Digitaliseringens framfart formar samhälle, arbetsmarknad och yrkesroller. Digitalt arbeteinnebär inte bara effektivitetsförbättringar utan även sämre matchning på arbetsmarknadenoch interna kompetensutmaningar. I takt med utvecklandet av nya teknologier kommer blandannat revisorns yrkesroll förändras till att innehålla mer digitala arbetssysslor, och därav skeräven en förändring av de kompetenser som arbetet kräver. Denna studie behandlar frågan omhur digitala kompetenser formar revisorns yrkesroll, med syftet att skapa förståelse fördigitala kompetenser inom revisorsprofessionen. Studien är kvalitativ samt i huvudsakinduktiv men innehåller även abduktiva inslag, och har genomförts genom en kombinationav att granska platsannonser samt genomföra semi-strukturerade intervjuer med revisorer. För att uppnå studiens syfte används de tre pelarna inom institutionell teori samt teori omroller som en referensram för att analysera det empiriska resultatet. De tre pelarna inominstitutionell har i tidigare studier använts för att analysera roller inom ekonomistyrning menhar inte applicerats inom revision. Studiens resultat visar på att digital kompetens inteframstår efterfrågas av arbetsgivare i platsannonser trots att revisorer upplever att god digitalkompetens kan effektivisera arbetet och därigenom utgöra en framgångsfaktor i yrkesrollensom revisor. Vidare framstår yrkesrollens behov av digital kompetens skifta under yrkeslivetdå arbetet för juniora revisorer framstår vara mer tekniskt krävande än för seniora revisorer. På så vis belyser studien hur yrkesrollen som revisor framstår progressivt övergå från mertekniskt krävande arbete till mer socialt orienterat arbete.

There is a high demand for competent Information Systems (IS) / Information Technology (IT) graduates in a globalised knowledge-driven economy with rapidly evolving Information and Communication Technology (ICT). However, becoming a competent IS/IT graduate is not a once-off event because rapid technological changes require that IS/IT graduates continually strive to be up-to-date and relevant. Continuous updating of knowledge, keeping up-to-date, acquiring a diverse set of IS/IT/ICT competencies, and being competent is a problematic task globally, and requires building competencies comprising knowledge, skills, abilities and values. This thesis employs Classic Grounded Theory Methodology (CGTM) with a single case to identify the main concern of senior IS undergraduates during their learning process, and how they resolve the concern. Data were obtained from two diverse groups of senior IS undergraduate classes using multiple data collection methods, embedded in constant comparative analyses. Understanding what was going on in the substantive research area and explaining how the senior IS undergraduates' main concern was resolved was the focus of the data collection and conceptualisation. Through the single case exploratory CGTM study, the senior IS undergraduates' main concern emerged as a perceived lack of IS Competency, and the main concern was explored. A substantive theory of Competency Maturing conceptualises and explains how these students attempt to resolve their perceived lack of IS Competency. A substantive theory of Competency Maturing is a Basic Social Process (BSP) which involves engaging in learning by doing, and spontaneous learning within an organic learning environment. Three phases of the BSP of Competency Maturing are student engagement, self-awareness of competency, and self-development. This thesis recommends a Framework for a South African senior IS undergraduates' programme and offers a set of conceptual propositions developed from empirical data. The thesis makes theoretical and practical contributions to the IS education body of knowledge of student engagement, learning environment, senior IS undergraduates' curriculum development and competency development. A substantive theory of Competency Maturing is relevant to IS educators who wish to break away from traditional, teacher-centred approaches in higher education, and are willing to create learning environments where senior IS undergraduates are motivated to learn in rich, relevant and real-world contexts. The thesis contributes to IS educators who seek to understand how the learning environment and IS educational content influence and support student engagement and Competency Maturing. This thesis also offers IS educational practitioners an understanding of the educational content and a delivery style that can provide senior IS undergraduates with strong theoretical and practical foundations. The thesis's findings suggest that creating an organic learning environment can be a useful approach to developing more competent IS graduates.

Studiens intention är att bidra med en inblick i hur förskollärare talar om sin roll när de deltar i barnens lek och förskollärares perspektiv om hur undervisning kan utgå från barns erfarenheter. Detta då undervisningsbegreppet är nytt i läroplanen för förskolan (2018) samt att det genom Skolinspektionens (2017) rapporter framkommer att det finns en osäkerhet om begreppet undervisning bland förskollärare. Studien har genomförts med kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Studiens resultat analyseras utifrån Deweys perspektiv samt tre teoretisk begrepp. Utifrån den insamlade empirin resulterade studien i att studiedeltagarna talar om sin roll i barns lek och om undervisning på ett medvetet sätt men att deras roll i barns lek inte är självklar. Resultatet visade också utmaningar med lek och undervisning samt undervisningsbegreppet. Slutsatsen blev att förskollärare talar om sin roll och delaktighet i barns lek som stöttande och medforskande. Samtidigt som studiedeltagarna talar om att förskolläraren ska vara observerande och skapa förutsättningar för barnen att bli självständiga.

Background The teaching of Home Economics combines theory and practice. Most knowledge requirements are theoretical, but the subject includes practical cooking. The food is prepared with a purpose, which makes the food an educational tool. The student should be able to make healthy choices and gain knowledge to manage different everyday situations. Learning by doing summarizes pragmatism's view of the integration of theory and practice. In Home Economics, it means knowledge in action. With cooking techniques, students can proactively plan their cooking, read recipes, and solve unexpected challenges to develop their skills by training in authentic situations.Objective The purpose of the study was to investigate how teachers used cooking in Home Economics.Method Qualitative interviews were conducted with eight qualified, active teachers who teach Home Economics years 7–9. These were conducted using a semi-structured question guide. The interviews were recorded, transcribed, and analyzed with qualitative content analysis.Results Three main categories and eight subcategories were identified. The teacher started from knowledge requirements by prioritizing method cooking, using all food groups and starting from central content of the subject when the teaching was planned. The teacher also started from practical conditions such as time, budget, and the room design. The basic idea of intertwining theory and practice was difficult to achieve due to students' expectations and taste, which meant that teachers' sense of care for students affected the content. The cooking was adapted to students and to give practical students the opportunity to feel good in an otherwise theoretical environment.Conclusion The teaching and cooking opportunity had an educational purpose. However, teachers' ambitions were hampered by practical circumstances, such as time, location, and budget. They also considered student concerns that the food should be tasty.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagoger och rektorers attityder till användandet av utomhuspedagogik på två skolor belägna på olika geografiska platser i Sverige. Båda skolorna har en rik närmiljö och befinner sig på landsbygd. Syftet är således att jämföra skolorna för att se om det finns andra aspekter än närmiljön som kan vara eventuella möjligheter eller hinder för användandet av utomhuspedagogik. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer.De frågeställningar som är utgångspunkt i vårt arbete är:• Hur ser pedagoger och rektorers attityder ut till att bedriva utomhuspedagogik?• Hur använder pedagoger sig av utomhuspedagogik, främst i grundskolans tidigare år ide naturorienterade ämnena?• Vilka möjligheter och hinder ser pedagoger och rektorer med att kunna bedrivautomhuspedagogik på sin skola?Genom hela arbetet används pragmatismen och Deweys vedertagna begrepp som teoretisk utgångspunkt och analysverktyg.I resultatdelen presenteras pedagogerna och rektorernas samsyn kring utomhuspedagogik, men också det som skiljer dem åt. Alla respondenter hade positiva attityder till utomhuspedagogik och skolornas rika närmiljö, men i själva användandet av den spelar det geografiska läget roll. Skillnader mellan skolorna är deras attityder till att vara ute i alla väder och årstider. Även aktiviteternas karaktär speglas av det klimat som präglar de två olika geografiska platserna.Nyckelord: Attityder, geografiskt läge, grundskola, grundskolans tidigare år, hinder, learning by doing, lärande, möjligheter, NO, närmiljö, pedagoger, rektorer, utomhuspedagogik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sex lärare menar att pedagogiskt dramatillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med ielevernas kunskapsinhämtning. Vi har undersökt detta med hjälp av fyrafrågeställningar: Vilka dramapedagogiska verktyg använder informanterna i sinundervisning? I vilket syfte använder informanterna pedagogiskt drama? Vad harutbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lärarroll? Hur upplever informanternaatt eleverna påverkas av pedagogiskt drama? Undersökningen är kvalitativ och bygger på sex frågeformulär. Urvalsgruppen består avsex informanter som är lärare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid MalmöHögskola som en del i lärarprogrammet eller som fristående kurs. Materialetbearbetades efter fyra kategorier kopplade till våra frågeställningar och respondenternassvar. Dessa är: Dramapedagogiska verktyg, Syfte med pedagogiskt drama iundervisningen, Lärarrollen i pedagogiskt drama, Påverkan på och respons fråneleverna.Resultatet analyserades med hjälp av den amerikanske filosofen, psykologen ochpedagogen John Deweys teorier. Han menar att kunskap bör läras ut genom praktiskhandling och han skapade begreppet ”learning by doing”, en metod som innebär att elevernalär genom teori, praktik, reflektion och handling. Vi funnit att informanternas dramapedagogiska förhållningssätt kan gynna eleversinhämtade av kunskap på så sätt att undervisningen utgår från praktiska handlingar ochfysiska aktiviteter. Dessutom bidrar deras undervisning till att utveckla socialt samspeloch skapa trygga grupper, vilket är ytterligare förutsättning för ett bra inlärningsklimat.Vi har även funnit att utbildningens påverkan på respondenternas lärarroll, är att de harblivit tryggare i sin ledarroll. Det lustfyllda lärandet genomsyrar också informanternasundervisning, och undervisning som utgår från lek och glädje har positiv inverkan påinlärningen. Vi kan därmed säga att vi har funnit fyra övergripande kategorier sominformanterna menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning, som i sin turkan bidra till elevernas kunskapsinhämtning. Dessa är: Varierad undervisning medkroppen som metod, Tryggare grupper, Stärkt självbild – viktig grund för lärarrollen ochEtt lustfyllt lärande

Under år 2022 uppmärksammades och diskuterades socionomutbildningens utformning, både i debattartiklar och av undervisande lektorer på socionomprogrammen. Inom socionomprogrammen diskuterades det även bland elever om hur pass förberedda de kände sig inför det kommande yrkeslivet som socionom. Många studenter tycktes förespråka praktiska moment under sin utbildning. Med anledning av studenternas syn på praktiska förberedelser används i studien det teoretiska ramverket Learning by Doing utifrån dess lämplighet att tillämpa praktisk kunskap för att stärka inlärning hos individen. Denna bakgrund ligger till grund för studiens syfte, att utifrån en kvantitativ metod undersöka hur pass förberedda socionomstudenter under termin sex upper sig vara inför sitt framtida yrkesliv. Utifrån ambitionen att kvantifiera studenternas känslor och bereda tillgång till en större mängd data användes webbenkät som datainsamlingsmetod. Totalt valde sex universitet att medverka, vilket resulterade i totalt 103 respondenter, vilket har bidragit till studiens resultat. Studiens resultat visade på intressanta fynd. För det första fanns ingen association mellan tidigare erfarenhet och respondenternas känsla av förberedelse inför det kommande yrkeslivet. För det andra fanns det en association, likt det teoretiska ramverket och tidigare forskning, mellan studenternas verksamhetsförlagda utbildning och deras förberedelse för det kommande yrkeslivet. För det tredje testades även respondenternas association mellan erhållen kunskap inom myndighetsutövning och professionella samtal, vilket resulterade i att det fanns en association mellan respondenternas kunskap och känslan av förberedelse. Slutligen visade studiens tester rimligtvis på att desto mer kunskap studenterna uppgav sig fått från utbildningen, desto mer förberedda kände de sig. Sammantaget och utifrån studiens resultat föreslås ytterligare praktiska moment inom utbildningen för att stärka socionomstudenters känsla av förberedelse inför det kommande yrkeslivet.

I uppsatsen undersöks gymnasielärares relation till IT och lärande och hur deras synsätt befrämjar IT-inlärning. Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat på att datorer borde användas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att använda datorer. Mitt källmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. Dessvärre stödjer inte lärsituationen IT-användningen ändå. Målet med detta arbete är att försöka förstå varför Internet som ett pedagogiskt verktyg inte har hittat en naturlig plats ännu i klassrummet.Resultatet av undersökningen som utförts visar att informationstekniken inte är en självklar del i undervisningen. Det är möjligt att påstå att det behövs bättre rutiner för att Internetanvändningen bättre ska kunna användas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Utvecklingen handlar om att lärare och elever ska interagera mera i klassrummet. Eleverna är mer initierade än sina lärare i digitala verktyg. Men det räcker inte att vara tekniskt kunnig, för elevernas källkritiska granskning måste också utvecklas med hjälp av deras lärare.

I denna rapport vill vi lyfta fram de möjligheter och begränsningar som finns för att skapa nya engagerande läromiljöer genom att implementera ett mobilt lärospel i ett svenskt skolsammanhang. För att exemplifiera detta har vi i vårt projekt skapat ett mobilt lärospel kallat Agent O, som två högstadieskolor med ungdomar mellan 15-16 år gamla fått testspela. / This essay is a product of our bachelor of science in interactiondesign. Our focus in this project was to evaluate the mobile learning game from MIT and transform it so it would fit into Swedish schools and to redesign the interface from an interactiondesigners perspective and make it more goal-orientated for teenagers at the age of 13 to 16 years old. This resulted in the mobile learning game called Agent O. A learning game with the main purpose to evolve an interaction between the pupils and the pedagogical material through a handheld computer. Taking the learning procedure to a level where the learning part differs as when reading a textbook or solving a mathematic equation. Learning by doing may encourage the teenager to be active in the lecture in a progressive way.In this essay we present the theoretical basis by giving a background and context description of technology where it has been used as an educational complement. We will describe the limitations when designing an interface for mobile games, and look upon the possibilities for this kind of mobile learning game in Swedish schools. We have performed two main usertests at two schools in Malmö and the results of these tests are presented in the report.

In dieser Studie analysieren wir die Interaktionen zwischen Multiproduktwettbewerb und drei Aspekten von Innovation: Research Joint Ventures mit asymmetrischen Unternehmen, Neue Produkteinführung, und Innovation mit Multiproduktunternehmen. Wir untersuchen Mechanismen und Effekte, die einen Einfluß auf die Marktstruktur, das Marktverhalten und das Marktergebnis ausüben, indem wir theoretische Modelle analysieren und empirische strukturelle Modelle schätzen. Diese Arbeit gliedert sich wie folgt: Kapitel 2 verdeutlicht die Interaktion von Multiproduktwettbewerb und der Innovationstätigkeit von Unternehmen. Wir präsentieren die gegenwärtigen theoretischen and empirischen Arbeiten auf dem Gebiet der Innovationen. In Kapitel 3 analysieren wir die Effekte zwischen Multiproduktwettbewerb und Anreize von asymmetrischen Unternehmen, Innovationen zu betreiben und Research Joint Ventures zu gründen. In Kapitel 4 und 5 konzentrieren wir uns auf die Interaktion zwischen Multiproduktwettbewerb und neuer Produkteinführung. Wir präsentieren zwei theoretische Modelle über vertikale Produktdifferenzierung und untersuchen die Anreize für die etablierten Unternehmen neue Produkte mit unterschiedlicher Qualität in den Markt einzuführen. Unternehmen können hierbei entscheiden, ob sie die vorigen Produkte weiterhin im Markt anbieten oder aus dem Markt ziehen. In Kapitel 6 untersuchen wir den Zusammenhang zwischen Multiproduktwettbewerb und Innovation mit Multiproduktunternehmen. Das Verhalten von Multiproduktunternehmen unterscheidet sich von Einzelproduktunternehmen, da Output- und Produkteinführungsentscheidungen auf zentraler Ebene getroffen werden. Wir analysieren die ,Dynamic Random Access Memory' Industrie (DRAM chips sind Halbleiterchips) mit Berücksichtigung von Multiproduktunternehmen und untersuchen Spillovers, Skalenerträge und Lerneffekte, als auch das Verhalten der Unternehmen im Produktmarkt und die Dynamik über den Produktlebenszyklus. In Kapitel 7 fassen wir die Forschungsergebnisse zusammen und bewerten diese im Kontext der gegenwärtigen Forschung. Darüber hinaus schlagen wir weitere Aspekte für zukünftige Forschungsarbeiten auf diesem Gebiet vor. Schließlich beschreiben wir in Kapitel 8 die Datenbanken, die in unseren empirischen Analysen Anwendung finden. email: siebert@medea.wz-berlin.de / In this study we theoretically and empirically analyze the interactions between multiproduct competition and three aspects of innovation: Research Joint Ventures with asymmetric firms, new product introduction, and innovation with multiproduct firms. We investigate the main mechanisms and effects that impact on market structure, behavior and performance by analyzing theoretical and estimating structural models.The thesis is structured as follows: Chapter 2 provides insights into how multiproduct competition may interact with innovation. We survey current theoretical and empirical results on the literature of innovation. In Chapter 3, we analyze the effect of multiproduct competition on the incentives of asymmetric firms to innovate and to form a Research Joint Venture. In Chapters 4 and 5 we concentrate on the interrelation between multiproduct competition and new product introduction. We present two theoretical models of vertical product differentiation and investigate the incentives for incumbent firms to introduce new products in different quality areas. Firms are allowed to keep or withdraw their original products from the market. In Chapter 6 we will focus on the link between multiproduct competition and innovation with multiproduct firms. Multiproduct firms behave differently in the product market compared to single product firms. Decisions for product innovation or output are taken at a centralized level, so that a multiproduct firm takes the effects on other products into account. We analyze the Dynamic Random Access Memory industry (DRAM chips are semiconductor chips) with respect to multiproduct firms and investigate the Spillover, Economies of Scale, and Learning by Doing effects, as well as firms' behaviour in the product market, and the dynamics over the product life cycle. In Chapter 7 we summarize the results, assess the new research findings in the context of contributions to current research, and provide suggestions for future research. Finally, in Chapter 8 we provide a description of the databases we used in our empirical studies. email: siebert@medea.wz-berlin.de