<p>Denna c-uppsats behandlar Nietzsches avvikelse från Schopenhauers <em>Världen som Vilja och Föreställning</em> i verket <em>Tragedins födelse</em>. Uppsatsens syfte är att undersöka varför det för Nietzsche är möjligt att förena det apolliniska och det dionysiska medan det för Schopenhauer inte är möjligt att förena vilja och föreställning.</p>

<p>Denna uppsats är huvudsakligen en diskussion av Augustinus försök att förena tesen att människan har en fri vilja med sin predestinationslära. Enligt de definitioner av ”determinism” och ”fri vilja” som föreslås i uppsatsen, utesluter predestinationens förhandenvarande möjligheten för människan att ha en fri vilja. Augustinus utgångspunkt i tron och hans antaganden om Guds och människans egenskaper, gör det omöjligt för honom att acceptera en sådan slutsats. Det samtidiga föreliggandet av predestinationen och den fria viljan utgör en betydelsefull komponent i hans syn på människans relation till Gud. Uppsatsen undersöker hur Augustinus resonemang i De Libero Arbitrio (Om den Fria Viljan) står sig mot en nutida kritik, för att i förlängningen söka påvisa varför hans antagande att människan har fri vilja inte är förenligt med hans samtidiga antagande att Gud har predestinerat alla händelser i världen.</p> / <p>This paper is mainly a discussion of Augustine’s combination of the idea that human beings have a free will with his doctrine of predestination. According to the definitions of “determinism” and “free will” suggested in this paper, the actuality of predestination excludes the possibility of human free will. Since Augustine takes starting-point in his belief in God and his assumptions about the attributes of God and human beings, such a conclusion is impossible for him. The actuality of both predestination and human free will is an important feature of his view of the relationship between human beings and God. This paper investigates how Augustine’s line of argument in De Libero Arbitrio (On Free Choice of the Will) manages to hold against a modern criticism. The primary aim is to show why Augustine’s assumption that human beings have free will is inconsistent with his assumption that God has predestined all events of the world.</p>

<p>Enligt ett argument mot nonkognitivismen som många kritiker hänvisat till, så är denna teori oförenlig med förekomsten av så kallade ‘tjocka moraliska begrepp’. Argumentet har dock aldrig artikulerats och preciserats ordentligt, vilket lett till att det ofta misstolkats av både anhängare och kritiker av nonkognitivismen. I uppsatsen rekonstrueras och utvärderas argumentet såsom det formulerats av John McDowell. Enligt argumentet är nonkognitivismen bristfällig eftersom den inte både kan ge en tillfredsställande analys av tjocka moraliska begrepp och framställa moralisk argumentation och debatt som rationell. Uppsatsen visar dock att nonkognitivister kan undvika denna slutsats på flera sätt. Uppsatsen innehåller även en översikt över olika nonkognitivistiska perspektiv på tjocka moraliska begrepp.</p> / <p>Many critics of non-cognitivism have argued that the existence of ‘thick moral concepts’ constitutes a serious challenge to non-cognitivist views of moral language. While this argument is frequently invoked, it has never been clearly articulated. Hence, the argument is often misinterpreted by both friends and foes of non-cognitivism. In this thesis, John McDowell’s forceful rendering of the argument is reconstructed and evaluated. According to the argument, non-cognitivism is not an adequate metaethical view because it cannot both provide an adequate analysis of thick moral concepts and construe moral discourse as rational. It is argued in this thesis that there are several ways in which non-cognitivists can avoid this conclusion. The thesis also contains a survey of various non-cognitivist views on thick moral concepts.</p>

<p>Denna uppsats är en kritisk granskning av Samuel P. Huntingtons modell att förstå världspolitiken utifrån, som han presenterar i boken The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. Granskningen utgår från en analys av hans grundläggande begrepp, ”civilization” och ”clash”, och från ytterligare en analys av hur hans modell skiljer sig från andra modeller om världen. Med hjälp av dessa analyser diskuterar jag rimligheten i den tes som han ställer upp och konsekvenserna som hans förutsägelser och policyrekommendationer får, för att sedan kunna bedöma om hans modell är användbar eller inte. Min slutsats är att den inte är särskilt användbar, främst på grund av den oklara betydelsen av hans begrepp. En modell utifrån fler faktorer skulle istället ge oss en bättre förståelse av världen.</p> / <p>This paper is a critical examining of Samuel P. Huntington’s model for understanding world politics, that he presents in his book The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. The examining is based on an analysis of his basic concepts, “civilization” and “clash”, and on another analysis of how his model differs from other models about the world. With the help of theses analyses I discuss the reasonableness of the these he formulates and the consequences that his predictions and policy recommendations have, to be able to judge if his model is useful or not. My conclusion is that it’s not very useful, mainly because of the unclear meaning of his basic concepts. Instead, a model based on more factors would give a us a better understanding of the world.</p>

<p>This paper is about Soren Aabye Kierkegaards (1813-1855) philosophy regarding the relation between the aesthetic and the ethic stage. The result of the essay is a modification of the aesthetic problem. The suggestion is to convert part of Kierkegaard’s metaphysical claims into an epistemic approach. An epistemic approach means to hold a position of well grounded stipulative beliefs. The argument for this suggestion is that it’s not possible to decide the truth in Kierkegaard’s metaphysical claims and therefore is it more fruitful to take an epistemic position. This paper claims that for the aesthetic person an argumentation on an epistemic level should be enough to choose the ethic way of life.</p> / <p>Denna uppsats behandlar Sören Aabye Kierkegaards (1813-1855) filosofi med avseende på förhållandet mellan det estetiska och etiska stadiet. Resultat av uppsatsen faller ut i ett förslag till modifiering av Kierkegaards lösning på det estetiska problemet. Förslaget till modifiering går ut på att istället inta en epistemisk hållning till de metafysiska sanningsanspråk som görs i Kierkegaards filosofi. Med en epistemisk hållning menas en position som bygger på stipulativa välgrundade trosföreställningar. Argumentet för detta är att vi inte kan avgöra sanningsvärdet i Kierkegaards metafysik och därför är den epistemiska positionen mer fruktbar. Uppsatsen hävdar att för estetikern borde en argumentation på epistemisk nivå räcka för att välja det etiska.</p>

Denna c-uppsats behandlar Nietzsches avvikelse från Schopenhauers Världen som Vilja och Föreställning i verket Tragedins födelse. Uppsatsens syfte är att undersöka varför det för Nietzsche är möjligt att förena det apolliniska och det dionysiska medan det för Schopenhauer inte är möjligt att förena vilja och föreställning.

Enligt ett argument mot nonkognitivismen som många kritiker hänvisat till, så är denna teori oförenlig med förekomsten av så kallade ‘tjocka moraliska begrepp’. Argumentet har dock aldrig artikulerats och preciserats ordentligt, vilket lett till att det ofta misstolkats av både anhängare och kritiker av nonkognitivismen. I uppsatsen rekonstrueras och utvärderas argumentet såsom det formulerats av John McDowell. Enligt argumentet är nonkognitivismen bristfällig eftersom den inte både kan ge en tillfredsställande analys av tjocka moraliska begrepp och framställa moralisk argumentation och debatt som rationell. Uppsatsen visar dock att nonkognitivister kan undvika denna slutsats på flera sätt. Uppsatsen innehåller även en översikt över olika nonkognitivistiska perspektiv på tjocka moraliska begrepp. / Many critics of non-cognitivism have argued that the existence of ‘thick moral concepts’ constitutes a serious challenge to non-cognitivist views of moral language. While this argument is frequently invoked, it has never been clearly articulated. Hence, the argument is often misinterpreted by both friends and foes of non-cognitivism. In this thesis, John McDowell’s forceful rendering of the argument is reconstructed and evaluated. According to the argument, non-cognitivism is not an adequate metaethical view because it cannot both provide an adequate analysis of thick moral concepts and construe moral discourse as rational. It is argued in this thesis that there are several ways in which non-cognitivists can avoid this conclusion. The thesis also contains a survey of various non-cognitivist views on thick moral concepts.

Proponents of moral particularism have often sought support for their negative claim about moral principles in a doctrine called holism in the theory of reasons. According to holism, a feature that is a reason in one case may be no reason at all, or even the opposite reason, in another. The aim of this thesis is to investigate and elucidate the supposed connection between holism and particularism. This is done by considering the particularistic position embraced by Jonathan Dancy in his book Ethics without Principles and the arguments against the argument from holism recently put forth by Sean McKeever and Michael Ridge in their book Principled Ethics: generalism as a regulative ideal. In conclusion it is argued that holism does provide at least some support for the form of particularism which Dancy defends.

Denna uppsats är en kritisk granskning av Samuel P. Huntingtons modell att förstå världspolitiken utifrån, som han presenterar i boken The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. Granskningen utgår från en analys av hans grundläggande begrepp, ”civilization” och ”clash”, och från ytterligare en analys av hur hans modell skiljer sig från andra modeller om världen. Med hjälp av dessa analyser diskuterar jag rimligheten i den tes som han ställer upp och konsekvenserna som hans förutsägelser och policyrekommendationer får, för att sedan kunna bedöma om hans modell är användbar eller inte. Min slutsats är att den inte är särskilt användbar, främst på grund av den oklara betydelsen av hans begrepp. En modell utifrån fler faktorer skulle istället ge oss en bättre förståelse av världen. / This paper is a critical examining of Samuel P. Huntington’s model for understanding world politics, that he presents in his book The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. The examining is based on an analysis of his basic concepts, “civilization” and “clash”, and on another analysis of how his model differs from other models about the world. With the help of theses analyses I discuss the reasonableness of the these he formulates and the consequences that his predictions and policy recommendations have, to be able to judge if his model is useful or not. My conclusion is that it’s not very useful, mainly because of the unclear meaning of his basic concepts. Instead, a model based on more factors would give a us a better understanding of the world.

This paper is about Soren Aabye Kierkegaards (1813-1855) philosophy regarding the relation between the aesthetic and the ethic stage. The result of the essay is a modification of the aesthetic problem. The suggestion is to convert part of Kierkegaard’s metaphysical claims into an epistemic approach. An epistemic approach means to hold a position of well grounded stipulative beliefs. The argument for this suggestion is that it’s not possible to decide the truth in Kierkegaard’s metaphysical claims and therefore is it more fruitful to take an epistemic position. This paper claims that for the aesthetic person an argumentation on an epistemic level should be enough to choose the ethic way of life. / Denna uppsats behandlar Sören Aabye Kierkegaards (1813-1855) filosofi med avseende på förhållandet mellan det estetiska och etiska stadiet. Resultat av uppsatsen faller ut i ett förslag till modifiering av Kierkegaards lösning på det estetiska problemet. Förslaget till modifiering går ut på att istället inta en epistemisk hållning till de metafysiska sanningsanspråk som görs i Kierkegaards filosofi. Med en epistemisk hållning menas en position som bygger på stipulativa välgrundade trosföreställningar. Argumentet för detta är att vi inte kan avgöra sanningsvärdet i Kierkegaards metafysik och därför är den epistemiska positionen mer fruktbar. Uppsatsen hävdar att för estetikern borde en argumentation på epistemisk nivå räcka för att välja det etiska.