Submitted by CARLA MARIA GOULART DE MORAES (carlagm) on 2015-05-08T19:30:30Z No. of bitstreams: 1 CassianoRicardoHaagLinguisticaAplicada.pdf: 994930 bytes, checksum: 72ebaccc09263b8d0686b5d392e30087 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-05-08T19:30:30Z (GMT). No. of bitstreams: 1 CassianoRicardoHaagLinguisticaAplicada.pdf: 994930 bytes, checksum: 72ebaccc09263b8d0686b5d392e30087 (MD5) Previous issue date: 2011-03-23 / Nenhuma / A deficiência mental é, como qualquer outro conceito da ciência, um trabalho social, histórico e discursivo. Esse conceito tem se transformado, portanto, e pesquisadores têm buscado respostas para como enfrentar essa condição de forma que as pessoas envolvidas tenham, cada vez mais, melhor qualidade de vida. Por mais que o conceito se transforme, todavia, nunca deixou de estar baseado na ideia de limitação intelectual, e , nesta pesquisa, se acredita que esse é um ponto nevrálgico do problema. A pesquisa tem caráter empírico e investiga as manifestações de linguagem de um indivíduo com esse diagnóstico, durante uma atividade lúdica, problematizando a hipótese de limitação, restrição ou deficiência para explicar o desenvolvimento. O corpus se constitui de gravações em vídeo realizadas em uma escola da rede municipal de uma cidade do Vale do Paranhana-RS. Para a análise dos resultados, dialoga-se com a visão de desenvolvimento e de aprendizagem propostas por Vygotsky (1989; 2001) relacionadas aos conceitos de auto-organização e de caos (JOHNSON, 2003). A partir do quadro epistemológico do interacionismo sociodiscursivo (BRONCKART, 1999; 2006b), no campo da linguagem, é explorada uma noção de construção de sentidos, composta por quatro atividades complementares e inseparáveis, a saber, a referência, a co-construção da memória, a produção de hipóteses e a antecipação de situações. Essas quatro atividades são estudadas do ponto de vista linguístico e parecem ser suficientes para problematizar a ideia de limitação de inteligência. Os resultados permitem verificar uma instabilidade cognitiva que é não somente manifestada na atividade de linguagem, como também por ela produzida de forma coletiva. / Mental retardation is, like any other concept in science, a social historical and discursive work. This concept, thus, has been changing, and researchers have sought answers to how to deal with this condition so that the people involved can have better quality of life. As much as the concept changes, however, it has never ceased to be based on the idea of intellectual limitations, and in this research, we believe that this is a crucial aspect of the problem. The research is empirical and investigates the language manifestations of an individual with this diagnosis during a play activity, discussing the hypothesis of limitation, restriction or disability to explain the development. The corpus is constituted of video recordings made at a public school in a city of Vale do Paranhana-RS. For the analysis of results, we dialogue with the view of development and learning proposed by Vygotsky (1989, 2001) related to the concepts of self-organization and chaos (Johnson, 2003). From the epistemological framework of Sociodiscursive interactionism (BRONCKART, 1999, 2006b) in the of language area, we explore a notion of meaning construction, comprised of four inseparable and complementary activities, namely, reference, co-construction of memory, production of hypotheses and anticipation of situations. These four activities are studied from the linguistic point of view and they seem to be sufficient to discuss the idea of intelligence limitation. The results allowed the verification of a cognitive instability which is manifested not only in language activity but also produced collectively by it.

Estudamos 32 crianças com HC devido à agenesia ou ectopia tireoideana para mutações no PAX8 e 30 crianças com hipoplasia da tireóide para mutações no rTSH. Todos os exons de ambos os genes foram amplificados a partir do DNA genômico, seguido por seqüenciamento direto. Encontramos, em dois pacientes com ectopia, duas alterações no gene PAX8, uma no promotor, e outra no exon um. Os outros indivíduos estudados apresentaram as seqüências codificáveis dos genes PAX8 e rTSH normais. Em relação ao caráter funcional e ensaios de luciferase verificamos que no promotor a resposta transcricional diminuiu significativamente na presença de TSH, por um mecanismo dependente de cAMP / We studied 32 children with hypothyrodism (CH) from thyroid agenesis or ectopia for PAX8 mutations, and 30 children with thyroid hypoplasia for rTSH mutations. All exons of both genes were amplified from the genomic DNA, then sequenced directly. We found two alterations in the PAX8 gene in two patients, one in the promoter and the other in exon one. The other children had normal sequences in both PAX8 and rTSH genes. In relation to functional character and luciferase assays, we verified that transcriptional response was significantly reduced in the presence of TSH by a cAMP dependant mechanism

Neste trabalho utilizamos diferentes abordagens para o estudo de genes associados com desenvolvimento e funcionamento do SNC assim como com doenças neurológicas: 1) uma das abordagens consistiu na identificação do alelo associado a uma forma de retardo mental sindrômico com herança recessiva ligada ao cromossomo X, síndrome de Snyder-Robinson, em uma família Brasileira. Utilizando as estratégias de estudo de ligação genética e análise de genes candidatos, identificamos a segunda mutação patogênica no gene SMS (que codifica a enzima espermina sintase) associada à síndrome de Snyder-Robinson. A identificação dessa mutação contribuiu para: delinear e expandir o espectro clínico da síndrome, evidenciar domínios importantes para o funcionamento da proteína espermina sintase, comprovar a importância dessa proteína nos processos cognitivos, e também possibilitar um aconselhamento genético preciso para membros da família; 2) outra abordagem consistiu em analisar (triar mutação) o gene codificador da proteína colibistina (ARHGEF9), a qual está envolvida em sinaptogênese inibitória, em pacientes Brasileiros portadores de hiperecplexia (6 pacientes) e em pacientes portadores de retardo mental associado com epilepsia (22 pacientes). Não identificamos nenhuma alteração patogênica no gene ARHGEF nos 28 pacientes estudados; contudo, o número de pacientes analisados foi muito pequeno. Julgamos que a análise de um número maior de pacientes com essas doenças neurológicas pode vir a revelar novas mutações deletérias em ARHGEF9; 3) a última abordagem consistiu no estudo funcional da proteína colibistina. Com o objetivo de identificar outras proteínas que interagem com a colibistina humana utilizamos o sistema de duplo-híbrido em leveduras e experimentos de co-imunoprecipitação in vitro e in vivo. Identificamos a proteína eIF3-p40 interagindo com a proteína colibistina e também com a proteína gefirina (a qual, por sua vez, também interage com colibistina e está envolvida com funcionamento de sinapses inibitórias). A proteína eIF3-p40 é uma das subunidades do complexo do fator 3 de iniciação de tradução protéica em eucariotos (eIF3). Essas interações ligam as proteínas colibistina e a gefirina à maquinaria de tradução protéica, revelando uma provável nova função dessas proteínas no controle da tradução em sítios pós-sinápticos inibitórios. / In this work we have used different approaches to the study of genes associated with CNS development and function as well as with neurological diseases: 1) one study involved the identification of the allele associated with an X-linked recessive sindromic form of mental retardation, Snyder-Robinson syndrome, in a Brazilian family. Using genetic linkage analysis and candidate gene strategy, we identified the second pathogenic mutation in the SMS gene (that encodes the spermine synthase enzyme) associated with the Snyder-Robinson syndrome. The identification of this mutation contributed to: the delineation and expansion of the clinical spectrum of the syndrome, highlight important domains for spermine synthase protein functioning, demonstrate the importance of this protein in cognitive processes, and also a precise genetic counseling for family members; 2) a second study involved the mutation screening of ARHGEF9, gene encoding the collybistin protein, which is involved in inhibitory synaptogenesis, in Brazilian patients with hyperekplexia (6 patients) and in patients with mental retardation associated with epilepsy (22 patients). We did not identify any pathogenic alteration in the ARHGEF9, gene in the 28 studied patients, but the number of patients analysed was very small. However, the possibility remains that additional mutations in ARHGEF9, may contribute to other cases of hyperekplexia and mental retardation associated with epilepsy; 3) the last study involved the functional analysis of collybistin protein. In order to identify other proteins that interact with human collybistin, we used the yeast two-hybrid system and in vitro e in vivo co-immunoprecipitation experiments. We identified the eIF3-p40 protein as collybistin and gephyrin (another protein involved in the function of inhibitory synapses that also interacts with collybistin) binding partner. The eIF3-p40 protein is one of the subunits of the eukaryotic initiation factor 3 complex (eIF3). These interactions link the collybistin and gephyrin proteins to the protein translation machinery, revealing a putative new role of these proteins in the translation control at inhibitory postsynaptic sites.

<p>Sammanfattning:</p><p>Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begåvningsstöd för att få en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel har ökat mycket de senaste åren, men kunskaperna inom området är begränsade. Tekniska hjälpmedel är ett stort ämne, vi har valt att titta närmare på Handin. Handin är en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjälpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen. Där kan man lägga in aktiviteter som tydliggörs med hjälp av bilder, dessa kan kombineras med text och syntetiskt tal. Handin signalerar då det är dags för en ny aktivitet och visar också med kvartsursprincipen hur lång tid det är kvar till nästa aktivitet.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka om elever i träningsskolan får en mer självständig vardag genom detta begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel.</p><p>Vi ville undersöka pedagogernas uppfattning av handdator, när det gäller elever med utvecklingsstörning och autism i träningsskolan.</p><p>* Hur används handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan?</p><p>* Vilka för- respektive nackdelar kan en handdator innebära?</p><p>* Anser pedagogerna att eleverna blir mer självständiga med hjälp av handdatorn?</p><p>* Hur kommer man att kunna använda handdatorer i framtiden?</p><p>För att undersöka pedagogernas uppfattning om handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan genomförde vi intervjuer i dialogform med öppna och kvalitativa frågor. Urvalspersonerna valdes på grund av att de är pedagoger med erfarenhet av att arbeta med handdator i träningsskolan. Resultatet visade att elever med utvecklingsstörning och autism i träningsskolan får en tydligare struktur med hjälp av handdatorn. Eleven har sitt individuella arbetsschema inlagt i handdatorn. Handdatorn ger en ökad självständighet på grund av att den signalerar för varje ny aktivitet och påminner på så vis eleven. Prickstapeln i handdatorn synliggör tidens gång och ger förutsättningar till att utveckla en tidsuppfattning. Samtliga pedagoger rekommenderar handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan, för elever med utvecklingsstörning och autism. Pedagogerna anser att skolan är en bra miljö att introducera detta begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel eftersom det redan finns en struktur i skolan med fasta tider för olika aktiviteter. I diskussion tar vi även upp för och nackdelar med handdatorn.</p>

<p>The purpose of this thesis is to increase the knowledge about the comprehensibility of the easy-to-read civic information. In the study I present my analysis of the content of four easy-to-read texts from four government authorities. The analysis constitutes the starting point for interviews with the target group – people with a minor mental retardation –, but it also reveals some possible difficulties for the intended readers. In the empirical study ten persons from the target group were asked to read a text and the comprehension was tested by oral questions about facts in the text. The empirical findings indicate that the main message was often understood. Still, the target group had some difficulties understanding the texts, although they are easy-to-read and intended for people with a minor mental retardation. The difficulties seem to be caused by the choice of words, abstract explanations and unclear content. Therefore I suggest further research to find out how to prevent such difficulties.</p> / <p>I dag ställs det krav på att myndigheter ska ge ut viss information på lättläst svenska till grupper som har svårt för att läsa och förstå annan information. En av de målgrupper som denna information riktar sig till är personer med en begåvningsnedsättning. Det ställer särskilt höga krav på att texten är enkelt skriven och skribenten kan t.ex. inte utgå från att läsaren har förkunskaper eller kan förstå bildspråk.</p><p>Det övergripande syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur myndigheternas lättlästa samhällsinformation kan göras begripligare för målgruppen personer med en begåvningsnedsättning. I studien undersöks fyra texter, med information som vi behöver i vardagslivet, från fyra statliga myndigheter. Studien försöker dels utröna hur begriplig den lättlästa samhällsinformationen är för målgruppen, dels vad det är som gör en text svår. Med utgångspunkt från svaren på dessa frågor förs en diskussion om hur texterna skulle kunna bli lättare att förstå för målgruppen.</p><p>Undersökningen har en explorativ karaktär och forskningsansatsen är hermeneutisk. Studien utgår inte från någon vedertagen teori om lättläst samhällsinformation, men däremot utgör teorier inom språk-, kognitions- och handikappvetenskap en viktig bas.</p><p>Studien består av en analys av innehållet i texterna. Textanalysen är framförallt avsedd att vara ett underlag för intervjuer och tolkningar av dessa. Analysen lyfter dock även fram tänkbara svårigheter i texterna. Studiens empiriska och viktigaste del består av intervjuer med tio personer ur texternas målgrupp. Samtliga personer hämtades från en skola för vuxna med en begåvningsnedsättning. Varje intervjuperson har fått läsa en text och därefter svarat på frågor om textens innehåll. Slutligen har jag jämfört om intervjupersonens svar stämmer överens med den tolkning jag gjort av textens budskap.</p><p>Resultatet visar att texterna oftast lyckades förmedla sitt övergripande budskap, men att enstaka eller flera detaljer orsakade svårigheter för läsarna. Svårigheterna verkade bero på ordval, abstrakta förklaringar och innehållsliga otydligheter samt att texten krävde förkunskaper som läsaren inte hade. Att dessa faktorer kan leda till att förståelsen av en text försvåras är i sig inte nytt inom språkvetenskapen och kognitionsvetenskapen, men det intressanta är att svårigheter kvarstår även i texter som bearbetats till lättläst. Därför bör ytterligare forskning om lättläst samhällsinformation uppmuntras.</p>

The purpose of this thesis is to increase the knowledge about the comprehensibility of the easy-to-read civic information. In the study I present my analysis of the content of four easy-to-read texts from four government authorities. The analysis constitutes the starting point for interviews with the target group – people with a minor mental retardation –, but it also reveals some possible difficulties for the intended readers. In the empirical study ten persons from the target group were asked to read a text and the comprehension was tested by oral questions about facts in the text. The empirical findings indicate that the main message was often understood. Still, the target group had some difficulties understanding the texts, although they are easy-to-read and intended for people with a minor mental retardation. The difficulties seem to be caused by the choice of words, abstract explanations and unclear content. Therefore I suggest further research to find out how to prevent such difficulties. / I dag ställs det krav på att myndigheter ska ge ut viss information på lättläst svenska till grupper som har svårt för att läsa och förstå annan information. En av de målgrupper som denna information riktar sig till är personer med en begåvningsnedsättning. Det ställer särskilt höga krav på att texten är enkelt skriven och skribenten kan t.ex. inte utgå från att läsaren har förkunskaper eller kan förstå bildspråk. Det övergripande syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur myndigheternas lättlästa samhällsinformation kan göras begripligare för målgruppen personer med en begåvningsnedsättning. I studien undersöks fyra texter, med information som vi behöver i vardagslivet, från fyra statliga myndigheter. Studien försöker dels utröna hur begriplig den lättlästa samhällsinformationen är för målgruppen, dels vad det är som gör en text svår. Med utgångspunkt från svaren på dessa frågor förs en diskussion om hur texterna skulle kunna bli lättare att förstå för målgruppen. Undersökningen har en explorativ karaktär och forskningsansatsen är hermeneutisk. Studien utgår inte från någon vedertagen teori om lättläst samhällsinformation, men däremot utgör teorier inom språk-, kognitions- och handikappvetenskap en viktig bas. Studien består av en analys av innehållet i texterna. Textanalysen är framförallt avsedd att vara ett underlag för intervjuer och tolkningar av dessa. Analysen lyfter dock även fram tänkbara svårigheter i texterna. Studiens empiriska och viktigaste del består av intervjuer med tio personer ur texternas målgrupp. Samtliga personer hämtades från en skola för vuxna med en begåvningsnedsättning. Varje intervjuperson har fått läsa en text och därefter svarat på frågor om textens innehåll. Slutligen har jag jämfört om intervjupersonens svar stämmer överens med den tolkning jag gjort av textens budskap. Resultatet visar att texterna oftast lyckades förmedla sitt övergripande budskap, men att enstaka eller flera detaljer orsakade svårigheter för läsarna. Svårigheterna verkade bero på ordval, abstrakta förklaringar och innehållsliga otydligheter samt att texten krävde förkunskaper som läsaren inte hade. Att dessa faktorer kan leda till att förståelsen av en text försvåras är i sig inte nytt inom språkvetenskapen och kognitionsvetenskapen, men det intressanta är att svårigheter kvarstår även i texter som bearbetats till lättläst. Därför bör ytterligare forskning om lättläst samhällsinformation uppmuntras.

Sammanfattning: Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begåvningsstöd för att få en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel har ökat mycket de senaste åren, men kunskaperna inom området är begränsade. Tekniska hjälpmedel är ett stort ämne, vi har valt att titta närmare på Handin. Handin är en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjälpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen. Där kan man lägga in aktiviteter som tydliggörs med hjälp av bilder, dessa kan kombineras med text och syntetiskt tal. Handin signalerar då det är dags för en ny aktivitet och visar också med kvartsursprincipen hur lång tid det är kvar till nästa aktivitet. Syftet med denna studie är att undersöka om elever i träningsskolan får en mer självständig vardag genom detta begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel. Vi ville undersöka pedagogernas uppfattning av handdator, när det gäller elever med utvecklingsstörning och autism i träningsskolan. * Hur används handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan? * Vilka för- respektive nackdelar kan en handdator innebära? * Anser pedagogerna att eleverna blir mer självständiga med hjälp av handdatorn? * Hur kommer man att kunna använda handdatorer i framtiden? För att undersöka pedagogernas uppfattning om handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan genomförde vi intervjuer i dialogform med öppna och kvalitativa frågor. Urvalspersonerna valdes på grund av att de är pedagoger med erfarenhet av att arbeta med handdator i träningsskolan. Resultatet visade att elever med utvecklingsstörning och autism i träningsskolan får en tydligare struktur med hjälp av handdatorn. Eleven har sitt individuella arbetsschema inlagt i handdatorn. Handdatorn ger en ökad självständighet på grund av att den signalerar för varje ny aktivitet och påminner på så vis eleven. Prickstapeln i handdatorn synliggör tidens gång och ger förutsättningar till att utveckla en tidsuppfattning. Samtliga pedagoger rekommenderar handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan, för elever med utvecklingsstörning och autism. Pedagogerna anser att skolan är en bra miljö att introducera detta begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel eftersom det redan finns en struktur i skolan med fasta tider för olika aktiviteter. I diskussion tar vi även upp för och nackdelar med handdatorn.

Intellectual disability (ID) affects approximately 1-3% of the population and is defined as having an IQ below 70 as well as a significant limitation in adaptive behavior. The implementation of chromosomal microarrays (CMA) into the field of clinical genetics has revolutionized the ability to find genetic aberrations responsible for different genetic disorders. Importantly. these technologies have allowed several new microdeletion and microduplication aberrations to be identified that otherwise would have escaped detection using more conventional methods. Finding the genetic etiology of a syndrome and its association to the phenotype is paramount to better health care, provision of tailored therapy, presymptomatic screening, accurate prognosis, recurrence risk evaluation and in some cases prenatal testing. Despite the plethora of new information available, there are still a number of clinical and genetic features we do not fully understand. The aim of this work was to identify regions and syndromes associated with ID by CMA analysis and to make a detailed clinical description of the affected patients’ phenotype. In paper I we studied the 22q11.2 duplication syndrome and presented two familial cases with a description of both their genotype and phenotype. Additionally, 36 cases harboring the duplication were reviewed to further delineate the phenotype of the syndrome. In paper II, we revealed two unrelated patients with a deletion at 6q14.1-q15 and a distinct phenotype. Together with one previously reported patient our study suggests that a novel, clinically recognizable microdeletion syndrome exists in these patients. In paper III the phenotype and genotype of six unrelated patients with partially overlapping microdeletions at 10p12.31-p11.21 were described. Taken together with a previously reported patient we propose that these findings represent a new contiguous gene syndrome. In paper IV, two sisters; one presenting with two tandem interstitial duplications and the other a large deletion over the same region (6q13-q16) were reported. The reason for the CNVs was a maternal de novo translocation. This is the first case describing the genotype and phenotype of this duplicated region at 6q13-q16. In conclusion, four different genetic aberrations involved in the etiology of ID and their corresponding phenotypes and candidate genes have been characterized.

The study aims to understand the inclusive attitude by the senior-graders in elementary school toward the classmates of intellectual disability. The study explores that the difference of the inclusive attitudes by the senior-graders in elementary school toward the classmates of intellectual disability under different background variables (such as gender, grade, contact level, whether serving as an officer in the class or not, academic performance, the social and economic status of the family etc.), predicting ability of the inclusive attitude by the students in elementary school toward the classmates of intellectual disability under different background variables, and present viewpoints and make suggestions based on the research results to provide reference for inclusive education development of the elementary school in the future. The study adopts the questionnaire survey method in the research method, develops research framework by referring to internal and external relative literature, and develops ¡§the questionnaire survey of the peer inclusive attitude by the senior-graders in Chao Shiang Elementary School in Kaohsiung County¡¨, wherein by ¡§personal basic information¡¨, ¡§the learning acceptance attitude by the peers¡¨, ¡§the support acceptance attitude by the peers¡¨ and ¡§the friendship acceptance attitude by the peers¡¨ etc., the inclusive attitude scale by the students in Chao Shiang Elementary School toward the classmates of intellectual disability, the study understands the sample property and compares the difference of the inclusive attitudes by the students of different backgrounds toward the classmates of intellectual disability after basic information of the subjects is collected. The study makes a sampling survey after completion of the questionnaire and utilizes the unsimplified Chinese version of the statistic package software SPSS FOR WINDOW 10.0 and the statistic package software Excel 2003 to make a statistic analysis of sampling data to present research conclusions and make research suggestions after completion of survey. The study takes the senior-graders studying in Chao Chiang Elementary School in Kaohsiung County as research objects and adopts the disproportional stratified random sampling method to test a sampling. The study sends out 210 questionnaires to collect questionnaire information, recovers 207 questionnaires (the recovery rate is 98.57%), and 205 valid samples are finally acquired (the valid recovery rate is 97.62%) after invalid questionnaires are deleted. The study finds: The learning acceptance attitude by the senior-graders in Chao Chiang Elementary School in Kaohsiung County toward the classmates of intellectual disability tends to be aggressive and positive. The support acceptance attitude by the senior-graders in Chao Chiang Elementary School in Kaohsiung County toward the classmates of intellectual disability tends to be aggressive and positive. The friendship acceptance attitude by the senior-graders in Chao Chiang Elementary School in Kaohsiung County toward the classmates of intellectual disability tends to be aggressive and positive. The background variables of the senior-graders in Chao Chiang Elementary School in Kaohsiung County don¡¦t have significant difference, no matter in gender, grade, contact level, whether serving as an officer in the class or not, academic performance, the social and economic status of the family. The inclusive attitude scale in the learning acceptance attitude by the peers, the support acceptance attitude by the peers and the friendship acceptance attitude by the peers does not have predicting ability. Besides, the study also finds that the contact level between the subject students in Chao Chiang Elementary School and the classmates of intellectual disability is very high. Because Chao Chiang Elementary School has implemented inclusive education for a period of time, the subject students are somewhat familiar with the classmates of intellectual disability, which may be also one of the reasons which the acceptance attitude by the students generally tends to be aggressive and positive. Finally, the study makes suggestions to provide reference for the authority concerned, school, teachers, and future research based on the findings and generalized conclusions of the study.

Didaktiniai žaidimai vaidina svarbų vaidmenį, siekiant pamoką padaryti įdomesne, didinant mokinių motyvaciją dalyvauti mokymosi procese. Pedagoginėje literatūroje ir mokslinėje bei mokyklinėje praktikoje jau daugelį metų diskutuojama apie šio metodo taikymo mokyme galimybes. Žaidimo tinkamumą mokymui savo pasisakymuose minėjo Platonas ir Aristotelis. Mokslinėje literatūroje, pedagoginėje publicistikoje plačiai aptariamas didaktinių žaidimų naudojimas mokymosi procese. Mokslininkai, pedagogai praktikai (Montessori M., 2004, Pokrovskis A., 1994, Grinevičienė N., 2002, Kontautienė Z.,1978 ir kt.) nagrinėja didaktinių žaidimų panaudojimo galimybes ugdant skirtingo amžiaus vaikus, aiškinasi šio metodo naudojimo privalumus skirtingų dalykų pamokose. Tačiau iki šiol mažai nagrinėtas didaktinių žaidimų, skirtų padėti intelekto sutrikimus turinčių vaikų jausmų bei emocijų pažinimui. Vaiko emocinio vystymosi problema - viena iš aktualių problemų psichologijoje. Poddiakov A. N. (2000) (Поддьяков) savo darbe teigia, kad įvairiausių mokslininkų darbuose (Henderson B., Keller H., Rotenberg V. C. ir kt.) įrodyta, kad emocijų susiformavimo jų gausos ir diferenciacijos lygis priklauso nuo pažintinių procesų kokybės: pojūčių, jausmų suvokimo, atminties, mąstymo, motyvacijos pobūdžio bei valingu procesų būklės. Darbo objektas: protiškai atsilikusio vaiko emocinė raida didaktinio žaidimo metu, užtikrinus atitinkamas pedagoginės sąlygas. Darbo tikslas – išanalizuoti didaktinių žaidimų... [toliau žr. visą tekstą] / This master thesis consists of two papers devoted to emotional development of the child during didactic games. The first paper investigates theoretical substantiation of the problem. It discusses the roles of didactic games in child’s emotional development. The article deals with the general construct of disability, and the use of the term intellectual disability. The second paper presents results of experimental work. Experiment passed in three stages: Ascertaining stage of experiment - have revealed a degree of emotional development of children leaning on a condition of empathy. Distribution of children in groups has been lead on the basis of allocated levels of empathy by V. Мegedev (1996). Forming stage – was used system of didactic games. Control stage lean on the same methods, as at the first stage. At this stage we seek to reveal influence didactic games on emotional development of the children. Results of an experimental research convince us of that, didactic games influence not only emotional development of children, but also on development of the person as a whole. Thus, under influence of a purposeful management in didactic games children with mental disabilities have an emotional progress more intensively.