This thesis explores the position of hands-on building practices in architectural education by focusing on METU Summer Construction Practices (ARCH190), which has been conducted in the rural sites of Turkey since 1958. It is believed that the summer construction practice is a tool of education to acquire knowledge of architecture by building 1-to-1 scale constructions. METU Summer Construction Practices are examined by asking the questions of what is learned and how is learned in order to understand both the content and objectives and also the pedagogic strategies, learning methods of the summer construction practices. The main purpose of summer construction practices is learning how to build and ways of making architecture. The basic learning methods of METU summer construction practices are determined as learning by doing, learning with collaborative working, task-oriented and student-based active learning, integrating the tasks of designing-building, and learning from working with and for the context. This study emphasizes that learning by building 1-to-1 scale constructions are complementary of learning in design studios, and it should become an integral part of the whole learning process in the design education. Hands-on building practice is a productive process that supports the design education. Students are expected to derive and produce knowledge by building full-scale constructions in the real site. The thesis argues for the fact that hands-on building practice is to be more than the obtaining of knowledge and skill of making architecture only by instructions. Learning process is to be based on the simultaneous involvement of thinking-doing (taking action)-skill-production of knowledge rather than a linear process of knowledge-skill-taking action.

Die Dissertation befasst sich mit Einkommenszyklen offener Volkswirtschaften. Im Grundmodell werden Einkommensunterschiede der Länder durch verschiedene Lernexternalitäten ausgelöst. Arbeitsteilung im internationalen Handel verfestigt die Ungleichentwicklung. Das Aufkommen neuer Technologien benachteiligt Länder hoher Lernexternalitäten und ermöglicht die Umkehrung der Einkommensunterschiede. Mit immer neuen Technologien geht so ein ständiger Wechsel der Einkommenspositionen einher. In dieses Modell wird in der Dissertation eine Lernfunktion integriert. Erweiterungen befassen sich mit den Veränderungen des Einkommenszyklus durch anreizkompatible Verteilung der Handelsgewinne, durch Auftreten von Spillovers der Lernexternalität zwischen den Ländern und zwischen den Technologiegenerationen und durch Migration von Arbeit.

TITLE: LEGO Mindstorms: Didactic utilization in mathematics with a focus on fractals ABSTRACT: The objective of this thesis is to determine whether the teaching of fractal geometry supported by computer and robotic LEGO Mindstorms NXT has its place in the education of primary and secondary schools pupils in the Czech Republic. The theoretical part focuses on key topics and personalities closely connected to fractal geometry problematics. It provides a brief historical overview of the fractal geometry development, its potential use in teaching mathematics (with reference to Turkish curriculum documents), and a description of LEGO Mindstorms NXT which can well serve as a manual for teachers and pupils. The practical part contains instructions for building a robotic turtle as well as a proposal of teaching block aimed to support pupils' algorithmic and geometric thinking including key competencies. Quantitative comparison of the results taken from Turkish studies and evaluation of the project by the author and pupils are a part of the experiment as well. KEYWORDS: LEGO Mindstorms NXT, fractal, programming, Logo, learning by doing, turtle, Papert, L-system, microworlds

Abstract The purpose of the research presented in this thesis was to explore experiences from studies on participatory ergonomics methods conducted during a period of seven years. The phenomenon of interest was participative methods for implementation of best practices in order to improve conditions in different work environments. The posed research questions dealt with the usefulness and applicability of the assessed ergonomics methods/tools. One question concerned the change agents, what those were, and in which way the workers could be empowered in their daily work. The thesis is built on four case studies using a qualitative approach. In the first study an assessment of the Future Workshop as a participatory ergonomics method was made. This was achieved by conducting workshops in which professional cleaners, health care personnel and miners participated, and by assessing their perceptions of the conducted workshops and their immediate and long-term effects on safety work. The second study determined whether home care personnel used their gained knowledge and skills after completing a training programme in patient transfer technique, and identified hindering and supporting factors for the use of safe work technique. The assessment was performed through focus group interviews and individual interviews with home care staff, unit leaders and safety representatives. The third study evaluated a team-based systematic risk assessment method and action plans at two municipal homes for elderly. Lastly, the fourth study described experiences from a participatory ergonomics project in home care services. In this case, an occupational therapist was working together within the home care teams, as well as functioning as an investigator during a period of three years. Studies one to three had an explorative, descriptive design, while the fourth study was inspired by action research. A phenomenological approach for analysing the data was used in the first and fourth study, and the second and third were analysed through qualitative content analysis. The research presented in this thesis contributes to theory and practice in two ways. From a pragmatic point of view, the research provides knowledge (knowing) from reality. The empirical findings in the four studies showed participative methods to be suitable and functional tools in safety and health work in different environments. The research also showed that the essential change agent is empowerment, and that employees are empowered by their own involvement in the work. From a theoretical point of view, the research gives support for earlier research within the area, and connects approaches such as learning by doing and reflective practice with the concept of participatory ergonomics. / Tiivistelmä Tässä väitöskirjassa tutkittiin kokemuksia osallistuvista ergonomiametoditapauksista seitsemän vuoden ajalta. Osallistuvia metodeja käytettiin tapaustutkimuksissa parhaiden toimintatapojen käyttöönottoon työolojen parantamiseksi. Tälle tutkimukselle asetetut tutkimuskysymykset kattoivat ergonomia metodeiden/työkalujen hyödyllisyyden ja soveltuvuuden arvioimisen. Yksi kysymyksistä käsitteli muutosagentteja: mitä ne olivat, ja millä tavalla työntekijät voidaan voimaannuttaa päivittäiseen työhönsä. Väitöskirja on rakennettu neljän tapaustutkimuksen pohjalta käyttäen laadullista lähestymistapaa. Ensimmäisessä tapauksessa tehtiin arvio ”tulevaisuuden työpajasta” osallistuvan ergonomian metodina. Tämä toteutettiin järjestämällä työpajoja ammattisiivoojien, terveydenhuollon työntekijöiden ja kaivostyöläisten keskuudessa ja arvioimalla niiden lyhyen sekä pitkänajan vaikutuksia turvallisuustyöhön. Toinen tapaus määritteli, käyttivätkö kotihoidon työntekijät potilaiden siirtotekniikkakoulutuksessa kartuttamaansa osaamista ja taitoja hyödyksi työssään. Tutkimus toteutettiin fokusryhmä- ja yksilöhaastatteluilla kotihoidon työntekijöiden, yksikönvetäjien ja turvallisuusedustajien parissa. Kolmas tapaus arvioi ryhmäpohjaista systemaattista riskinarviointimenetelmää ja toimintasuunnitelmia kahdessa kunnallisessa vanhustenkodissa. Neljäs tapaus kuvaili kokemuksia kotihoidon palveluita käsittelevästä osallistuvasta ergonomiaprojektista. Viimeisessä tapauksessa toimintaterapeutti työskenteli kotihoidon tiimeissä, osallistuen tutkijana kolmen vuoden ajan. Tapauksissa 1-3 tutkimusotteena oli eksploratiivinen, kuvaileva tutkimusote, kun taas neljäs oli toimintatutkimuksen inspiroima. Fenomenologista lähestymistapaa käytettiin saadun datan analysointiin ensimmäisessä ja neljännessä tapauksessa, kun taas toisen ja kolmannen tapauksen dataa analysoitiin laadullisen sisällönanalyysin keinoin. Tämän väitöskirjan tutkimus edistää teoriaa ja käytäntöä kahdella tavalla. Pragmaattisesta näkökulmasta tämä tutkimus tarjoaa tietämystä todellisuudesta. Neljän tutkimuksen empiiriset löydökset tukivat osallistuvien metodeiden soveltuvuutta ja työsuojelutyön toimivia työkaluja eri ympäristöissä. Tutkimus osoitti, että voimaannuttaminen (empowerment) on oleellinen muutosagentti ja että työntekijöiden oma työhön osallistuminen voimaannuttaa heidät. Teoreettisesta näkökulmasta tämä tutkimus tukee alueen aiempaa tutkimusta ja yhdistää osallistuvan ergonomian konseptiin tekemällä oppimisen ja reflektoivan käytännön.

I en årlig systematisk kvalitetsrapport 2019/2020 från en gymnasieskola framkom att elever generellt hade en oklar bild av vad delaktighet och inflytande i undervisningen innebär och att det i vissa klasser fanns missnöje avseende detta. Syftet med detta utvecklingsarbete är att förbättra förståelsen kring hur elever upplever delaktighet och vad inflytande betyder för elever på Naturvetenskapsprogrammet samt att ta fram underlag för undervisningsmaterial som vilar på vetenskaplig grund. Materialet ämnar inspirera lärare att utvecklas i sin profession och i sina arbetssätt. Arbetet vilar på vetenskaplig forskning kring learning-by- doing och utforskande undervisning (inquiry-based teaching). Det empiriska underlaget samlades in genom en elevenkät med 25 deltagare. Resultatet reducerades och tolkades till fyra värdeområden: involvering, aktivitet, anpassning och ledarskap. Dessa verkade spela en central roll för elevernas uppfattning och behov kring delaktighet och inflytande. Resultatet visar att de viktigaste faktorerna för att eleverna ska uppleva delaktighet i undervisningen är att de ges möjlighet till aktivt deltagande, att läraren anpassar sitt arbetssätt efter elevernas behov och erbjuder en varierad och differentierad undervisning. Viktiga faktorer för inflytandet är medbestämmande kring undervisningens upplägg och provdatum. Därutöver verkar en relationell ledarstil hos läraren vara av stor vikt för att skapa grundförutsättningar för ett gynnsamt klimat i klassrummet. Resultatet tydliggör också ett flertal konkreta förslag på hur undervisningen kan utformas för att främja ökad delaktighet och inflytande. Förslagen har tagits i beaktan vid utformning av underlaget för undervisningsmaterialet. Utvecklingsarbetet i sin helhet kommer att återkopplas och överlämnas till skolan där det kan utvärderas och på sikt skapa beprövad erfarenhet inom kollegiet.

Die Dissertation befasst sich mit Einkommenszyklen offener Volkswirtschaften. Im Grundmodell werden Einkommensunterschiede der Länder durch verschiedene Lernexternalitäten ausgelöst. Arbeitsteilung im internationalen Handel verfestigt die Ungleichentwicklung. Das Aufkommen neuer Technologien benachteiligt Länder hoher Lernexternalitäten und ermöglicht die Umkehrung der Einkommensunterschiede. Mit immer neuen Technologien geht so ein ständiger Wechsel der Einkommenspositionen einher. In dieses Modell wird in der Dissertation eine Lernfunktion integriert. Erweiterungen befassen sich mit den Veränderungen des Einkommenszyklus durch anreizkompatible Verteilung der Handelsgewinne, durch Auftreten von Spillovers der Lernexternalität zwischen den Ländern und zwischen den Technologiegenerationen und durch Migration von Arbeit.

Studien bygger på en interventionsforskning med syfte att tydliggöra att praktiska övningar bidrar till begreppsinlärning hos elever i lågstadiet. Studiens utformning bestod av en undervisningssekvens innehållande en förkunskapskoll, en praktisk övning, en genomgång med diskussion, följt av ytterligare en praktisk övning. Avslutningsvis fick eleverna utvärdera lektionen. Vid genomförandet av interventionen var eleverna indelade i halvklass. Undervisningssekvensen utfördes därför två gånger och totalt medverkade 22 elever från årskurs 3. För att väcka elevernas intresse och engagemang var de praktiska övningarna som utfördes konstruerade på ett lekfullt och lustfyllt sätt. Eleverna fick testa att dra en stol utan och med en person på, samt glida över golvet med och utan strumpor för att tydliggöra fenomenet friktion. De komplement som eleverna fick till de praktiska övningarna var ett protokoll där de skulle skriva i vad de tror skulle hända, vad som hände och varför det hände. Det gjordes en observation under genomförandet av interventionen där en av oss förde löpande protokoll på dator och den andra av oss ansvarade för lektionen. Under de praktiska övningarna gick båda runt i klassrummet och observerade eleverna. Resultatet visar att eleverna kan utöka sin begreppsinlärning med hjälp av praktiska övningar samt vid diskussion, men att fenomenet är komplext och det behövs både mer tid att arbeta med det samt träning för att befästa djupare kunskaper. / The study is based on an intervention research with the aim of clarifying that practical exercises contribute to concept learning for students in primary school. The design of the study consisted of a teaching sequence containing a prior knowledge check, a practical exercise, a review with discussion, followed by another practical exercise. Finally, the students had to evaluate the lesson. At the time of the intervention, the students were divides into half classes. The teaching sequence was therefore performed twice and a total of 22 students from year 3 participated. To arouse the students´ interest and commitment, the practical exercises that were performed were constructed in a playful and fun way. The students had to try to pull a chair without and with a person on, and slide over the floor with and without socks to clarify the phenomenon of friction. The complement that the students received to the practical exercises was a protocol where they would write in what they thought would happen, what happened and why it happened. An observation was made during the implementation of the intervention where one of us kept notes on the computer and the other of us was responsible for the lesson. During the practical exercises, both walked around the classroom and observed the students. The results show that students can expand their concept learning with the help of practical exercises and in discussion, but that the phenomenon is complex, and it takes both more time to work with it and training to consolidate deeper knowledge.

Studier visar att svenska elever har en negativ inställning till läsning och skrivning, vilket kan medföra problem för dem. För att vara en aktiv medborgare i samhället ställs det krav på att vara en bra kommunikatör. Att kunna läsa och skriva utgör en naturlig del av att kunna kommunicera. Det är lärarnas uppgift att ge eleverna möjlighet att komma framåt i kunskapsutvecklingen. Därför måste lärarna aktivt delta i språkutvecklande forskning som kan bidra till ett positivt lärande. I studien undersöks hur F-3 lärare kan använda kooperativt lärande för att bidra till elevers kommunikationsutveckling i svenskundervisningen. I studien undersöks även hur svensklärare, genom att använda kooperativt lärande, kan arbeta inkluderande i klassrummet.Studien är genomförd med en sociokulturell teoretisk utgångspunkt. En viktig aspekt i detta synsätt är att människor lär av och med varandra. Språket är en viktig del i att skapa en känsla av sammanhang och tillhörighet. Studien är kvalitativ och utförd med hjälp av en trianguleringsmetod där fokusgrupper/intervjuer, observationer och samtal ingår. Tre lärare som arbetar med kooperativt lärande i F-3 ingår i studien. Intervjuerna, observationerna och samtalen genomfördes på två skolor i södra Sverige.Resultatet visar att genom användningen av kooperativt lärande gynnas främst de svaga eleverna i all kommunikationsutveckling i svenskämnet. Då det gäller muntlig kommunikation främjas även de tysta och blyga eleverna. I det sociala samspelet utvecklas alla elever. De elever som har funktionsvariationer gynnas speciellt av kooperativt lärande, men för att få störst utdelning måste de vara med under hela lektionen.

Syfte och frågeställningar  Studien syftar till att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa förmedlar och befäster praktisk kunskap hos elever med syfte att skapa livslång hälsa. Studiens frågeställningar: Hur arbetar gymnasielärarna praktiskt med hälsa i ämnet idrott och hälsa och hur bedöms de praktiska momenten i hälsa i ämnet idrott och hälsa? Teori och Metod Studien har en kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod där intervjuguiden skapats utifrån teorin om learning by doing samt begreppet healthying. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval där fem legitimerade gymnasielärare i idrott och hälsa deltog med ett spann mellan 18 och 42 år av undervisningserfarenhet inom ämnet. Fyra av intervjuerna genomfördes på deltagarnas arbetsplats och en intervju genomfördes på videokonferensprogrammet Zoom. Det transkriberade datainsamlingsmaterialet analyserades genom en tematisk analysmetod bestående av sex steg. Resultat Resultatet av studien visar på att undervisningen i hälsa tendrar att fokusera på den fysiska hälsan med konditions- och styrkemoment. Den psykiska hälsan undervisas främst teoretiskt genom att skriftligt och muntligt reflektera över relationen mellan det fysiska och det psykiska, men det kan även undervisas praktiskt genom yoga, mental träning och mindfulness. Den sociala hälsan undervisas genom samarbetsövningar för att föra ihop elevgrupperna, men även genom lekar och dans. Lärarna har som målsättningen att undervisa praktiskt i hälsa men trots det sker mycket av undervisningen teoretiskt för att hantera tidsbrist, en otydlig och patogen kursplan samt bedömningssvårigheter. Bedömningen i hälsa sker formativt då eleverna ges flera möjligheter att utveckla och visa sina kunskaper, därtill sker den över en längre tid och examinationsformerna varierar. Fokus ligger på att bedöma elevernas förståelse och begriplighet av hälsa och inte på att genomföra tester för att bedöma deras hälsostatus. Slutsats Alla lärarna ser ämnet idrott och hälsa som praktiskt där de starkt tror på att livslång hälsa skapas genom upplevelsebaserad undervisning. Deras syn på hälsa påverkar undervisningens utformning med tanke på kursplanens otydligheter. För att uppnå livslång hälsa krävs en förståelse som skapas över tid och därav anser lärarna att formativ bedömning bidrar till detta. / Aim and Research Questions The aim of this study is to investigate how teachers in Physical Education (P.E.) convey and consolidate practical knowledge in students with the aim of creating lifelong health. The study´s research questions: How do secondary school teachers work practically with Health in P.E. And how are the practical lessons about health assessed in P.E.? Theory and Method The study has a qualitative approach, with semi-structured interviews as data collection method where the interview guide was created based on the theory learning by doing and the concept of healthying. The selection was made through a convenience selection where five certified teachers in P.E. participated with between 18-42 years of teaching experience. Four of the interviews were conducted at the participants’ workplace and one interview was conducted over Zoom. The transcribed data have been analyzed through a thematic analysis following six steps. Results  The result of this study showcases that health education tend to focus on physical health through cardio and strength. The psychological health is mainly educated theoretically through written and verbal reflections about the correlation between physical activities and psychological, but it can also be taught practically through yoga, mental training, and mindfulness. Social health is taught through collaborative exercises to get the student group closer together but can also be taught trough games and dance. The teachers have the aim to educate practically about health, however big parts about health education are taught theoretically to handle lack of time, unclear and pathogen syllabus and assessment difficulties. The grading in health is made through formative assessment where the students are given multiple occasions to improve and show their abilities over a long period of time, and the examination format varies. When assessing, the focus is to assess students’ understanding and comprehensibility of health and not to conducting tests to assess their health status. Conclusion All the teachers view the subject P.E. as practical where they strongly believe that lifelong health creates through experienced-based teaching. Their view on health is reflected on the design of their lessons, given the ambiguities of the curriculum. To achieve lifelong health requires an understanding that is created over time and therefore the teachers believe that formative assessment contributes to this

Studien behandlar vad sex studenter och tre arbetsgivare har för uppfattning och syn på praktiken en fastighetsmäklarstudent måste genomföra för att registreras som fastighetsmäklare. Studien behandlar också hur kunskapsöverföringen upplevs av såväl studenter som arbetsgivare. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer utreda studenters och arbetsgivares uppfattning och syn inom centrala områden vad gäller en mäklarstuderandes praktik. Områden som behandlas är bland annat kunskapsöverföring och anställning. Vårt resultat visar att praktiken generellt uppfattas som positiv och givande ur både studenters och arbetsgivares perspektiv. Resultatet visar också att det kunskapsgap som finns vad gäller teoretiska kunskaper som studenten får genom skolan och den kunskap studenten får genom praktiken, inte täcks fullt ut. De tio obligatoriska veckorna är för korta för att en fullständig kunskapsöverföring ska ske. / This essay deals with the perception of the mandatory practice of the real estate students in Sweden that must be accomplished to become a certified real estate agent. The goal is to investigate the matter through qualitative interviews with six students of Malmö högskola and three major employers in the Malmö area. Key areas that are scrutinized are the transfer of knowledge, employment and engagement. Our findings demonstrate that the general view of the practice within the real estate brokerage business is good and rewarding for both students and employers. The findings also show that there is a gap of knowledge between the theoretical education and the practice based education which is not fully covered. The obligatory ten weeks of practice may be considerd too short for a complete knowledge transfer to occur.