virtuella rummen som rum för lärande, och de frågeställningar studien sökt svar på är: Vilket lärande och meningsskapande framträder i de virtuella rum som undersöks, FiveM och Discord? Hur möjliggörs detta lärande i dessa sammanhang?  Jag har genom att genomföra en deltagande observation, då jag själv spelat det digitala rollspelet FiveM, försökt svara på ovanstående frågeställningar. Det empiriska materialet har bestått av fältanteckningar, screenshots från FiveM, inspelade videosessioner från FiveM, samt screenshots från applikationen Discord. De teorier jag har använt för att tolka materialet har varit ​Design för lärande, och John  Deweys ​Learning by doing. Jag har också använt mig av begreppet “läckage” som ett verktyg för att tolka mitt material. Studien visade att det är ett mångfacetterat lärande och meningsskapande som tar plats i de virtuella rummen. Genom den typ av spel som studerats, digitalt rollspel i datorspelet FiveM, gör spelarna erfarenheter som genererar kunskaper och skapar mening. Spelarna får möjlighet att öva sig i olika färdigheter såsom exempelvis sociala interaktioner,  kommunikation och samarbete. Studien pekade också på att det finns ett läckage mellan det  virtuella rummet och den verkliga världen utanför. Det som sker i rollspelet i det virtuella rummet får ontologiska konsekvenser och påverkar livet i den verkliga världen.

Studiens syfte är att undersöka och skapa förståelse kring processerna för hur ledare lär sig vara ledare. Studien har som ambition att undersöka vad ledarna har lärt sig och hur dessa lärprocesser skett i ledarnas vardag. Nio stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med etablerade ledare inom olika branscher. En tematisk analys skildrade hur erfarenheter genom handlande i vardagen tillsammans med reflektion var de främsta processerna som ansetts avgörande för hur ledarna lärt sig vara ledare. Dessutom har villkor som viljan att leda och viljan att lära haft en central roll. Resultatet visade att förmågor som studien tolkar som mer mjuka värden har utvecklats över tid hos ledarna. Ledarna indikerar att personlig mognad, erfarenhet, reflektion och en vilja att lära varit bidragande till deras lärande och utveckling. / The purpose of the study is to investigate and create an understanding of the processes by which leaders learn to be leaders. The study also aims to examine what the leaders have learned and how these learning processes have occurred in the leaders' everyday lives. Nine semi-structured interviews were conducted with established leaders in various industries. A thematic analysis depicted how experiences through actions in everyday life together with reflection were the main processes considered decisive for how the leaders learned to be leaders. In addition, conditions such as the will to lead and the will to learn have played a central role. The result showed that abilities that the study interprets as softer values have developed over time in the leaders. The leaders indicate that personal maturity, experience, reflection and a willingness to learn contributed to their learning and development.

Den snabba digitaliseringen har inte bara lett till stora förändringar i samhället utan också utbildningssystemet i vilket kunskaper om tillämpningar och funktion av olika tekniska system och digitala verktyg har blivit en nödvändighet. Programmering har blivit en naturlig del av processen att förstå dagens digitala system men också ett verktyg för problemlösning och design av digitala lösningar. Processen att lära sig programmering kan för många elever bli utmanande och omges av en mängd svårigheter på vägen. En känd problematik för nybörjare har sedan länge varit felsökning som är en nödvändig kunskap både för att kunna förhindra olika typer av fel men också för att kunna lösa fel som uppstår i ett program. Detta är också ett av lärandemålen i kursen Programmering 1. I detta examensarbete utvecklades och testades en prototyp till en elevhandledning vars syfte är att stödja elever i att lära sig felsökning som en del av undervisningen i kursen Programmering 1 på gymnasiet. Vidare var syftet med studien att identifiera de felsökningsstrategier som elever använder för att åtgärda olika typer av fel i sina program. Examensarbetet genomfördes som en del av projektet K-ULF som bedriver praktiknära forskning genom ett samarbete mellan skolor och universitet i Stockholm. Studien genomfördes i huvudsak i fyra delar där den första var en förstudie bestående av observationer under vilken felsökning identifierades som ett problemområde. Under denna del av studien kunde flera teman identifieras kopplade till problemlösningsstrategier som eleverna använder sig av. Därefter påbörjades utvecklingsarbetet av en prototyp till elevhandledningen. Designen av elevhandledningen utgick från data som samlats in under förstudien i kombination med resultat från tidigare forskning om nybörjares svårigheter med felsökning. Prototypen testades sedan på en elevgrupp bestående av andra- och tredjeårselever som läser ett naturvetenskapligt gymnasieprogram. Elevmaterialet utvärderades sedan ur ett elev- och lärarperspektiv genom en enkät respektive en intervju. Därefter bearbetades den tidigare versionen av prototypen utifrån det som framkommit under den utvärderande fasen av arbetet. Att behovet av ett elevmaterial som stödjer elever i felsökning finns, blev tydligt under arbetets gång och bekräftades sedan i den senare delen av arbetet. Resultatet av studien visar att det finns fyra huvudteman kopplade till elevers felsökningsstrategier. Dessa är Lärarstöd, Självständig lösning, Stöd från klasskamrat och Google. Vidare framkom att elevmaterialet visat sig ha en positiv effekt på elevers lärande genom att bidra till en ökad förståelse om felens orsak och uppkomst vilket ledde till att fler elever kunde lösa problem i sin kod självständigt. / The rapid digitalization has not only led to major changes in society but also in the education system in which knowledge of the applications and functions of various technical systems and digital tools has become a necessity. Programming has become a natural part of the process of understanding today's digital systems, but also a tool for problem solving and designing digital solutions. The process of learning programming can be challenging for many students and beset with many difficulties along the way. A known problem for beginners has long been troubleshooting, which is a necessary knowledge both to be able to prevent various types of errors but also to be able to solve errors that occur in a program, which is also one of the learning objectives in the course Programming 1. In this thesis a prototype for a student guide was developed and tested whose purpose is to support students in learning debugging as part of the teaching in the course Programming 1 in upper secondary school. Furthermore, the purpose of the study was to identify the debugging strategies that students use to fix different types of errors in their programs. The thesis was carried out as part of the K-ULF project, which conducts practical research through a collaboration between schools and universities in Stockholm. The study was mainly carried out in four parts where the first was a pilot study consisting of observations during which troubleshooting was identified as a problem area. During this part of the study, several themes could be identified linked to problem-solving strategies that the students use. Then the development work of a prototype for the student guide began. The design of the student guide was based on data collected during the pilot study combined with results from previous research on beginners' difficulties with troubleshooting. The prototype was then tested on a student group consisting of second- and third-year students studying a high school science program. The student material was thereafter evaluated from a student and teacher perspective through a questionnaire and an interview respectively. The initial version of the prototype was then revised based on what emerged during the evaluation phase of the work. The need for a student material that supports students in troubleshooting became clear during the course of the work and was then confirmed in the latter part of the work. The results of the study show that there are four main themes linked to students' troubleshooting strategies. These are Teacher Support, Independent Solution, Classmate Support and Google. Furthermore, it emerged that the student material proved to have a positive effect on students' learning by contributing to an increased understanding of the cause and origin of the errors which resulted in more students being able to solve issues in their code independently.

經濟成長一直是人們所關心的問題。而以前的經濟學家則是利用新古典的成長模型，來解釋經濟成長的現象。但是，他們對於在長期各國成長率不一致的現象，卻一直束手無策，直到最近內生成長理論的出現，這個問題才獲得圓滿的解釋。 　　由於上述的理由，本文就根據成長的動力是內生的角度，著手探討邊做邊學的效果對經濟長期的影響，並且再加入政府支出的效果，來討論兩者對經濟成長的解釋，是否要比單獨用邊做邊學效果來得好。 　　另外，本文除了理論模型的推導之外，還加入了實證分析。此分析乃是利用臺灣與南韓的資料，根據時間序列計量的方法，來進行迴歸分析。結果證明：邊做邊學的效果的確會影響經濟成長率，而且如果再加入生產性的政府支出，則會對經濟成長的解釋更有幫助；但是，如果加入的是消費性的政府支出，則會降低經濟成長率或者是經濟成長的解釋。此結果所顯示的經濟涵義乃是：一個國家如果要維持長期且持續的成長，則必須一方面累積資本，擴大邊做邊學的效果；另一方面，政府必須增加生產性的支出，減少消費性的政府支出，如此才能產生連鎖效果，帶動經濟的成長。

In the recent years, ongoing debates in the mineral sector has shown that efficient use of natural resources is of vital importance as the use of minerals is essential for modern living. Especially, in the context of sustainable development, it is required that mineral resources should be exploited to maximize the contribution to the well being of current generation without depriving the potential for future generations to meet their own needs. The aim of this thesis is to develop a decision support system using system dynamics methodology where